IAB one solution of micromobility, e-scooters have become a trend in Germany. However, the concems about the safety of e-scooter riders, influence on pedestrians and the parking issues are growing. In 2020, 2,155 e-scooters involved personal injury accidents were recorded in Germany. The number rose to 5,502 in 2021 meaning an increase of 155.31 %. Compared to cyclists (incl. pedelec cyclists), the increasing rate of personal injury accidents in the same period decreased by 8.75 % [1, 2]. Against the background of accidents with e-scooters in cities, prior studies analysed severity and patterns of injuries caused by such accidents [3, 4]. In addition, comparisons are drawn to the consequences of accidents with other vehicles [5, 6]. Some studies also consider the risk of injuries in relation to the miles travelled [7]. The studies provide valuable findings but the approaches focus on the severe consequences of occurred accidents. At the same time, compared to bicycles, the centre of gravity of e-scooters is lower, they are more manoeuvrable and can still reach speeds of up to 20 km/h [8]. The question remains, if these vehicle characteristics are associated with different interaction behaviour. Hence, the aim of the present study is to reveal the riding behaviour profile in different contexts and investigate e-scooter riders' criticality in interaction behaviour compared with cyclists using surrogate safety measures. We aim to figure out if the interaction behaviour of the two modes differ and what the effects of potential differences are for safety considerations in the system of active mobility.

No description available.

Against the background of an increasing number of cyclists sharing the infrastructure with an also rising number of e-scooter riders in Germany, the question of considerate coexistence among both modes of transportation, especially on shared infrastructure (on- or off-road) arises. In various contexts (e.g. work, education), studies have shown that social identity has an impact on how members of an ingroup ('us') and outgroup (''them') are perceived. These studies are based on social identity theory, which postulates members of the ingroup are more likely to be favored and members of the outgroup are more likely discriminated and stereotyped. This ingroup favorism or outgroup discrimination can refer to attitudes, cognition, and behavior. Initial research in the traffic context by, on which the present study builds, suggests that social identity also plays a role in traffic. Apart from that, research on social identity in traffic is scarce. The aim of the study is to determine whether the role as cyclist or e-scooter rider in traffic can serve as social identity, and subsequently whether ingroup-outgroup phenomena, such as ingroup favorism and effects of outgroup discrimination can be observed. [from Introduction]

Elsparkcyklar har under senare år blivit ett populärt sätt att ta sig fram i städer runtom i världen. Elsparkcyklar finns idag på många platser, inklusive i Stockholm. Det finns många positiva påståenden och förväntningar om elsparkcyklar i urbana områden, men elsparkcyklar bidrar också till nya urbana problem, inte minst påverkas den offentliga miljön i flera avseenden. Frågan om elsparkcyklars konsekvenser har blivit ett diskussionsämne för städers invånare. I detta examensarbete analyseras hur närvaron av elsparkcyklar påverkar fotgängarmiljöer i Stockholm, med fokus på både fotgängares och elsparkcykelanvändares erfarenheter. Dessa erfarenheter har samlats in genom en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer, och har relaterats till teori om stadsutformning principer för trottoardesign. Studien visar att fotgängares och elsparkcykelanvändares perspektiv på elsparkcyklar i fotgängarmiljöer skiljer sig åt i flera avseenden. Erfarenheterna av elsparkcyklar påverkar fotgängares beslut att vistas i trottoarmiljöer. Slutsatserna och rekommendationerna från denna studie kan användas för att minimera konflikter mellan fotgängare och elsparkcyklar, genom att integrera designaspekter i fortsatt utformning av regelverk och genom att ta hänsyn till beteendefrågor. / One of the most popular types of micromobility is an electric scooter (e-scooter). An emerging phenomenon occurred in many places, including Stockholm. Regardless of some positive claims about e-scooters in urban areas, e-scooters also contribute to new urban problems. Some of the problems occurred in public spaces, and those issues are widely discussed among inhabitants. Therefore, this thesis will investigate how the presence of e-scooters affected the sidewalk environment around Stockholm captured from the experience of pedestrians and e-scooter users. The experiences will be captured through a survey and follow-up interviews with pedestrians and e-scooter riders and analysed from an urban design perspective and under sidewalk design criteria. The findings showed that pedestrians and e-scooter users have various perspectives while experiencing e-scooters in the sidewalk environment. Some of the experiences also affected pedestrian decisions to walk on the sidewalks. The recommendations of this study could be used further to minimise the clash in the sidewalk environment, by integrating not only the design aspects but also policy and user behaviour.

This thesis examines examples of the management of shared e-scooters in the three Swedish municipalities of Västerås, Borås, and Gävle to understand the approaches used in the planning of these vehicles. Since the amendment of the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48) on September 1, 2022, municipalities have faced challenges in managing e-scooters in urban areas, as they are no longer allowed to be parked on sidewalks and bike lanes, and can only be parked at bicycle rack or other designated spots.The aim of the thesis is to see through content analysis how the three municipalities of Västerås, Borås and Gävle manage shared electric scooters in planning. This is to find best practice on how future planning for shared electric scooters can be designed in the city of Västerås in order to better address the requirements set in the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48).The result shows that there are different approaches to handling electric scooters to benefit both the municipality and the interested operators who offer the electric scooter services. In this way, both parties can be involved in the development of the vehicle and its infrastructure for a more sustainable structure in the city and a better choice of means of transport.The city of Västerås has good opportunities to influence the development of shared electric scooters as they are still at a stage where they can evaluate what needs they have in this matter. The opportunities to take inspiration from other municipalities' management and implement these in the city can be a good first step towards planning that is adapted to the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48). / Examensarbetet tittar på exempel av hantering av delade elsparkcyklar i de tre svenska kommunerna Västerås, Borås och Gävle för att se vilka tillvägagångssätt som används i planeringen av fordonet. Detta för kommuner har, sedan införandet av ändringen i Trafikförordningen (3 kap. 48§) den 1 september 2022, haft besvär med hur de ska hantera elsparkcyklar i staden då de längre inte får parkeras på gång- och cykelbanor och får endast parkeras vid cykelställ eller annan uppställningsplats.Syftet med examensarbetet är att genom innehållsanalys se hur de tre kommunerna Västerås, Borås och Gävle hanterar delade elsparkcyklar i planeringen. Detta för att hitta bästa praxis på hur framtida planering för delade elsparkcyklar kan utformas i Västerås stad för att bättre adressera de krav som ställs i Trafikförordningen (3 kap. 48§).Resultatet visar att det finns olika tillvägagångssätt att hantera elsparkcyklar för att både gynna kommunen och de intresserade operatörerna som erbjuder elsparkcykeltjänsterna. På detta vis kan båda parter involveras i utvecklingen av fordonet och dess infrastruktur för en mer hållbar struktur i staden samt bättre val av transportmedel.Västerås stad har bra möjligheter att påverka delade elsparkcyklars utveckling då de fortfarande är i ett skede där de kan utvärdera vad för behov de har i frågan. Möjligheterna att ta inspiration från andra kommuners hantering och implementera dessa i staden kan vara ett bra första steg att gå mot en planering som är anpassad efter Trafikförordningen (3 kap. 48§).

E-scooters are a rather new mode of transport. Nevertheless, in recent years lots of studies have been published. Replaced modes and consequential environmental impacts as well as specific injury pattern are important topics. Regarding shape, speed and usage, e-scooters are most similar to bikes. As a consequence, by law e-scooters use the same road space or infrastructure than bikes do. Concurrently, in recent years we experience a boom of cycling in cities and a significant expansion of the bike infrastructure. Requirements and frequency of usage on the bike infrastructure are growing in cities caused by increasingly diverse cyclists. At the same time, the bike infrastructure is subject new requirements and additional pressure due to the implementation of e-scooters. In Germany, allowing e-scooters on bike infrastructure can be seen as a paradigm shift since for the first time a motorized vehicle is allowed to use the infrastructure. On this background, interrelation between e-scooters and active mobility (walking and cycling) are very important for the future use of the infrastructure and the ongoing transformation of urban mobility. Hence, we use a multi-method approach to investigate these potential conflicts and draw conclusions for regulation as well as improvement in the system.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Micromobility has been on the rise lately with a vast catalogue of electric vehicles reaching the market. Electric scooters, mopeds, bikes, one-wheelers and other vehicles have become the norm in everyday life. Most of these vehicles are meant to replace smaller modes of transport such as ordinary bicycles and skateboards. They are designed to complete the last part of one’s commute or for travelling shorter distances. There is; however, a gap within this segment. There is currently no electric micromobility vehicle on the market that is small and lightweight that has a long enough range to compete with ordinary two-tonne cars for longer commutes. This project aims to remedy this by presenting a solution as well as building a prototype of said solution. The electric vehicle that was built for this project is foldable. The design, when folded, is intended to resemble a large, rollable, suitcase. The overall size of the vehicle when folded is only 700x500x400 mm. When unfolded, it is large enough to seat one person fully enclosed. The top speed is limited to 25 km/h and the maximum range per charge is above 100 km. The prototype weighs 29 kg and is able to carry 95 kg. This thesis proves that it is possible to make small and lightweight electric vehicles that can rival traditional cars when it comes to commuting. These vehicles would reduce emissions, congestion and the need for parking space while also being a cheaper alternative for the end user. / Mikromobilitet segmentet har växt avsevärt de senaste åren. En stor samling av olika elektriska fordon så som elskotrar, mopeder, cyklar och enhjulingar, med fler, har blivit en del av vardagen. De flesta av dessa fordon är skapta för att tilryggalägga kortare sträckor. De är ämnade att ersätta cyklar eller att färdas till fots. Det finns dock ingen produkt inom det här segmentet tillgänglig på marknaden som är designad för att kunna tillryggalägga längre sträckor medans den fortfarande är liten och bärbar. Ett sådant fordon presenteras i denna avhandling som lösning på detta problem. Dessutom konstruerades en prototyp av det föreslagna fordonet för att bevisa att det är möjligt att göra små elektriska fordon med lång räckvidd. Prototypen som tillverkades i denna avhandling är vikbar, vilket gör den lätt att transportera när den inte är i bruk. Hela fordonet viks ihop till en resväska som kan dras på bakhjulen. Den har en ihopvikt storlek av 700x500x400 mm, maxhastighet på 25 km/h och väger 29 kg. Detta fordon kan fullständigt innesluta en person när den är utfälld, bära upp till 95 kg och har en räckvidd på över 100 km per laddning. Fordon likt prototypen i denna avhandling kan hjälpa till med att minska utsläpp, minska behovet av parkeringsplatser och minska stockning på vägarna. Dessutom skulle ett sådant fordon också vara mer ekonomisk för slutanvändaren när det kommer till pendling jämfört med en traditionell bil.

In the context of increasing car ownership in Stockholm, this thesis explores the emergenceof e-scooters in the city and what role they could play in achieving a transition away from carusage.This is explored using theories of sustainable transitions: the multi-level perspective,transition management and strategic niche management. These theories are used to guide theempirical enquiry of this research project and to suggest areas of further research and possiblepolicy recommendations. Empirical Findings This study used a mixed-method strategy consisting of interviews with key stakeholders andan e-scooter user survey (n=408). The interviewees from Stockholm Region and two e-scooter operators were broadly inagreement that e-scooters could have a positive impact going forward, whilst acknowledgingchallenges. The interviews highlighted a good level of both private-private and public-privatecooperation in the industry and signalled that this cooperation is key if e-scooters are to be asustainable aspect of Stockholm’s transportation system. The survey indicated that e-scooters are a poor substitute for private (self-owned) car use i.e.only 4% of recorded journeys shifted away from self-owned car use. However, e-scooterswere found to be a much stronger substitute for taxi/ride-hail journeys with 10% of e-scooterjourneys shifting away from them. Survey findings were used to compare the GlobalWarming Potential (GWP) of e-scooters with the modes people used otherwise. It found thatthe modes people would have used had a GWP of 64g per km travelled, which compared to131g (Moreau et al, 2020) and 125g (Hollingsworth et al, 2019) for e-scooters reported in theliterature and 35g reported in a study conducted on behalf of Voi - an e-scooter company(EY, 2020). For a discussion on these figures please refer to sections 2.2.1 and 6.2.3. The timing of the survey gave a unique opportunity to explore the impact of Covid-19 on escooter journeys. A statistically significant difference between the modal shift of journeystaken before and after the Covid-19 outbreak (P-value= 0.027) was found, with journeystaken during the Covid-19 pandemic more than twice as likely to have shifted away from anytype of car use than journeys taken before the outbreak. The discussion was framed using theories of sustainable transitions. It argued that e-scooterswill not achieve a transition away from mobility on their own. However, if there is a moregeneral switch from ownership to usership in the Stockholm transport sector, e-scooters (andother micro-mobility) could substitute an increased number of taxi/ride-hail journeys whichwould see them contribute to a more environmentally sustainable transportation system. Thefinal part of this thesis discusses policy options that would help e-scooters find a space withinStockholm’s transportation systems where they can best achieve environmental sustainabilitygoals including the importance of using a multi-actor approach, a flexible cap on the numberof e-scooters, environmental merit-based tender processes, e-scooter parking charges andminimum prices. / Denna mastersuppsats handlar om framväxten av elsparkcyklar i i Stockholm, och utforskarvilken roll detta nya färdmedel kan spela för att minska bilanvändning i en situation med ökatbilägande. Detta utforskas med hjälp av teorier om hållbarhetsomställning: "multi-level" perspektiv,transition management och strategisk nisch-management. Dessa teorier används för attvägleda den empiriska undersökningen och föreslå områden för ytterligare forskning ochpolicyrekommendationer. Empiriska resultat Studien har utförts med hjälp av en ”mixed method”-ansats, och grundas bl a i intervjuermed viktiga intressenter och en undersökning med elsparkcykelanvändare (n=408). De intervjuade intressenterna från Stockholmsregionen och två elsparkcykelföretag var i stortsett överens om att elsparkcyklar kan ha en positiv inverkan på hållbart resande, samtidigtsom det finns utmaningar. Intervjuerna belyste en god nivå av både privat-privat ochoffentlig-privat samarbete i branschen och signalerade att detta samarbete är avgörande omelsparkcyklar ska kunna bidra till en hållbar utveckling av Stockholms transportsystem.Undersökningen visade att elsparkcyklar inte ersätter privat (egenägd) bilanvändning i någotstörre avseende: endast 4% av de idenitfierade resorna ersatte privat bilanvändning.Elsparkcyklar visade sig dock vara ett mycket starkare substitut för taxi / "ride-hail" resor:10% av elsparkcykel-resorna ersatte en sådan transport. Undersökningsresultaten användesför att jämföra den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för elsparkcyklar med de medelsom användes annars. Det visade sig att de färdmedel som folk skulle ha använt om de intehade åkt elsparkcykel hade en GWP på 64g per km per resa, vilket jämförs med 131g(Moreau et al, 2020) och 125g (Hollingsworth et al, 2019) för elsparkcyklar rapporterade ilitteraturen och 35g rapporterade i en studie utförd på uppdrag av Voi - ettelsparkcykelföretag (EY, 2020). För en djupare inblick i dessa siffror hänvisas till avsnitten2.2.1 och 6.2.3 i uppsatsen. Tidpunkten för undersökningen gav en unik möjlighet att utforska effekterna av Covid-19 påresor med elsparkcyklar. Här visar studien på en statistiskt signifikant skillnad iöverflyttningspotential gällande resor som gjordes före och efter covid-19-utbrottet (P-värde=0,027). De resor som gjordes under covid-19-pandemin hade mer än dubbelt så storsannolikhet att ersätta bilanvändning än resor som gjordes före utbrottet. Diskussionen av studiens resultat tar sin utgångspunkt i teorier om hållbarhetsomställning. Idiskussionen framhålls att endast elsparkcyklar inte kommer bidra till en omställning. Men ihändelse av en mer allmän övergång från ägande till användning inom Stockholmstransportsektor, skulle elsparkcyklar (och annan mikromobilitet) kunna ersätta ett ökat antaltaxi-/"ride-hail" resor, vilket i så fall skulle innebära ett bidrag till ett mer miljömässigthållbart transportsystem. I den sista delen av uppsatsen diskuteras policyalternativ somskulle hjälpa elsparkcyklar att hitta en tydlig nisch inom Stockholms transportsystem, där debäst kan bidra till att realisera övergripande miljö- och hållbarhetsmål. Vidare diskuteras behov av att inkludera flera typer av aktörer, att använda ett flexibelt "tak" på antaletelsparkcyklar, anbudsprocesser som styrs av miljökrav, samt tillämpning avparkeringsavgifter och minimipriser för elsparkcyklar.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.