Spelling suggestions: "subject:"åldershomogena"" "subject:"åldershomogen""
1 |
Åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper i förskolan : - En intervjustudie om hur två personalgrupper ser på gruppsammansättningar / Age mixed - and age divided preschool groups : – Interview-based study on two employee groups view on group combinationsJuhlin, André, Gunnarsson, Chris January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper i förskolan. Strukturerade och direkta intervjuer har genomförts med sju förskollärare och tre barnskötare. Vi har därefter analyserat vad det finns för nackdelar och fördelar med att ha åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper inom förskolan, utifrån personalens perspektiv samt hur lek, lärande och utveckling påverkas av dessa grupper. Resultatet visade att det fanns både för- och nackdelar med att dela in barnen i åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper. Det visade även att både lek, utveckling och lärandet påverkas olika beroende på hur grupperna ser ut. Studiens slutsats visar att personalen som deltog i studien är övervägande positiva till åldersintegrerade barngrupper men framhöll samtidigt att mindre åldershomogena grupper behövs för att kunna arbeta mer pedagogiskt med det som barnet behöver utveckla och utmanas inom.
|
2 |
Åldersblandade klasser : Lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandning i skolanRörstad, Beate January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog. Även lärarnas och rektorernas uppfattningar av föräldrars och politikers åsikter har undersökts. Detta har knutits till svensk och internationell forskning. Resultatet visar att lärare och rektorer upplevde både för- och nackdelar med åldersblandning. De flesta respondenter ansåg att de som vinner mest på dessa klasser är de yngsta eleverna eller de som har svårigheter i något ämne. Åsikterna skiljde sig dock åt angående vilka elever som förlorar på åldersblandning. Det var endast en av respondenterna som tydligt tog ställning för åldersblandade klasser. Majoriteten av deltagarna visste inte vad politikerna anser i frågan. </p>
|
3 |
Åldersblandade klasser : Lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandning i skolanRörstad, Beate January 2010 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog. Även lärarnas och rektorernas uppfattningar av föräldrars och politikers åsikter har undersökts. Detta har knutits till svensk och internationell forskning. Resultatet visar att lärare och rektorer upplevde både för- och nackdelar med åldersblandning. De flesta respondenter ansåg att de som vinner mest på dessa klasser är de yngsta eleverna eller de som har svårigheter i något ämne. Åsikterna skiljde sig dock åt angående vilka elever som förlorar på åldersblandning. Det var endast en av respondenterna som tydligt tog ställning för åldersblandade klasser. Majoriteten av deltagarna visste inte vad politikerna anser i frågan.
|
4 |
Likheter och skillnader mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser- ur ett lärarperspektiv / Points of similarity and differences between age integrated and age homogenous classes- teachers perspectiveNordgren, Anna January 2002 (has links)
<p>Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor.</p><p>Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.</p>
|
5 |
Likheter och skillnader mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser- ur ett lärarperspektiv / Points of similarity and differences between age integrated and age homogenous classes- teachers perspectiveNordgren, Anna January 2002 (has links)
Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.
|
6 |
"Se mig, för här är jag" : Lärares resonemang kring innebörden av begreppet individanpassad undervisning i skolår 1 / "Notice me, here I am" : Teacher’s dictums of the definition individual tuition in school year 1Andersson, Ann-Louise, Andersson, Marica January 2009 (has links)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning. / Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.
|
7 |
"Se mig, för här är jag" : Lärares resonemang kring innebörden av begreppet individanpassad undervisning i skolår 1 / "Notice me, here I am" : Teacher’s dictums of the definition individual tuition in school year 1Andersson, Ann-Louise, Andersson, Marica January 2009 (has links)
<p>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.</p> / <p>Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.</p>
|
Page generated in 0.0597 seconds