I decided to start writing this thesis considering mainly all the books and texts read during my Art Academy education that made a strong impression on me in order to analyze the essence of my work. The reason to study at Konstfack is after all, to find a context and a reference to my art production. When I started collecting all the thoughts and ideas that been significant to me I BECAME AWARE of that every time I found the words describing them became PHYSICAL. Every word has a strength and tone. I confront a difficulty writing in English, learning theory in Swedish and having as a native language Spanish. So, with all respect to the interest and passion I have for languages, I would like to dedicate the fear of writing this thesis to the “information generation” for ABUSING the “language” making it richer but making it harder in my attempt to describe the essence of my work.

Med tecknandet och teckningen som huvudsaklig metod och uttryck har begreppsom närvaro och frånvaro, intensitet, koncentration och lyhördhet blivit de mestrelevanta i beskrivandet av mitt arbete. Likaså är det precisa utförandet mitt sätt attformulera mig rent visuellt, där varje avvägning och val är betydelsebärande för både utformningen och för uppfattandet av det som slutligt verk. Utifrån min dragning till det abstrakta som finns i, eller väcks av, en tanke eller ett fenomen är tecknandet ett sätt att närma mig och skapa en egen version och relation till verklighetens komplexitet. Ett närmande som innebär ett fysiskt möte men också ett intuitivt och intellektuellt grundat processarbete. Långsamheten som mitt tecknande bygger på och den materialitet och upprepningsmöjlighet som inbegrips är också viktigt. Både som konceptuellt grepp men också som ett sätt att se på utförandet ochrepeterandet på fler plan än det rent mängdrelaterade. Tecknandets urval och tolkande är i kombination med utförandets långsamhet vad som gör denna praktik så spännandeoch viktig. Det är också det som min konstnärliga verksamhet bottnar i; ett koncentrerat ordnande och omvandlande av tankar och intryck.

I museet eller i galleriet är distansen uppenbar, saker sätts bakom glas och transformeras till konsteller etnologiska föremål. Men vi skapar också ett eget glas mellan oss själva och omvärlden.Verkligheten är ingenting utan våra fantasier och illusioner. Om verkligheten bara skulle varanågon sorts klar, ofiltrerad verklighet skulle det bli outhärdligt att leva i den. Fantasin bygger vårverklighet. Det ena existerar inte utan det andra. Fantasin är kittet, texturen som gör det kul elleråt minstående uthärdligt att leva.Jag kan nog på ett basalt plan se mitt konstnärskap som en bra anledning till att konstruera,fantisera ihop en verklighet, eller kanske snarare en annan sorts värld som är mer än vad den är.För mig blir nog fantasin som en sorts metod. Ett jobb som tillåter mig att gräva blandfantasifoster och då synligöra en verklighet. Filmer, böcker och konst har för mig oftaegenskapen att antyda konturerna av den verklighet som vi konstruerat och lever i.

It has been claimed that there was a clear correlation between the fall of the Soviet Unionin 1991 and the exponential growth and democratization of information technology in thelater decades of the 20th century. The last head of state of the Soviet Union, MikhailGorbachev, admitted in 2005 that emerging decentralized electronic communication was“a big factor” for fostering democracy in the Soviet Union.1For my generation, born in the late 1980’s, computers and the Internet are used on a dayto-day basis and provide possibilities that, for the most part, lead to less dramaticconsequences. On the other hand, I believe that these information technologiesnevertheless force us to constantly reevaluate norms about the relationships betweenconsumer and business companies and private and public life.My practice is founded in an examination of questions about media, popular culture,consumers and real events; more specifically how communication and trading systemsbetween these “territories” are organized and what effects it has on culture. I will in thischapter give a description of recent developments in information technologies. Althoughbrief and simplified, it serves to illustrate how they help to determine the ways in whichwe consume culture.It may be impossible to summarize “post-Cold War culture” but one definingcharacteristic is the decreasing distance between the professional and the amateur.Today’s hackers and bedroom programmers may turn into tomorrow’s billionaireentrepreneurs, as a result of the information age. In this fairly new situation, culturalconsumption, production and exchange of media often occurs in front of screens.As the view of the consumer and the audience as passive entities becomes more nuanced,so too does old notions about visual communication and interaction. A 21st centurycitizen is equipped with different - some say significantly better - tools for reading,decoding and reacting to media than a person living in the early 1900’s.2The dreams of a totally transparent Internet/society, born in the minds of cyber pioneersin the 1980’s, have not yet crystallized. Neither have we seen a true, global “creativeclass” come to fruition.2 Despite this, one could sense that today’s consumers are to alarge extent a cross between consumers and producers, givers and takers. Americanmedia scholar and professor at University of Southern California, Henry Jenkins, writesabout this cultural and technological shift:Rather than talking about media producers and consumers as occupying separateroles, we might now see them as participants who interact with each otheraccording to a new set of rules that none of us fully understands. Not allparticipants are created equal. Corporations – and even individuals withincorporate media – still exert greater power than any individual consumer or eventhe aggregate of consumers. And some consumers have greater abilities toparticipate in this emerging culture than others.3If there is any truth to this description, one must ask what the implications are for asociety that is partially governed by a new set of puzzling rules. It is not always simple tomap out a definitive answer of who will succeed in being heard and seen. As Jenkinswrites, a power struggle still exists. Questions that are linked to these matters are part ofthe framework of my artistic practice.

Jag började intressera mig för konst i tron att samhället snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra något roligt men samtidigt få en chans att påverka eller säga något. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats många år framåt i tiden och perspektiven hardärmed förändrats. I min konstnärliga praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett västerländskt perspektiv. Fokuset hamnar på frågor om makt, om behovet av att på olika sätt kontrollera naturen. Ofta intresserar jag mig för saker där kontrollen brister eller går för långt. En tydlig röd tråd i mitt konstnärsskap har varit en vilja att skapa förlängt liv.

Detta arbete handlar om de synliga valen som görs under repetitionsarbetet med en pjäs. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur skådespelare rör sig och hur det ser ut på scenen.För att samla in material har jag gjort tre observationer av en amatörteatergrupp över en tid av tre veckor. Under observationerna har jag filmat en timme vid varje tillfälle. Från detta filmmaterial har jag transkriberat diskussionerna som skett mellan regissören och skådespelarna och/eller mellan skådespelarna. Dessutom har jag gjort mindre intervjuer med gruppen om val som skett före och efter mina observationer.I dessa diskussioner har jag analyserat och kategoriserat de synliga val som görs. Kategorierna har jag grundat på Tadeusz Kowzans (1982) teatersemiotikschema, framför allt vad han har kategoriserat som visuella tecken. Jag har själv kommit fram till fyra olika kategorier av synliga val, och i min analys ger jag exempel på dessa från mina transkriberingar.Det jag kommer fram till är att de synliga valen som görs är viktiga för föreställningens helhet, men att fokusera på de synliga delarna kan göra att man missar en stor del av vad som händer på scen. Dessutom, menar jag, missar teatersemiotiken en viktig del inom teatern, nämligen den känslomässiga.

Systemkamera för yrkesutövande fotografer i fält är ett konceptuellt formarbete baserat på funktionsstudier. Den digitala tekniken har skapat nya form- och funktionsmässiga förutsättningar och förändratarbetsflödet för dagens reportagefotografer. Konceptet bygger på två hus med kvadratiska sensorer som arbetar mot en och samma lagrings- och skärmenhet. Formatets proportioner justeras digitalt och bilderna sparas i huset och skickas trådlöst till en lagringenhet för säkerhetslagring och bildvisning. Den externa enheten fungerar även som realtidsskärm och kan fästas på husets översida och bakstycke. När fotograferingen är klar kan husen läggas åt sidan och lagringsenheten fungera som bildvisningsmonitor och överföringsenhet. / SLR for professional press-photographers is a conceptual form studie based on user observations. The digital technic has created new opportunities regarding form, function and has changed work procedure for today’s photographers. The concept is based on two camera bodies with squared sensors, which communicate with the same external backup- and monitor-device. The formats proportions are digitally adjusted and downloaded wireless by the external backup device. The external device is also used for Live View and can be attached on top of the camera body or on the back. After the last shot, the two photo parts of the system can be put aside and the external screen and backup device can be used for previews and uploading. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion. / Examensarbete Industridesign kandidatrapport

Hösten 2004 gick jag en kurs i klädsömnad på Folkuniversitetet. Jag hade haft lite syslöjd i skolan tidigare men kände att sy, det måste man ju kunna. Sagt och gjort, kursen gick bra, resultatet blev en långärmad tröja och ett väckt intresse för symaskiner. Under kursen slogs jag av hur tråkig min symaskin såg ut. Varför gjorde den det? De används ju av kreativa människor och står ofta framme. Under min tid på FIDU i Hällefors började jag skissa lite på en symaskin, då var jag fascinerad av de gamla svarta gjutgärnsmaskinerna med guldornament. Det blev in så mycket mer med det förens nu. Jag hade till en början ingen bestämd idé om hur jag skulle vinkla mitt projekt. Jag såg symaskinen som en produkt som hade många intressanta “problem”. – Varför är alla moderna symaskiner vita? – Varför har i många fall formgivningen släktskap med vitvaror? – Måste de vara så tunga? Men projektet var ända inriktat mot den visuella identiteten på symaskinen, det var ändå det som hade fått mig intresserad från början. Jag valde därför att fokusera min marknadsöversikt på det visuella uttrycket hos symaskiner. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete

"It is not about the product. It is about the total experience." My aim with this project is to explore the interaction between technology, brand, space and the human being in designing an overall experience. We are moving towards a reality where intelligent technology is getting embedded in our homes and our lives. How can we make technology not just intelligent, but also more empathic and sensual? Can we create a relationship to a company, just as if it was a real person? Considering design as communication/conversation, I like to think of the product as a presence of a subject rather than an object, in this case as a spatial presence of a personality that we can reach through our senses. With a design method influenced by thoughts from interpersonal communication and rhetoric, I believe this experience can become more emotional and human. By thinking of products as the most important messengers of brand communication, In this case, I believe the acting and behaviour of the products become crucial in terms of authenticity and trust to the brand message. "A spatial presence of thoughtfulness" is my thesis project sponsored by Electrolux. It is about using these ideas to bring the Electrolux brand philosophy "thinking of you" into life through an emotional experience of thoughtfulness in the home atmosphere. An ambience not only created by the presence of technology, but in dialog with the participatory presence of humans and their actions. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete