Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den är i sin form och hur den bär på en tradition inom användandet såväl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremål med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nästan som en ikon. Detta är något som håller på att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte används på samma sätt i dag som den gjorde förr.

Jeg har i denne opgave betragtet og foretaget en undersøgelse af sindstilstanden hos den skabende kunstner. Opgavens fokus er at definere og beskrive denne tilstand hovedsaligt ud fra Mihaly Csikzentmihalyi’s teori omkring flow.Herudover stiller opgaven skabelsessinds tilstanden overfor legens tilstand og undersøger hvad der adskiller dem og hvad de har tilfælles. I begge tilstande vil fokus ligge på oplevelsen af tilstanden og i min undersøgelse er udgangspunktet barnet og den skabende kunstner.Opgavens problemstilling relaterer sig til mit arbejde både som inspirationskilde og som selve kernen, der gør det muligt for mig at komme ind i min verden. Det har været vigtigt for mig at undersøge dette teoretisk.Mit eksamens arbejde og tilstanden har mange ligheder. De har begge potentialet til at forvandle virkeligheden og åbne op til en anden verden. Deres ønske er at sende sindet på en indre rejse og at finde en uudforsket virkelighed.

Det undermedvetna är ett enormt ämne med många teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se på det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film använda det undermedvetna och upphäva de normala livsmönster som gäller? Vilken betydelse har bilden för våra minnen? Vad händer med oss när vi kommer i kontakt med våran inre värld? Uppsatsen beskriver hur våra inre bilder skapas. Den jämför vilka skillnader det finns i våra inre bilder när vi läser respektive ser film. Slutligen ställs frågor kring hur vi kan använda det undermedvetna och våra inre bilder i en konstnärlig process.

Vad är andlighet? Många av oss blandar ihop andligheten med religion, men det är viktigt att skilja på andlighet och religion. Religion är något som vi får lära oss från andra medan andlighet är någonting vi finner djupt inom oss själva.Andlighet hos en människa är ett bejakande av själen. Andlighet är ett uttryck för den del av oss människor som inte har någon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrån en personlig utgångspunkt där jag, som människa mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnämnda. För mig är ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsättning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig är perspektivet på andlighet omvänt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev således att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att ställa mig frågor om detta överhuvudtaget är möjligt? Andlighet är ju på många sätt motsatsen till att bli materialiserad.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet. Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet. Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen. Jag har genomfört intervjuer som jag studerat med hjälp av teorier kring hur vi använder och skapar vår identitet och relaterar oss till varandra, och på så sätt har jag kunnat visa att Facebook är en social scen eller arena som på många sätt fungerar som andra sociala arenor vi rör oss i. Mitt arbete visar på vilka olika sätt man försöker kontrollera den bild av sig själv andra får, samtidigt som man tolkar och påverkas av andras bilder. Det finns dock stora utmaningar i ett relativt nytt socialt forum som Facebook, och denna uppsats tar upp hur dessa utmaningar bemöts och hanteras. I min gestaltande del har jag valt att teckna profilbilder och animerat dessa. Över 3 miljarder bilder laddas upp på Facebook varje månad och denna ström av visuell information försöker jag illustrera. Men jag vill också visa att identiteten är mångbottnad och består av flera olika, ibland transparanta, lager och att vi spelar en mängd olika roller. Vår egen identitet blir till och förändras i mötet med andra identiteter; du, jag och de vi möter är en del av varandra. Jag gör medvetet mig själv till en del av min gestaltning. I mina intervjuer studerar jag de andras identitetsarbete men kan inte undvika att även bli en del av det, precis som de blir en del av min vardag och min identitet i nuet när jag skriver detta arbete. Jag har valt att försöka skildra hur vi tecknar vår egen identitet samtidigt som detta personliga arbete är en del av ett ständigt flöde där ingenting är fast och beständigt.

The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people’s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred. These standards often seem to differfrom those in the country of the artisan.We have noticed certain differences between the concept of the projectscompared to their effectiveness in generating jobs. In some cases theconcept of the project is of greater importance to the designers, whereasin others it seems more important that the projects generate work for theartisans.Other quite remarkable differences between the projects are the waysthat the designers control the work. In some cases the designer havedecided everything from material, shape, colouring to patterning. In otherprojects the designer works rather as a mentor who lets the artisan workand develop his or her product more freely.Last, but not least, we have seen that there are other values taken intoaccount in terms of social aspects in these projects. The ambition is totake care of crafts in different ways, to create cultural exchange, or tocreate more jobs for the craftsmen, and even create solidarity withinthe different artisan groups, or to get the work into a fairtrade context indeveloping countries.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ”bildklass” på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder. Jag har tagit upp olika praktiker inom pedagogik och hjärnforskning för att se vilken grund som finns för lärande. Kan olika sinnen stimuleras i ett lärande och vilken betydelse har de för eleven. Jag har genom mina besök i klassen och studier inom olika praktiker funnit att eleverna lärt sig mycket om de ämnen som behandlats och att de har lärt på ett för dem inspirerande och positivt sätt.

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution – Makt – ArkitekturInstitution – Makt – FamiljMakt – TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av. Med den frihet som gör det värt att ta reda på vart det leder.Att skapa ett sammanhang som låter mig lita på mina frågor och där jag visar dem för andra.Så här kan det också se ut.

Abstract Flygplatser och tågstationer är exempel på platser fulla av liv och rörelse där många människor passerar varje dag. Lokalerna är oftast vidsträckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hårda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller är ett stort miljöproblem som påverkar människor, både psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvänliga miljöer i offentliga lokaler är stort. Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövänlig produkt som bidrar till att ljudmiljön på flygplatser/tågstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad på att arbeta med en produkt som förbättrar ljudet i en redan befintlig lokal. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån min frågeställning hur kan flygplatsens/tågstationens ljudmiljö bli behagligare med hjälp av ljudabsorberande objekt? För att uppnå syftet arbetade jag dels i designprocessen med olika designmetoder för att konstruera och tillverka en ljudabsorbent, dels med en mindre studie med kvalitativ ansats för att få en fingervisning om vad människor som vistas på dessa platser anser om ljudmiljön där. Av de svar som erhölls vid intervjuerna framgick att majoriteten av de tillfrågade ansåg att miljön i vänthallar var bullrig och opersonlig samt att väntan kändes utdragen. Svaren, tillsammans med mitt arbete i designprocessen resulterade i en ljudabsorbent, Vindla, i miljövänliga naturmaterial med hög ljudabsorptionsförmåga. Genom att Vindla har en skulptural form och ska hänga fritt ifrån taket, har den möjlighet att cirkulera kring sin egen axel och erbjuder därmed ett intressant blickfång. Dessa båda resultat kan bidraga till att resande finner ljudmiljön på flygplatser och tågstationer mer behaglig och får väntetiden att kännas mindre lång. 　 Nyckelord: Designprocessen, ljudabsorbent, ljudmiljö

During the last three years, my practice has mainly consisted of installation works; compositions of images, texts, video, constructions, produced and found objects, drawings etcetera. This thesis serves to present an overview of my practice during these three years, to contextualize my work and work method and to discuss my future artistic intentions.