<p>Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.</p>

<p>Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.</p>

<p>I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ”glapp” mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ”glapp” formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ”Läroplanen för de frivilliga skolformernas” (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen. Genom detta har jag upptäckt att mina frågor kvarstår men att jag funnit möjliga orsaker, såsom en stark ämnestradition, lärarnas syn på ämnet, elevernas förväntning och syn på ämnet, ämnets position i akademin, den allmänna diskursen kring kunskap och kunskap som ett politiskt maktspel, till varför ”glappet” uppstår mellan teori och praktik i undervisning kring mediebilder. Jag ser detta upplevda ”glapp” mellan teori och praktik som ett grundläggande problem i medieundervisningen kring mediebilder men även inom undervisning i stort.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.</p>

<p>Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet. Det handlade om olika arbetssätt med eleverna och att man var insatt i det man skulle lära ut. Berättartekniken var en viktig del i inledningen till ämnet där lärare kunde fånga och göra det intressant för eleverna genom att berätta med inlevelse om det som skulle behandlas under lektionen. Paralleller till elevens egna liv var viktigt liksom paralleller mellan den svenska historien och övriga världen. Händelser som var aktuella i samhället och som man kunde se hade en orsak och verkan både historiskt och i dag motiverade också eleverna. Slutsatsen blir att historieämnet i skolan är ett område som lärarna arbetar med på många olika sätt för att motivera eleverna. Det handlar mycket om att nå fram till eleverna genom olika arbetssätt och genom att få eleverna delaktiga i historien, känna att en påverkat dem och att den fortfarande påverkar dem och deras samhälle.</p>

No description available.

<p>Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande. Sociokulturella tankar skulle utan vidare gå att införliva inom slöjden, och det finns tydliga drag av sociokulturella teorier i skolans traditionella slöjdundervisning. Det har inte framkommit några fakta som talar emot ett ökat sociokulturellt inslag.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas.</p><p>Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.</p>

<p>I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.</p>

<p>During the end of the nineteenth century and the beginning of the twentieth century Sweden experienced social changes. The proceeding industrialization led to a process of urbanization where people were forced, more or less, in to the cities to find work. The traditional agricultural self-sufficiency society was successively replaced by salaried employment. This meant that family and home was no longer the major centre of production, nurturance and care. In order to support themselves and their families, even women applied for industrial work. This led to further changes to the family. The women now worked away from home, and the children were left without anyone to look after them and care for them.</p><p>These children tended to be regarded as a problem to the society, when they after school spent their time in the streets in the city, without any necessary forms of care or supervision. Through the ideas of the middle class or bourgeoisie, the philanthropic charity organizations came to act and solve the problems. Their work was based upon educational and moralizing aspects. A way of solving these problems for the society, as well as for mothers and children, was to establish child nursing institutions or activities.</p><p>This essay describes when and how the child nursing institutions or activities Arbetsstugan and Barnkrubban were established in Karlskrona, and the motives for the establishments.</p><p>As results of this study we can see that the motives and purposes of the establishments and the activities at the institutions, resemble with certain patterns of child nursing institutions during this special period.</p>