I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ”glapp” mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ”glapp” formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ”Läroplanen för de frivilliga skolformernas” (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen. Genom detta har jag upptäckt att mina frågor kvarstår men att jag funnit möjliga orsaker, såsom en stark ämnestradition, lärarnas syn på ämnet, elevernas förväntning och syn på ämnet, ämnets position i akademin, den allmänna diskursen kring kunskap och kunskap som ett politiskt maktspel, till varför ”glappet” uppstår mellan teori och praktik i undervisning kring mediebilder. Jag ser detta upplevda ”glapp” mellan teori och praktik som ett grundläggande problem i medieundervisningen kring mediebilder men även inom undervisning i stort.

Ett examensarbete vars frågeställning "Hur går man som okänt förlag tillväga för att få leads av skivbolag", besvaras dels genom en fallstudie där författarna genomför låtproduktion samt kontaktande av skivbolag, och dels genom intervjuer med branschfolk.

I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som låtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas på information från intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnät samt tillgång till karriärrådgivare.

I detta examensarbete tar vi upp hur vi gått till väga i genomförandet av Alive Festival -09. Vi har jobbat genom den ideella föreningen KF LIVE (Se definition) som fungerar som arrangörsgrupp i Skövde. Vi tar upp frågor som rör ekonomi, marknadsföring samt det egentliga arbete som krävs under festivaldagen. Under arbetets gång har vi hunnit införskaffa information, reflekterat över den och till sist använt oss av den när vi faktiskt genomfört festivalen. Festivalen som hölls under nio timmar innefattar tre scener med femton lokala som internationella band. I denna rapport kommer läsaren kunna ta del av de beslut vi i gruppen fattat samt få en överblick för det arbete som krävs under festivaldagen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva skillnaderna mellan pälsskinn och syntetpäls. Arbetet skall även beskriva hur två textilhantverkare värderar materialen pälsskinn och syntetpäls i sina yrken. En av mina problemformuleringar är, hur värderar två utvalda textilhantverkare materialen pälsskinn och syntetpäls. Inom den praktiska funktionen, den estetiska funktionen och den etiska frågan.   Jag har valt att använda mig av den kvalitativa intervjumetoden för att få mer övergripande svar. Mina intervjupersoner är Britta Johanson och Åsa Frode som båda är verksamma i Östergötland. Några av de resultat jag fått fram är att intervjupersonerna anser att pälsskinnet är mer krävande att sy i än vad syntetpälsen är.

Detta arbete undersöker problematiken i att visuellt framföra och presentera ett arbetsområde i ämnet träslöjd. Uppsatsen handlar även om och hur slöjdlärare kan undvika onödig stress. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man i träslöjd kan utvidga sättet att presentera uppgifter för eleverna på ett inspirerande, innehållsrikt och konkret sätt. Genom att bedriva en praktisk visuell presentation i form av Power Point har jag fått en uppfattning om ett alternativ till den traditionella undervisningsformen i träslöjd. En utvärdering gjordes med eleverna efter Power Point presentationen och den visade bland annat att eleverna i år 4 fick mer utbyte av uppgiften jämfört med år 5-6. Mina egna iakttagelser har satts i relation till elevernas genom denna utvärdering. Av utvärderingen framgick även att bara en elev hellre ville ha katederundervisning istället för Power Point. Detta positiva bemötande av alternativa visuella metoder i träslöjden visar på en outnyttjad resurs. Intresse och engagemang hos eleverna påverkade mängden kunskap som eleverna kunde ta in.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande: • Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning? • Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt? För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.

The main goal in this thesis was to make people want to rent products instead of buying them, and this meant that I needed to find attractive benefits and gains living up to the losses when choosing to rent instead of buying the products. The biggest findings here were mainly the solutions of home delivery of the products and the package categorization of age. Offering the customers other services in form of expert advises, serving them information about the new life tocome, and developing an app, to followthe trends in society were some ways of making the service more attractive and invite more customers to use it in the future.

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom. En av de viktigaste slutsatser jag drar utifrån studiens resultat är att den intellektuella delen i slöjdämnet behöver utvecklas. Samtal och reflektioner kring såväl skisser och slöjdföremål liksom elevers olika arbetsprocesser bör utgöra en betydande del av undervisningstiden.