The process of generating a phonological code from print is widely described as automatic. This claim is tested in Chapter 1 by assessing whether phonological recoding uses central attention in the context of the Psychological Refractory Period (PRP) paradigm. Task 1 was a tone discrimination task and Task 2 was reading aloud. Nonword letter length and grapheme-phoneme complexity yielded additive effects with SOA in Experiments 1 and 2 suggesting that <em>assembled phonology</em> uses central attention. Neighborhood density (N) yielded additive effects with SOA in Experiments 3 and 4, suggesting that one form of lexical contribution to phonological recoding also uses central attention. Taken together, the results of these experiments are <em>inconsistent</em> with the widespread claim that phonological codes are computed automatically. Chapter 2 begins by reconsidering the utility of ?automaticity? as an explanatory framework. It is argued that automaticity should be replaced by accounts that make more specific claims about how processing unfolds. Experiment 5 yielded underadditivity of long-lag word repetition priming with decreasing SOA, suggesting that an early component of the lexical contribution to phonology does not use central attention. There was no evidence of Task 1 slowing with decreasing SOA in Experiments 6 and 7, suggesting that phonological recoding processes are postponed until central attention becomes available. Theoretical development in this field (and others) will be facilitated by abandoning the idea that skilled performance inevitably means that all the underlying processes are automatic.

Two semantic priming experiments in the context of lexical decision are reported that examine the joint effects of stimulus quality, semantic context, and strength of association when all these factors are intermixed in a block of trials. A three-way interaction is seen in both experiments in which the typical interaction between semantic context and stimulus quality is eliminated when the strength of association between prime-target pairs is weak. The results support a role for a control mechanism that makes use of local information available within a trial, in addition to a global control mechanism that operates across a block of trials. The interaction between semantic context and stimulus quality when prime-target pairs are strongly related is attributed to the presence of feedback from the semantic system to the lexical system whereas additive effects of semantic context and stimulus quality is attributed to this feedback being eliminated such that semantic and lexical levels are functionally separate modules.

Purpose: The aim of this Bachelor Thesis is to explore what makes an interactive viral marketing campaign effective in terms of Word-of-Mouth. Background: With the growth of Internet, a new force of marketing has developed where the consumer is more involved in the marketing process. This thesis studies the underlying emotions and motivations of consumer incentives to engage in positive Word-of-Mouth, regarding an interactive viral marketing campaign. Method: In order to fulfil the purpose of this study a case study is performed. An inductive approach is followed and qualitative research in the form of a netnography and interviews are used to collect the empirical material that is required in order to answer the given research questions. The netnography was performed on Facebook and ten respondents from the netnographical study were invited to participate in interviews. Conclusion: Based on the frame of reference, a strong relationship was expected between certain emotions and the willingness to share or discuss Tipp-ex’s campaign. However, the results indicate that other variables such as Comprehension and Personalisation might have a greater effect on Word-of-Mouth incentives. Regarding motivations, Message- involvement was found to be the motivation that triggers a consumer to engage in Word-of-Mouth.

The purpose of this study has been to examine a few Swedish advertisment producers opinions on the subject of viral advertising and especially the ethical aspects of hidden viral advertising. The specified purpose of this paper is to: To clarify the underlying reasons for the use of viral advertising. To clarify the advertising producers ethical views on hidden viral advertising. The essay is based on a qualitive research metod of an abductive nature where the empirical data is derived from interviews with three advertisment producers. Through a stratified selection method we contacted agencies that in one way or another uses digital solutions as an advertisment method. All interviews were conducted via the digital chat room Skype, one of the interviews were conducted with both picture and sound and the other two with audio-only. The following points are the essential conclusions of our study: Hidden viral advertising is seen as a rare promotional method in Sweden today, however, the viral-spread effect is more commonly used. The economic factors together with the spreading capacity of the viral advertising is contributing to one of the biggest reasons behind the use of viral advertising. In addition to these, viral advertising is seen as an effective way to stand out from traditional advertising. Viral advertising where the sender is hidden or unclear is always seen as unethical. It is not seen as unethical to spread advertisements through social media as long as the sender is apparent. To produce viral advertising with the intent of generating effective spread is seen as ethically acceptable as long as the sender is apparent. The openness of the Internet creates an opportunity for the consumer to criticice questionable advertising unimpeded, this means that hidden viral advertisment is not seen as a sustainable approach in the long run.

Försäljningen av smartphones och mobilapplikationer är något som de senaste åren har  haft en stadig tillväxt och inget verkar minska expansionen, snarare tvärtom. Idag står  smartphones för en tredjedel av all försäljning av mobiltelefoner och det laddas årligen  ned miljarder av tillhörande mobilapplikationer till dessa mobiltelefoner. Att  konsumenter väljer att ladda ned mobilapplikationer är tydligt, men vilka faktorer  påverkar konsumentens val av mobilapplikationer?    Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv beskriva vilka faktorer som  påverkar kvinnor och män i deras val vid nedladdning av mobilapplikationer till sin  mobilenhet. Tidigare studier inom ämnet har inte vidrört eventuella samband/skillnader  av påverkande faktorer mellan kvinnor och män vilket väckt ett intresse hos oss att  undersöka detta. För att beskriva dessa påverkande faktorer har vi genom nödvändig  litteratursökning hittat teorier som lämpar sig för att lyckas identifiera och beskriva  dessa påverkande faktorer. Teorierna härrör sig främst till konsumentens beslutsprocess,  motivation, word of mouth samt gruppbeteende.    För att undersöka och svara på vår problemformulering samt syfte använde vi oss av en  internetbaserad kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen gav oss svar i  vilken utsträckning olika faktorer, baserat på vår teoretiska referensram, påverkar  individer i deras val av mobilapplikationer. I empirin presenteras dessa resultat av  enkätundersökningen och vidare utförs en analys på resultatet av studien gentemot  uppställd teoretisk referensram för att sedan avslutas men en slutgiltig slutdiskussion  och förslag till fortsatta studier.    Resultatet av undersökningen visar på att studenter vid Umeå universitet i åldern 20-29  påverkas mest av sina egna behov samt externa faktorer som familj och vänner när det  kommer till val av mobilapplikationer. Detta påverkar framförallt individen vid en  eventuell informationssökning och åsidosätter nyttan av att utföra den om informationen  kommer från en extern källa. Den kvantitativa undersökningen vi utförde visar även på  att det finns en viss skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor påverkas i synnerhet av  faktorer som härrör till extern påverkan, exempelvis familj och vänner. Emellertid som  män, i största del, influeras av egna funna behov. I samspel med övriga faktorer, extern  påverkan via word of mouth och gruppbeteende, influeras kvinnor och män att ladda  ned mobilapplikationer.

Problem-definition: How companies work with social media to strengthen their brand equity and what other purposes might lay behind this usage. Purpose: How Volkswagen Sweden use social media in order to strengthen their brand equity. Method: Qualitative case- study of Volkswagen Sweden where a number of respondents will be interviewed with the help of a semi structured interview guide. Theories: A number of theories in the field of brand equity and communication theory will be used in this paper, some of these theories are, Post-model, Social technographics ladder, brand equity and word of mouth. Empiric: A semi-structured interview guide will be shaped from theory and answered through interviews with people who have knowledge within the field. Conclusions: Extracted from the results the research members has identified a number of important factors that business should consider when they work with social media or planning to. They have also answered how business can strengthen their brand equity with social media. / Problemformulering: Hur arbetar företag med sociala medier för att stärka varumärkeskapitalet, samt vilka andra syften kan ligga bakom detta användande.  Syfte: Hur Volkswagen Sverige använder sig av sociala medier för att stärka sitt varumärkeskapital. Metod: Kvalitativ fallstudie av Volkswagen Sverige där ett flertal respondenter intervjuas med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Teori: Ett flertal teorier inom kommunikation och varumärkesteori har använts, några av dessa är brand equity, post-modellen, social technographics ladder &amp; word of mouth.  Empiri: Semistrukturerade intervjuguider har utifrån teori formats och besvarats genom intervju med personer som besitter kunskap inom ämnesområdet. Slutsats: Utifrån undersökningen som utförts har forskingsmedlemmarna identifierat ett flertal viktiga faktorer för att lyckosamt implementera och arbeta med sociala medier. Samt besvarat frågeställningen hur företag kan stärka varumärkeskapitel genom sociala medier.

Titel : Snacka om Spotify Författare : Fredrik Ahlbäck och Daniel Erlandsson Handledare : Christine Tidåsen Nivå : Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord : Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg Frågeställning : Hur har Spotify använt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte : Syftet med vår studie är att förklara hur sociala medier och WOM har använts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltså att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse så kommer vi även att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta närmare på är Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi både att titta på viral marknadsföring, vilket är WOM på internet, men vi kommer också att titta på WOM offline. Metod : Det är en kvalitativ och kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Teoretisk referensram : I detta kapitel presenteras den teori vi har valt att utgå ifrån för att gå vidare till den empiriska delen och analysen. Vi börjar med att presentera en lite bredare teori för att alltef-tersom komma in mer och mer på de faktorer vi valt att fokusera på Empirisk studie : Data är insamlad via en öppen individuell telefonintervju med Sophia Bendz, Global Marketing Director på Spotify samt en enkätundersökning på 192 Spotify-kunder. Slutsats : Vi har identifierat två saker som genomsyrar allt som Spotify har gjort i sitt arbete med att bygga upp och bibehålla en stark och positiv WOM kring företaget samt arbetet med de sociala me-dierna, de två faktorerna är kvalitet och kundorientering

Problemformulering: Små företag kan ha svårt att slå sig in på en marknad på grund av en begränsad marknadsföringsbudget och konkurrens från andra aktörer. Dessa företag måste därför i många fall använda andra mindre kostsamma metoder än traditionell marknadsföring för att etablera sig på en marknad. Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig på en marknad genom användandet av andra marknadsföringsstrategier än traditionell reklam. För att besvara vårt syfte två delar ur 4 P undersökts, plats och påverkan (distribution och marknadskommunikation). Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh där fyra personer på Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Analys: Gooh har gått från en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nå ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh använt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth både bland konsumenter och kunder. Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nå ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig på marknaden för färdigmat. Slutsats: Gooh har använt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fått ett stort antal kunder och konsumenter och därmed etablerat sig på marknaden genom icke- traditionell marknadsföring.

<p>This dissertation introduces readers to the major figures and features of the twentieth-century American prosperity gospel. It argues that these diverse expressions of Christian faith-fuelled abundance can be understood as a movement, for they stem from a cohesive set of shared understandings. First, the movement centered on Faith. It conceived of faith as an "activator," a power given to believers that bound and loosed spiritual forces and turned the spoken word into reality. Second and third respectively, the movement depicted faith as palpably demonstrated in wealth and health. It could be measured in both in the wallet--one's personal wealth--and in the body--one's personal health--making material reality the measure of the success of immaterial faith. Last, the movement expected faith to be marked by victory. Believers trusted that culture held no political, social, or economic impediment to faith, and no circumstance could stop believers from living in total victory here on earth. Though its origins lay in the late nineteenth century, the prosperity gospel took root in the Pentecostal revivals of the post-World War II years. It reached maturity by the late 1970s as a robust pan-denominational movement, garnering a national platform and a robust network of churches, ministries, publications, and media outlets. Using the tools of ethnography and cultural history, this dissertation argues that faith, wealth, health, and victory served as the hallmarks of this American phenomenon.</p> / Dissertation

Because of the popularity of the internet, consumers make purchase decision based on online word-of-mouth recommendation. However, this is risky. Many consumer find that what they buy is not quite the same as the online word-of-mouth recommends. Consumers may therefore generate Cognitive dissonance. Despite the bad experience, Internet users still make purchase decision based on word-of-mouth recommendation afterward. This study investigates the relationships among cognitive dissonance of online word-of-mouth users, the risk relieve strategies, and trust. The results find that consumers with inertia prefer store image as risk relieve strategy the most, consumers with over-confidence prefer shopping the most. It is found that inertia and over-confidence positively affect trust. This research contributes to theory by applying the theory of cognitive dissonance in the finance management field to consumer online word-of-mouth behavior and by designing the questionnaire, this paper also provides empirical evidence to support the validity and credibility of the construct items. It makes acaedemic contribution by examining effects of cognitive dissonance on risk strategy and trust.