Huvudsyftet med denna uppsats har varit att undersöka varför dramapedagoger väljer att arbeta med personer över 65 år. Intentionen har varit att undersöka vilka utmaningar och metoder dessa dramapedagoger har mött i sitt arbete. Fenomenologisk metod har legat till grund för uppsatsen. Urvalet av dramapedagogerna skedde via ett  bekvämlighetsurval.  Semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med fyra dramapedagoger. Telefonintervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Uppsatsens resultat visade på att dramapedagogernas val att arbeta med äldre personer påverkades av slumpen, nyfikenhet och eget personligt åldrande. Det dramapedagogiska arbetet motiverar individer att ingå i en grupp, ha ett kreativt samspel och att dramapedagogik kan vara en givande metod för äldre.

No description available.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades. De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.

Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och problematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldreforskningen? / <p>Denna bok har tillkommit med anledning av professor Lars Anderssons 60:e födelsedag</p>

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun.

<p>Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor. Kognitiv förmåga mättes med tre olika test. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och kognitiv förmåga, när kontroll gjorts för ålder, visade endast signifikanta samband i verbal förmåga så att de med låg alkoholkonsumtion hade det sämsta ordförrådet. I jämförelse mellan högriskgruppen och övriga erhölls signifikant samband endast för kvinnor i minnestesten, där en lägre prestation kunde noteras för storkonsumenterna. Slutsatsen var att studien inte kunde ge belägg för alkoholens positiva effekter på den kognitiva förmågan i åldrandet, men en måttlig alkoholkonsumtion innebar inte heller någon risk.</p>

<p>Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person. De fyrtiotalister som deltog i vår studie uttrycker även en viss förvåning över att tillhöra kategorin ”äldre”, eftersom de inte förknippar sig med den kategorin. Idag känner de inga begränsningar, utan är aktiva och har planer att fortsätta i samma takt även framöver.</p><p>Fyrtiotalisterna är en stor åldersgrupp som kommer att påverka samhällets utbud av service, omsorg och boende. I vår studie har vi fokuserat på hur en grupp fyrtiotalister tänker om sitt boende i framtiden och vi har jämfört resultatet från intervjuerna med Goffmans rollteori och Tornstams tolkning av rollteorin för äldre. Rollteorin utgår från att vi anpassar oss till olika roller, beroende på vår miljö och vilket stadium i livet vi befinner oss i. Samhället består således av en oöverskådlig mängd roller som vi medvetet eller omedvetet träder in i, roller som också omvärlden, det vi även kallar samhället, förväntar sig att vi ska anta. Rollerna kan beskrivas vara ett resultat och en kombination av bland annat kultur, livssituation, yrkesroll och ålder.</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka en grupp fyrtiotalisters tankar om sitt framtida boende och hur de uppfattar sin roll som äldre. Vi har genomfört en empirisk undersökning och använt en kvalitativ metod för vår studie. Vi har gjort intervjuer med ett jämt fördelat antal män och kvinnor som är födda under fyrtiotalet. Under genomförandet av vår studie insåg vi att det var svårt för intervjupersonerna att sätta sig in i hur framtiden kommer att se ut för dem. I analysen av våra intervjuer kunde vi konstatera att informanterna utgick från sin nuvarande situation när de svarade på frågorna.</p><p>Eftersom hälsoaspekten inte ingick i vår studie så känner vi att vi har utelämnat en viktig del av att åldras. Vårt val var istället att ta reda på vilka föreställningar fyrtiotalisterna har om sitt eget åldrande och sitt framtida boende. När det kommer till det egna boendet anser samtliga fyrtiotalister i vår studie att det egna hemmet står för trygghet och en plats där man själv får bestämma allt. Endast ett fåtal av våra informanter har visioner om hur de vill bo i framtiden. Detta anser vi visar att det är svårt att redan nu avgöra hur fyrtiotalisterna kommer att bo när det blir äldre.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget.</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig. Att genomföra den via Internet var mest praktiskt och smidigt. Respondenterna söktes via föräldrar, svärföräldrar, vänner och bekanta som i sin tur frågade sina föräldrar, vänner och så vidare.</p><p>Resultat</p><p>Det stora flertalet av respondenterna uppgav att de rörde en del på sig, huvudsakliga aktiviteter var promenader och/eller cykling. De sade sig också i stor utsträckning vara medvetna om idag vanliga hälsorön som förekommer i media och många uppgav att de följde en del av dem. Dock visade de på en viss försiktighet, alternativt hade vissa svårigheter med att ta till sig dem eftersom de ansåg att det kom ut för mycket råd som ofta var motstridiga - de hade helt enkelt inte tid och ork att sätta sig in i alla frågor. De var positiva till motion och dess effekter, men många angav att de skulle behöva någon form av hjälp för att komma igång eller för att öka deras aktivitetsnivå. De flesta hade gjort vissa anpassningar av sina kostvanor p.g.a. hälsoråd. Det finns en positiv korrelation mellan ett intresse för hälsokunskap och mera motion, och dessutom med bättre upplevd hälsa.</p><p>Slutsats</p><p>Den äldre generationen är någorlunda villig att ta till sig råd och förändra sin livsstil för att förbättra sin hälsa på sikt. De flesta upplever dock att de behöver hjälp med att komma över ofta praktiska hinder för att motionera mer regelbundet, och dessutom med att få en klarare bild av vad de faktiskt borde göra. Men med intresse och kunskap följer handling. Det finns således en utmärkt möjlighet för en hälsopedagog att göra en insats för denna generation.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context.</p><p>Method</p><p>The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further.</p><p>Results</p><p>The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health.</p><p>Conclusions</p><p>The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.</p>