Thesis (MDiv)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: The primary concern of this study is to gain a better understanding of the interplay between the notions of reconciliation, justice, and Christian spirituality in the work of John W. de Gruchy in order to strengthen the profile of Christian spirituality. Through close readings of de Gruchy’s works on reconciliation and justice, as well as his own reflections on Christian spirituality, this study seeks to observe the nature and content of Christian spirituality as it pertains to justice and reconciliation. This study furthers the understanding of the contribution of Christian spirituality to the practice of reconciliation and as witness of public theology. It reveals the relational character of Christian spirituality, showing its value for engagement in practices of reconciliation and justice. These core concepts are found to be inherent in the covenantal relationship between God and humankind. Consequently, reconciliation is depicted as restoration; the contours of justice and right relationship in the transcendental, Platonist choice for truth, beauty and goodness serve to encapsulate these observations in de Gruchy’s work. Spirituality, reconciliation and justice are found to interrelate particularly in the sense that all are a means to an end, and ends in themselves. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie studie fokus op die wisselwerking tussen die opvattings van versoening, geregtigheid en Christelike spiritualiteit in die werk van John W. de Gruchy met die oog op ‘n versterking van die profiel van Christelike spiritualiteit. Deur ‘n noukeurige lees van de Gruchy se werke oor versoening en geregtigheid en sy eie refleksies van Christelike spiritualiteit, poog hierdie studie om die aard en inhoud van Christelike spiritualiteit te bestudeer in sover as wat dit betrekking het op geregtigheid en versoening. Hierdie studie bevorder die begrip van Christelike spiritualiteit se bydrae tot die beoefening van versoening en dus die getuienis daarvan as publieke teologie. Die verhouding-gedrewe karakter van Christelike spiritualiteit word beklemtoon deurdat die waarde daarvan vir betrokkenheid in praktyke van versoening en geregtigheid duidelik word. Hierdie konsepte staan sentraal tot die verbondsverhouding tussen God en die mensdom. Gevolglik word versoening as herstel uitgebeeld; die kontoere van geregtigheid en regte verhoudinge in die transendentale, Platonistiese keuse vir die waarheid, skoonheid en goedheid omsluit hierdie waarnemings in de Gruchy se werk. Spiritualiteit, versoening en geregtigheid het veral ʼn onderlinge verband aangesien elkeen nie bloot ʼn middel tot ʼn doel is nie, maar ook self ‘n einddoel is.

Thesis (DTh (Ecclesiology))--Stellenbosch University, 2008. / The central theme of this thesis is the historic unfolding of the concept of freedom of religion and its manifestation according to the canonical law of the Dutch Reformed Church since 1962. Two issues were considered, the first being the historic development of freedom of religion while the second issue concerns the status and understanding of freedom of religion since 1962 and the canonical implication for the Dutch Reformed Church between 1962 and 2007. The historic research into the origin of freedom of religion starts with the biblical view of the concept and gives a synopsis of the development until it reaches worldwide recognition as a fundamental constitutional right. Prior to the final understanding of the concept of freedom of religion, different forms and meanings were given to the concept. At first freedom of religion was historically developed and understood as a God-given right of every man. Later on, to protect the society from infringement of human and religious rights, it became necessary to establish freedom of religion worldwide as a recognized constitutional right. It is argued that freedom of religion is in fact the most fundamental right of all the human rights. The research shows the development of religious freedom in the Dutch Reformed Church between 1962 and 2007. From as far as 1652 the Christian religion was a privileged religion in South Africa. The privileged situation of the Dutch Reformed Church in its relation to the state made it unnecessary for them to discuss or define the concept of freedom of religion. Consequently the church gave silent consent to the state’s limited application of religious freedom. In and outside the church there was an ongoing debate that helped the church to formulate its role in religious freedom, which resulted in the document “Church and Society” (1986–1990). With the new Constitution of South Africa in 1996, a new situation developed for the Dutch Reformed Church as well as other churches. The church realized that it must define and take up its own legal position on religious freedom, which is guaranteed in the Constitution of South Africa. The church has the right to express their religious identity in a plural society. The relationship between church and state is expressed in matters such as conditions of employment, church property; matrimony, education, ordinances, religious organisation, etc. These are all issues of religious freedom that are guaranteed in the Constitution. The conclusion of this research will be helpful for churches and religious communities in their capacity of canonical as well as civil law. Religious communities must make optimum use of the provision made by the Constitution for freedom of religion.

<p>Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.</p><p>Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.</p><p>Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.</p>

Men and masculinity studies is a significantly developed field of research in Western scholarship and has gained increased interest in Africa, particularly in South(ern) Africa. This study: “Godly Manhood”: Evangelical Constructions of Masculinities in A South African Context – A Case Study of the Mighty Men’s Conference (MMC) is one that seeks to make a contribution in this field of research from a religion (Christian theological) and gender perspective. The study investigates how faith discourses within the Mighty Men’s Conference (MMC) shape perceptions and constructions of masculinities within contemporary Protestant (mainly, Charismatic, Evangelical and Pentecostal Christianity) in post-apartheid South Africa. The study sought to analyse the extent to which Angus Buchan and the MMC’s call for men to return to ‘godly manhood’ either re-inscribe patriarchal conservatism or contribute towards gender-social transformation. In seeking to examine what it means to be ‘Mighty Men’ and “godly men,” the study illustrates how faith discourses within the MMC as a Charismatic, Evangelical and Pentecostal religious grouping inform representations of masculinities. As the study reveals, Charismatic Evangelical theology, beliefs, and gender traditions/ideologies presented by Buchan in his MMC informs perceptions of what is understood as an ‘ideal’ Christian man. These, as the study shows, influence constructions of masculinities achetyped in patterns of ‘godly manhood’ as a process of “recreating Christian masculinity.” The study applied drawing on intersectionality as a conceptual framework. The study showed how religion intersects with other socio-cultural, political and economic factors that necessitate changes as Christian men seek to make sense of their masculine self at the cross-roads of various socialisations. Such changes seem to contribute to representations of emerging masculinities within this context of study. The study adopted a qualitative, multi-methods research design and in addition to my personal observations from the conferences, semi-structured interviews were conducted with thirty four men who have been attending the MMC. Analysis of findings reveals that there are multiple representations and constructions of contradictory and conflicting representations of masculinities within divergent voices of what it means to be ‘Mighty Men’ and practice ‘godly manhood.’ Although certain core commonalities regarding the concept of ‘godly manhood’ emerged from the thirty four men interviewed across the three shades of conservative, Charismatic and Pentecostal Evangelicals, this study makes two important conclusions. First, it indicates that ascriptions to “godly manhood” inculcated by Buchan and the MMC not only portray patterns of traditional and conventional masculinities, but also remain a patriarchal motivation for restoring Christian male supremacy, control and domination. Second, the study illustrates that while Charismatic Evangelical men have a desire to change, their ascription to ‘godly manhood’ is characterized by struggle between traditional/conventional male practices and a need to embrace egalitarian views of gender relations. Such results indicate the extent to which contemporary Charismatic and Evangelical Christianity portray expressions of masculinities which are ambivalent. The study concludes questioning whether Jesus Christ can be a resource for transforming religiously constructed masculinities. The study proposes alternative Christological discourses as counter-models to traditional and patriarchal masculinities. / Thesis (Ph.D.)-University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2014.

This thesis proposes that Robert W. Jenson's identification of the triune God faithfully describes the persons and being of God. To support this I examine the most basic argument of Jenson's 'Systematic Theology',: that God is freely but truly identified by and with Jesus Christ. This includes discussion of Jenson's starting point, his formal description of the three persons of God, and the theological ontology that this entails. Throughout I argue that Jenson's trinitarian description and theological ontology is rightly controlled by an a posteriori logic of response to the triune God's actual life with and for his people. Central to this is the way that Jenson creatively and courageously uses Jesus Christ's life and person as the controlling criterion of all dogmatic statements about God. Finally, this thesis proposes that Jenson's basic insights are made more exact when Jesus Christ is recognized in his perfect relation with the Father and Spirit before, in and after created history. To elucidate this suggestion the nature of the triune God's election and self-determination is reconsidered in light of Jenson's critical insight that the persons are mutually, not identically, perfect in deity. This in turn leads to a brief description of the eternity and freedom of the triune conversation that begins and ends with the Word who is Jesus Christ.

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner. Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet. Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.

Avhandlingen söker svara på två förberedande frågor: hur man kan tolka Theodor W. Adornos kritiska teori idag? Samt hur en sådan tolkning kan göras relevant för aktuell teologisk problematik?

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-03-07T18:20:28Z No. of bitstreams: 1 luizguilhermekochemmathias.pdf: 1911585 bytes, checksum: 8b57ae0f128a44103c68e42b54fe9fea (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-04-24T02:02:53Z (GMT) No. of bitstreams: 1 luizguilhermekochemmathias.pdf: 1911585 bytes, checksum: 8b57ae0f128a44103c68e42b54fe9fea (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-24T02:02:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 luizguilhermekochemmathias.pdf: 1911585 bytes, checksum: 8b57ae0f128a44103c68e42b54fe9fea (MD5) Previous issue date: 2013-02-28 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A partir da segunda metade do século XX a pluralidade do fenômeno religioso, no Ocidente, se tornou um locus legítimo de reflexão teológica, e não poucos teólogos têm buscado, desde então, contribuir para a construção de uma reflexão sistemática sobre o tema. Entre eles, o teólogo teuto-americano Paul Tillich desponta como um dos mais significativos, por ter sido um dos primeiros teólogos protestantes a cogitar a possibilidade e necessidade de uma teologia cristã capaz de considerar positivamente outras tradições religiosas e tentar dialogar com elas. Sustentamos, a partir da pesquisa, que as religiões mundiais, de uma forma ou de outra, sempre estiveram presentes no desenvolvimento de seu pensamento. Poucos, porém, são os trabalhos que atentam para e aprofundam tal questão. Recorrentemente, o apontamento está direcionado para o interesse tillichiano pela temática da pluralidade religiosa como algo preponderante nos anos finais de sua vida, devido às experiências por ele vividas no período, a partir da viagem ao Japão em 1960, como o contato pessoal com representantes de outras tradições religiosas, um seminário conjunto com Mircea Eliade e a percepção, da parte dele, de uma nova “situação” do mundo. A presente pesquisa, defende a tese de que a pluralidade religiosa sempre esteve no horizonte interpretativo tillichiano, fazendo-o mesmo buscar romper, em sua atividade teológica, com aquilo que ele chamou de provincianismos. Mesmo que não se possa negar a importância que a pluralidade religiosa nos últimos anos de suas reflexões adquiriu, pretendemos apontar e analisar como ele abordou as tradições religiosas não-cristãs e em que medida as aproximações às mesmas refletem em sua produção teológica sistemática. / During the second half of the twentieth century in the West, the broader range of religious phenomena and experience emerged as a locus of legitimate theological concern, with numerous theologians seeking to contribute toward the construction of systematic reflection on the topic. Among them, the German-American theologian Paul Tillich emerged as one of the most significant, being that he was one of the first Protestant theologians to reflect upon the possibility and need for the creation of a christian systematic theology capable of take other traditions in consideration and capable of entering into creative dialogue with them. We maintain, from the research that the world religions in one form or another, have always been present in the development of his thought. However, a little number of works pay attention to this issue and deepen the task. Recurrently, point to the Tillich's interest in the subject of religious plurality as being predominant in the final years of his life, due to the experiences that he lived in the period from the trip to Japan in 1960 as the personal contact with representatives of other religious traditions, a joint seminar with Mircea Eliade and the perception of him, of a new "situation" of the world. This research supports the idea that religious pluralism has been at the Tillich's interpretive horizon, making him look even break in his theological activity, with what he called provincialisms. Even if one can not deny the importance of religious plurality in the last years of his reflections acquired, we want to point and analyze how he approached the non-Christian religious traditions and to what extent the approaches thereto reflect systematic theological in its production.