<p>I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?</p><p>Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras.</p><p>För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet.</p><p>Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor.</p><p>Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.</p>

<p>Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår?</p><p>Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen.</p><p>Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer.</p><p>Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas.</p> / <p>Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.</p>

<p>Uppgiften som beställdes av Abstracta gick ut på att omkonstruera ett rackskåp i produktserien Enjoy. En hissanordning avsedd för att höja och sänka samt dölja en Platt-TV skall utvecklas till detta skåp. Slutprodukten skall användas i konferensmiljö där man är i behov av digital bildvisning. Skåp och hisslösning skall inge en viss känsla av stil och elegans då dessa ofta används i kontakt med eventuella kunder. Då skåpet härstammar ur produktserien Enjoy, vilken har en viss form och stil, måste även den nya lösningen uttrycka samma känsla. Några av kraven som ställs för att uppnå denna känsla är bland annat att TV-hissen skall arbeta med en jämn och behaglig hastighet samt att luckan för upphissningen skall öppnas på ett kontrollerat och stilfullt vis. Hissanordningen skall även vara säker och pålitlig samt ha en tyst arbetsgång.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet. Av statusgrupperna fick elitpersonerna mest plats i programmet jämfört med personer från allmänheten. Sammanfattningsvis fick manliga elitpersoner mest utrymme i programmet. Frågorna som vi analyserade skilde sig mellan könen och statusgrupperna. Männen och elitpersonerna fick korta och mer kritiska frågor medan kvinnorna och personer från allmänheten fick öppnare och mer vaga frågor. / The purpose of this study was to see which type of persons that got to be heard in the web broadcast of the debate show Eftersnack. We divided the participants into four different groups; women, men, elite persons and members of the public. We also wanted to analyse if there were any differences in the questions asked to the different groups. In the 15 episodes we chose to analyse we found that 60 percent of the participants in the show were men. The elite persons were given more space and time than members of the public. Thus, elite men got most time to say what they wanted to say. We also found that the questions differed depending on who was asked. Men and elite persons had to answer shorter and more critical questions while the women and members of the public were given vague and open questions that were easier to answer.

Purpose: The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption. Background: The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group. Method: The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV. Conclusions: The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior. / Syfte: Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion. Bakgrund: De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp. Metod: Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.

Šiandieninė žiniasklaidos (spaudos, radijo, televizijos, interneto) formų gausa aktualizuoja žiniasklaidos vaidmens ir įtakos tyrimus. Vis didesnį poreikį ir reikšmingumą Lietuvoje įgauna moterų, šeimos reprezentacijos Lietuvos žiniasklaidoje tyrimai, kurių objektu tampa suaugusiųjų įvaizdžio reprezentacija žiniasklaidoje, lyties tapatumo, šeimos modelių, socialinės elgsenos aktualizacija ir pateikiamo įvaizdžio įtaka vaikų suvokimui apie kasdienybėje vykstančius reiškinius. Užsienio autorių atlikti vaiko įvaizdžio naudojimo, šeimos reprezentacijos, į vaikus orientuotose reklamose, tyrimai apima stereotipinio mergaičių vaizdavimo problematiką TV reklamoje, semiotinę šeimos vaizdinio vaikams skirtoje reklamoje analizę. Tuo tarpu Lietuvoje panašaus pobūdžio tyrimai, nagrinėjantys vaiko įvaizdžio reprezentaciją TV reklamoje, nėra atliekami. Siekiant atskleisti TV reklamoje pateikiamo vaiko įvaizdžio teorines interpretacijas ir vertinimo tendencijas vaiko teisių apsaugos kontekste, buvo apibendrintos reklamos sampratos bei pobūdžio teorinės prielaidos, išryškintos vaiko teisių ir teisėtų interesų apsaugos TV reklamoje galimybės, atlikta TV reklaminių klipų turinio analizė, leidusi suformuluoti šias išvadas: Lietuvoje sukurta vaiko teisių ir teisėtų interesų apsaugos žiniasklaidoje teisinė bazė yra pakankamai išsami bei atitinka tarptautinių teisės normų reikalavimus, tačiau vis dar skiriamas nepakankamas dėmesys vaiko įvaizdžio reprezentavimui reklamoje, kuomet žiniasklaidos... [toliau žr. visą tekstą] / The variety of contemporary mass-media forms (press, radio, TV, internet etc.) actualizes media’s role and its influence researches. Such approaches as women, family representations within Lithuanian media researches take the main place and meaning that mostly focus on: a) adults’ self-image construction in the media; b) gender identity; c) family models; d) actualization of social behaviour; e) the influence of a given image for the children’s ability to recognize daily routine events. Many researches have been done on using child’s image within TV commercials and the main issues about using typical girlish view and semiotic family’s image, which is dedicated to children, analysis were set. Meanwhile such type of researches that analyzes children’s representations on TV commercials are not systematically organized yet in Lithuania. Thus, trying to reveal some theoretical interpretations and evaluating tendencies of children’s image usage on TV commercials in the context of their rights protection, the conceptions and manners of TV commercial were generalized. Also some possibilities of child’s rights and his/her legal interests’ protection on TV commercial were highlighted as well. Finally, the content analysis of some TV commercials’ clips has helped to make such conclusions as: a) even though the legal base of child rights and his/her interests’ protection within mass-media in Lithuania functions quite well, there is a lack of attention to a child’s image representations... [to full text]

Aim The main purpose of this study was to compose and test the validity of a cognitive test battery to determine e-sport athletes’ strengths and weaknesses. The second purpose was to investigate their physical fitness. Hypothesis 1: The elite players will perform better in a number of cognitive and fine motor tasks compared to recreational gamers. Hypothesis 2: The elite players’ aerobic capacity cannot be very low (&lt;2,5 VO2 L/min for 20-29 year olds) according to Andersson since that would affect their e-sport performance negatively. Hypothesis 3: A great number of the elite players will not be able to match the demands (&gt;198 seconds) for a healthy back in the Biering-Sørensen test. Method 25 male test subjects were divided into three groups, elite players (E) [10], recreational players (R) [10] and non-players (N) [5]. The elite group consisted of two professional e-sport teams á five persons, one Counter Strike: Global Offensive-team (CS) and one League of Legends-team (LOL), ranging between 17 and 25 years of age (mean age 21,5). R ranged between 21 and 29 years of age (mean 24,9) had all played fighting games, MOBA, online-FPS, online-3PS or RTS games minimum once a week in a 6 month period or more but never competed in them. N ranged between 25 and 32 (mean 28, 4) years of age and had at a maximum tried these kinds of games but never used them for recreational purposes. E, R and N performed a test battery for reaction speed, strategy, perception, situation awareness, keyboard stamina, hand-eye coordination, spatial orientation and anticipatory skill. E was also tested for physical fitness through Ekblom-Bak submaximal cycle ergometer test and back strength with Biering-Sørensens (BS) test. Results E estimated VO2max was 3,83 L/min (SD = 0,38) and E’s mean result from BS back test was 133 s (SD = 54). The elite players did not perform significantly better in any of the cognitive or fine motor task than the recreational players. Conclusion The elite player’s results from the BS test confirms hypothesis 3 and indicates unhealthy backs. The only significant difference within the cognitive tests between E and R is to the E groups disadvantage; surprisingly they showed inferior results in the anticipatory skill test. Their aerobic capacity confirms hypothesis 2, the elite players VO2max was not very low, placing the E group in the upper half of the average in their age group. Furthermore, the test battery cannot be used for talent scouting but could possibly be used to determine cognitive weaknesses. / Syfte Huvudsyftet med denna studie var att sammansätta och testa validiteten i ett kognitivt testbatteri för att bestämma e-sportatleters styrkor och svagheter. Det andra syftet var att undersöka deras fysiska status. Hypotes1: Elitspelarna kommer att prestera bättre i en rad kognitiva och finmotoriska uppgifter jämfört med rekreationsspelare. Hypotes 2: Elitspelarnas aeroba kapacitet kan inte vara mycket låg (&lt;2,5 VO2 L/min för 20-29åringar) eftersom det skulle påverka deras e–sportprestation negativt. Hypotes 3: Ett stort antal av elitspelarna kommer inte att kunna matcha kraven för en frisk rygg (&gt;193 sekunder) i Biering-Sørensentestet. Metod 25 män delades in i tre grupper, elitspelare (E) [10], rekreationsspelare (R) [10] och icke-spelare (N) [5]. Elitgruppen bestod av två professionella e-sportslag á fem personer och ett Counter Strike: Global Offensivelag (CS) och ett League of Legends-lag (LOL), ålder mellan 17 och 25 år (medelålder 21,5 ). R-gruppen varierade mellan 21 och 29 år (medelvärde 24,9 ) hade alla spelat fightingspel, MOBA, online-FPS, online-3PS eller RTS-spel minst en gång i veckan under en 6 månaders period eller mer men aldrig tävlat i dem. Grupp N varierade mellan 25 och 32 år (medel 28,4) och hade som högst provat dessa typer av spel, men aldrig använt dem i rekreationssyfte. Grupp E, R och N utförde ett testbatteri för reaktionshastighet, strategi, perception, situationsmedvetenhet , tangentbord uthållighet, öga-handkoordination, spatial förmåga och antecipatorisk skicklighet. Grupp E också testades fysiskt genom Ekblom-Bak submaximala cycle ergometertest och ryggstyrka genom Biering-Sørensens (BS) test. Resultat Grupp E:s beräknade VO2max var 3,83 l/min (SD = 0,38) och elitgruppens medelresultat av BS ryggtest var 133 s (SD=54). E presterade inte signifikant bättre i någon av de kognitiva eller finmotoriska uppgifterna än R. Slutsats Elitspelarnas resultat från BS-testet bekräftar hypotes 3 och påvisar ohälsosamma ryggar. Den enda signifikanta skillnaden inom de kognitiva testerna mellan E och R är till E-gruppens nackdel, överraskande visade de sämre resultat i det antecipatoriska skicklighetstestet . Deras aeroba kapacitet bekräftar hypotes 2, elitspelarnas VO2max var inte mycket låg, E-gruppen placerade sig i den övre hälften av genomsnittet för sin åldersgrupp. Testbatteriet kan inte användas för talangscouting men eventuellt för att upptäcka kognitiva svagheter.

Mobile television ( TV ) is a relatively new and unknown field of communication. Thus, role players in this field of communication find themselves in a new context for relationship. This raises the question as to what the key challenges in the relationship between content providers and users in mobile TV involve. More specifically, the following questions should be answered. Does mobile TV display particular characteristics of new media? If so, then how could content providers meet the challenge of understanding the user profile in mobile TV as a new medium? Also, how could content providers meet the challenge of adapting content provision according to the user experience of mobile TV as a new medium? This research paper explores these questions through means of an explorative literature study of relevant sources. Firstly, it provides a conceptual framework of mobile TV as well as an understanding of mobile TV within the greater context of new media. Secondly, it presents a means to understand the user profile in mobile N as a new medium. Lastly, it presents practical aspects that need to be considered when providing content for mobile TV as a new medium. The findings of the study can be summarised as follows: (a) Mobile TV portrays particular new media characteristics, such as, digitalisation, interactivity, hypertext, dispersal and virtuality. (b) A market-led approach should be employed in order to understand the user profile. (c) Mobile N content production should be integrated into the production process with the requirement that it is of a high quality and meets the technical and feasible limitations of the medium. / Thesis (M.A. (Communication Studies))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.