Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.

Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan? Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

Detta är en reflexiv text och presenterar hur funktionella animationer, skapad med animationsprincipen Straight Ahead Action, samspelar med dekorativa animationer, skapad med en modifierad upplaga av animationsprincipen Pose to Pose, och hur de båda formerna av animation förmedlar samma karaktär hos en avatar i spelet Dreamlord the Reawakening (Lockpick Entertainment, 2008). Animationerna representerar det kvinnliga och det manliga könet i sitt utförande, förhåller sig till givna riktlinjer om animationslängd och begränsad yta de kan utspela sig på samt fungerar med en rad olika uppsättningar av vapen och rustningar. Hos avataren i spelet Dreamlords the Reawakening finns det animationer som syftar till att indikera för spelaren vad som händer med spelarens avatar på skärmen och är direkt kopplat till den funktion i spelet animationen representerar. Det finns dessutom animationer vars syfte är att förtydliga och underhålla samtliga spelare när två spelare spelar mot varandra. Denna reflexiva text behandlar den metod som använts vid skapande av animationerna, bestående av ett förarbete, ett iterativt huvudarbete och slutligen en utvärdering. Arbetet som utförts har sammanställts till ett verk och en analys av verket har genererat flertalet resultat. Syftet med denna text var att identifiera och analysera två typer av animation i spelet Dreamlords the Reawakening för att ge en djupare kunskap av de problem som uppstår och den problemlösning som krävs för att skapa dynamiska animationer för det två typerna av animation till ett MMORTS-spel.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this). During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left’s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960’s to the late 1970’s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he – in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) – is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period. I have also tried to conclude if he is refuting ideas that two of the radical movements, in different ways, were using to challenge the social democracy of that time. These two movements are 1) the new left and 2) radical feminism. The new left opposed, among other things, parliamentary democracy and promoted a revolution. Radical feminism instead challenged social democracy by emphasizing the private sphere as a central cause for the continuing submission of women in society, something that previous to this movement had been neglected. More specifically I have tried to map out if the new left’s ideological use of history and some of its foundational political values are refuted, and if radical feminism’s explanation for the cause of female submission is confuted.                       My conclusions are that Lo-Johansson, in the three short stories, verified the legitimacy of social democracy’s ideological use of history and foundational political values, and, at the same time, he repudiated the new left’s ideological use of history and foundational political values. His view of the cause of women’s submission in society is more ambivalent. In one of his short stories he seemed to be pointing at biological causes, which, among other things, contributed to the legitimacy of the gender system that was a part of social democratic politics, mainly up to the 1960’s. In the other two short stories it instead seemed that he agreed with radical feminism’s ideas of patriarchy as the cause, even though it is not clear if he truly agreed that this system needed to be abolished.

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status. I resultatet visade sig att samtliga elever hade fått information om mål och betygskriterierna av sina textilslöjdlärare och att ingen av eleverna tyckte att ha kunskap i textilslöjd är onödig kunskap, även fast de inte kommer att arbeta inom textilslöjd när de blir äldre. Kunskaperna inom textilslöjden sågs mer som nyttokunskaper. De elever som jag träffade var alla flickor och de stävade efter det högre betyget än det som de hade vid intervjutillfället och de sade sig veta vad som krävdes av dem för att nå det högre betyget, vilket var att de skulle arbeta mer självständigt. Eleverna tyckte även att de blev rättvist bedömda i ämnet trots att de hade svårigheter att förklara vad som stod i betygskriterierna.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.

Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.

Avhandlingen ”En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty”, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter. Slutsatsen som ges är att Wittgensteins filosofi inte kan sägas överensstämma med Rortys nypragmatism. Dels på grund av olikheten i deras åsikter om filosofi; dels för att Rorty missförstått Wittgenstein på viktiga punkter och dels för att Rorty är influerad av många andra filosofer och att därför hans filosofi som slutprodukt inte är överensstämmande med Wittgensteins. / Avhandlingen ”En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty”, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter. Slutsatsen som ges är att Wittgensteins filosofi inte kan sägas överensstämma med Rortys nypragmatism. Dels på grund av olikheten i deras åsikter om filosofi; dels för att Rorty missförstått Wittgenstein på viktiga punkter och dels för att Rorty är influerad av många andra filosofer och att därför hans filosofi som slutprodukt inte är överensstämmande med Wittgensteins.

This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.