Spelling suggestions: "subject:"ämneskonstruktion"" "subject:"ämneskonstruktioner""
1 |
Den andra litteraturen : En studie om den utomeuropeiska skönlitteraturens roll i svenskundervisningen på gymnasiet / The Other Literature : A Study About the Role of Foreign Literature in the Swedish Subject in Upper-Secondary SchoolIvarsson, Jakob January 2021 (has links)
Den här studien avser att undersöka lärares skönlitterära urval i svenskundervisningen. Syftet är att få insikt i den utomeuropeiska litteraturens roll i svenskundervisningen. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Vilka faktorer uppger lärare ligger till grund för deras urval av skönlitteratur? I vilken omfattning säger lärare att de använder utomeuropeisk skönlitteratur i undervisningen, jämfört med den europeiska? och Vad ser lärare för kulturellt värde i att använda utomeuropeisk litteratur? Teorierna som ligger till grund för studien är Stephen Balls modell för ämneskonstruktion och postkolonial teori. Den metod som används är en enkätstudie av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkäten gjordes och skickades ut genom Googles enkätprogram. Genom enkätsvaren kan tre teman identifieras, som handlar om vilka faktorer som påverkar urvalet, hur den utomeuropeiska litteraturen används och vilken litteratur som är mest central för ämnet. Deltagarna är verksamma lärare på gymnasienivå. Utifrån lärarnas enkätsvar framgår det hur de konstruerar undervisningen. Lärarna arbetar oftast elevfokuserat utifrån bestämda temaområden, där skönlitteraturen väljs utifrån det formulerade området. Generellt ser lärare stora möjligheter med att använda utomeuropeisk litteratur i sin undervisning, trots att de i stor utsträckning väljer främst europeisk litteratur. Lärare ser ändå potential i att lyfta frågor om allmänmänsklighet och tolerans, som inte kan belysas lika tydligt annars. Dock resonerar fortfarande flera lärare att stora delar av den europeiska kanonen är viktiga att lyfta i undervisningen. Slutsatsen är därför att lärare har som vana att använda ett eurocentrerat urval trots att de ser stor potential i att använda utomeuropeisk litteratur. / This study wants to investigate teachers’ choice of literature in the Swedish subject. The aim is to gain insight in the foreign literatures’ role in the Swedish teaching. The research questions that the study is based upon are: What factors are, according to the teachers, affecting their choice of literature? To what extent are teachers using foreign literature? and What cultural value do teachers see in using foreign literature? The theoretic basis consists of a model by Stephen Ball about how subjects are constructed and postcolonial theory. The method that the study uses is a survey, measuring both quality and quantity. The survey was made and sent out through Google Survey. The participants are teachers in the Swedish subject who are active in the profession. Three themes are evident through the answers, the factors that affects the choice of literature, how teachers use the foreign literature and what literature that is considered most important. The teachers work mainly towards the students’ needs, with specific literary themes, where literature is chosen to fit the theme of the teaching. Generally, teachers see potential in using the foreign literature as teaching material, although they mainly use European literature. The teachers consider using foreign literature as a potential of raising topics about universal humanity and tolerance, that would not have been included otherwise. However, they still perceive the European-centered canon as important to include. The conclusion is that teachers tend to use a European based selection of literature, despite seeing a large potential in using foreign literature to develop democratic and humanitarian views on the world.
|
2 |
Vilket religionskunskapsämne? : Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum. / Which RE-subjekt? : he construction of the RE-subject in upper secondary school focusing on the articulations and negotiations in the classroom.Karlsson, Anders January 2015 (has links)
This thesis aims to describe one educational sequence in religious education. The study shows articulations and negotiations in the religious education classroom, as well as on digital discussion forums. Two questions are the core of the explorative case study. What is communicated between teachers and students in a Re-classroom in Sweden? How does the content of the communication contribute to constructing the Re-subject in two different discussion forums: digital and analogue? The case study follows an upper secondary school class, with 18 years old students, during one teaching sequence. The theoretical foundation is based in a social-cultural perspective. Data is produced by ethnographic methods and consist of classroom observations and interviews with teachers and students. For the interpretation of speech Even’s relief theory is used concerning what is said and Michel Bakhtin’s thoughts on speech genre concerning how it is expressed and negotiated in the teaching sequence. The analysis of the different forums show that in all of them, teachers and students tend to focus on what religious persons do, their appearance, and how they are limited by their faith. The religious persons are compared to a way of living according to a secular norm that the students find more relevant and up-to-date. When speaking of religious persons the students tend to express it in a derisive and disparaging way. Negotiations on content and framework factors interrupt the actual teaching in the classroom environment whilst digital forums are self-regulating and discussions quickly return to the topic after irrelevant digressions. In the discussion part of the thesis the various discussion forums are evaluated didactically. The impact of gender and framework factors on the student-teacher discussions is also raised. An additional question that is problematized is the tension between the curriculum of the subject and the teacher’s desire to get students interested in religion as a subject, described as ‘the teacher’s dilemma’. It is discussed whether this dilemma controls the teacher’s choice of subject. / Vad talar lärare och elever om i religionskunskapsundervisningen och vilket religionskunskapsämne konstrueras i två olika samtalsmiljöer? Detta undersöker denna fallstudie, som följer en gymnasieklass i åk 3, under ett undervisningsmoment. Syftet är att beskriva och jämföra hur ämneskonstruktioner i religionskunskap artikuleras och förhandlas, av elever och lärare, i en klassrumsmiljö respektive i ett digitalt diskussionsforum. Empirin utgörs av klassrumsobservationer, digitala diskussionsinlägg och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Analysen visar bland annat att i alla diskussionsmiljöerna fokuserar både lärare och elever på vad troende människor gör, hur de ser ut och hur de upplevs begränsas av sin tro. Förhandlingar om innehåll, ramfaktorer och annat stoppar upp undervisningen i klassrumsmiljön medan de digitala miljöerna är självreglerande och diskussionerna återvänder snabbt till ämnesstoffet igen efter ovidkommande utvikningar. I diskussionen lyfts frågor om genus och ramfaktorers inverkan på diskussionerna. Det som undersökningen kallar lärarens dilemma lyfts och beskrivs som spänningen mellan läroplanens ämnesstoff och känslan att som lärare få eleverna intresserade av religionskunskapsundervisningen. Huruvida lärarens val av ämnesstoff styrs av det sistnämnda diskuteras och de olika diskussionsmiljöerna värderas didaktiskt. / <p>Examinator: Stolare, Martin, Docent</p><p>Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik</p><p>martin.stolare@kau.se</p>
|
Page generated in 0.0673 seconds