Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet. Det handlade om olika arbetssätt med eleverna och att man var insatt i det man skulle lära ut. Berättartekniken var en viktig del i inledningen till ämnet där lärare kunde fånga och göra det intressant för eleverna genom att berätta med inlevelse om det som skulle behandlas under lektionen. Paralleller till elevens egna liv var viktigt liksom paralleller mellan den svenska historien och övriga världen. Händelser som var aktuella i samhället och som man kunde se hade en orsak och verkan både historiskt och i dag motiverade också eleverna. Slutsatsen blir att historieämnet i skolan är ett område som lärarna arbetar med på många olika sätt för att motivera eleverna. Det handlar mycket om att nå fram till eleverna genom olika arbetssätt och genom att få eleverna delaktiga i historien, känna att en påverkat dem och att den fortfarande påverkar dem och deras samhälle.

No description available.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande. Sociokulturella tankar skulle utan vidare gå att införliva inom slöjden, och det finns tydliga drag av sociokulturella teorier i skolans traditionella slöjdundervisning. Det har inte framkommit några fakta som talar emot ett ökat sociokulturellt inslag.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas. Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.

I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.

This research project is about how the subjects` art and music has been described under the 20th century in the Swedish school until today. The purpose with this research project is to do a text analysis that describes these subjects now and the last century, to illustrate the differences between today and the last century. Hence the size of this subject I have chosen some random samples out of the 20th century until today. I started to take these random samples from the first lyric I found about these subjects, and continued with these random samples in other lyrics from the middle of the 20th century until the year 2006. I just took these random samples from what I had found because I did not found some lyrics from earlier period of the 20th century. After a few weeks of material researching I started to write down my text analysis. The result of the research project when it comes to the earlier parts of the 20th century art and music subjects´ was that they where used to raise up the students and teach them how to behave in working life. It was the adults who choose what was best for the students and it was about preparation for the life as an adult. Through art the students should learn how to draw of a tool from different works of that epoch and the music was about how to learn a psalm or a song by heart that could be about how one should behave oneself. The results of my research project when it comes to today is that the differences between yesterdays school and today’s that today these subjects are more independent fore the students then before. On the basis of the conditions of the students they can use these subjects both as a way to express them self in other subjects then art and music, and it is also another way to take some learning about there own culture like others cultures. It is the imagination of the students that should characterize the subjects` art and music. The school wants through these subjects` that the students shall get a better self – confidence about them self and that the students shall take other cultures closer to them and there way of seeing at these subjects.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.

Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet. Kontentan var att ta reda på hur de hade upplevt att använda sig av teater/drama. Klassföreståndaren blev också intervjuad om vad hon tyckte om teater/drama. Det författaren kom fram till var att momentet var populärt hos eleverna samt att genom detta övade sig eleverna bland annat att samarbeta och våga stå inför andra och agera. Slutsatsen blev att lärare bör ge teater/drama en chans, då det kan tillföra mycket i skolan.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt. Våra frågeställningar fokuserar de intervjuade bildlärarnas attityder gentemot betygen, den praktiska tillämpningen av betygsystemet, samt den problematik som detta system ger upphov till. Centrala begrepp i denna uppsats är objektivitet, likvärdighet och rättvisa vid bedömning och betygsättning av elevers bildskapande. Som undersökningsmetod används en kvalitativ intervjuform där tre lärare i bildämnet intervjuas kring betyg och bedömning. Resultatet visar att samtliga informanter genomför betygsättning enligt egna modeller utformade utifrån nationella styrdokument. Trots att lärare utgår utifrån gemensamma direktiv i syfte att främja likvärdighet och rättvisa, är tolkningen av styrdokumenten alltid personlig och subjektiv, vilket leder till att det förekommer variationer i hur lärare bedömer och betygsätter elevers bildskapande. Samtliga informanter visar på att mångfald och variation i undervisning, examinationsform och bedömningsmetod ger fler elever möjlighet att ta till sig ny kunskap. Därför är det viktigt att både undervisning och examinationsformer varieras för att ge fler elever möjlighet att komma till sin rätt. I diskussionen resoneras det kring hur gemensamma mål, riktlinjer och kriterier kan bidra till att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett var det anordnas.

No description available.