This study aims at providing results for the analysis of the stratigraphy underlying contaminated sediments in Ångermanälven. The contaminated sediments, containing heavy metals and persistent organic pollutants, are derived from wastewater discharged into Ångermanälven from nearby paper and pulp industries. These sediments consist of cellulose fibres deposited as fibrebanks, or as fibre-rich sediments in the case where fibres are mixed with natural sediments. The importance of the underlying geology is enhanced since the contaminated sediments are deposited in an area where submarine landslides and slope movements occur frequently. In this study two sediment cores from a fibrebank in Ångermanälven are analysed. This is done in order to assess the risk of contaminants being dispersed in the ecosystem as a result of mass movements. Stratigraphic correlation with results from previous sediment core analysis in the middle of the estuary (International Ocean Discovery Program expedition #347) is achieved through magnetic susceptibility and density measurements of the sediment. Results show that silt layers and clay units situated throughout the estuary are potentially weak and geotechnical investigations are necessary to assess the risk of slope movements over these units. With further analysis of fibrebanks and the use of a vibro-corer, the contact between the fibrebanks and underlying sediment could be captured and further correlation establishing the stratigraphy of the estuary achieved. / Denna studie syftar till att tillhandahålla resultat och tolkningar för analys av den underliggande stratigrafin i Ångermanälven, som överlagrats av förorenade antropogena sediment. De förorenade sedimenten, vilka innehåller tungmetaller samt organiska föroreningar, härrör från avfallsvatten som släppts ut i älven från pappers- och massaindustrin. Sedimenten består av cellulosafibrer och har deponerats som fiberbankar eller fiberrika sediment, varav det sistnämnda består av cellulosa uppblandat med naturliga sediment. Eftersom fiberbankarna och de fiberrika sedimenten är avsatta i ett område där jordskred är vanligt förekommande, är den underliggande geologin som de miljöfarliga sedimenten är avsatta på av avsevärd betydelse. I studien ingår analys av två sedimentborrkärnor från en fiberbank i Ångermanälven. Syftet är att ta fram underlag för att möjliggöra riskbedömning kring spridning av föroreningarna som följd av potentiella jordskred, där de förorenade sedimenten är inblandade. Stratigrafisk korrelation med resultat från tidigare studier i den djupare delen av älven (International Ocean Discovery Program expedition #347) har uppnåtts genom jämförelse av två sedimentegenskaper: sedimentens respons av magnetisk susceptibilitet och densitet. Resultaten visar att silt- och lerlager som återfinns genom hela älven är potentiellt svaga. Vidare är geotekniska undersökningar nödvändiga för att bedöma risken för skred över dessa lager. Analys av fler fiberbankar och användning av ”vibro-corer” istället för kolvbaserad borrmetod, skulle möjliggöra analys av kontakten mellan fiberavsättningarna och den underliggande geologin, samt ytterligare tydliggöra stratigrafin i Ångermanälven.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering. Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov. Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper. Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods.

The stability of natural slopes is goverened by many factors, one of which is the porewater pressure. In this study, a sensitivity analysis has been conducted in GeostudioSLOPE/W to investigate the impact of near-surface pore water pressure on thefactor of safety i silt slopes. The study includes five slopes along Ångermanälven,Sweden, which previously have been investigated within the framework of a slopefailure risk mapping of the area conducted by the Swedish Geotechnical Institute,SGI. The near-surface pore water pressure in the slopes has not successfullybeen measured in this area as the slopes are very high and steep. Calculations ofslope stability done previously by Tyréns instead assumed 1) that the pore waterpressure is zero 1m in from the slope face and 2) that it decreases hydrostatically(10 kPa/m) towards the slope face, and these are the parameters studied in thesensitivity analysis. When the pore water pressure is set to zero at the surface, thefactor of safety is reduced by an average of 7 %. Setting the pore water pressure tozero 2mfrom the surace increases the safety factor by 3%on average. A lower thanhydrostatic (7 kPa/m) pore pressure gradient increases the safety factor by on average2 %. A higher than hydrostatic pore water gradient decreases the safety factorby 16% on average. The results verifies that an increase in near-surface pore waterpressure gives a lower factor of safety and decrease in near-surface pore waterpressure leads to a higher factor of safety. The slopes are generally more sensitiveto destabilizing changes of the near-surface pore water pressure than of those stabilizing.Other factors such as vegetation, cohesion, dilatancy and erosion are notconsidered in this study but likely have a considerable effect on the stability. Whenmodelling the influence of near-surface pore water pressure and other parameters,it is recommended to use a FEM program.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.