Frågeställning:     - Varför redovisar företagen intellektuellt kapital på frivillig basis? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan företagen få genom att redovisa intellektuellt kapital frivilligt? - Hur har redovisningen av intellektuellt kapital i teknikkonsultföretag utvecklats de senaste tio åren? Syfte:     Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra hur fyra svenska börsnoterade teknikkonsultföretag redovisar intellektuellt kapital i årsredovisningen under de senaste tio åren samt om möjligt förklara vad som har initierat observerade förändringar. Metod:     Uppsatsen består av en kvantitativ del i form av innehållsanalys där begrepp tillhörande intellektuellt kapital räknats i årsredovisningar. För att komplettera innehållsanalysen består uppsatsen även av en kvalitativ del där intervjuer med respondenter från tre teknikkonsultföretag genomförts. Slutsats:     Teknikkonsultföretagen redovisar intellektuellt kapital för att förmedla en rättvisande bild av sina verksamheter då en stor del av de viktigaste tillgångarna inte redovisas i balansräkningen. Redovisningen av intellektuellt kapital kan attrahera potentiella kunder och medarbetare att söka sig till företaget. Den totala redovisningen av intellektuellt kapital har ökat för samtliga teknikkonsultföretag under de senaste tio åren.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning.  Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.  Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna.  Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra. / In June 2012 the Swedish Accounting Standards board presented the K3-regulation which is the new main regulation for annual reports and consolidated account statements.  One of the new requirements is that companies now have to use component depreciation for their fixed assets. This has been under great debate because the real estate companies were very critical and thought that the benefits would be negligible compared to the costs since depreciation-information is considered to be unimportant and does not bring any value to the stakeholders. Accounting experts, on the other hand, argued that they would benefit from the requirement by a more evenly distributed profit and improved financial reporting. The purpose of this paper is to describe the expected effects of component depreciation on the different parts of the annual report of a real estate company. Because of the recent debate about whether or not it will benefit the stakeholders, we also want to examine the effect from the users perspective. The study focuses on decision-making. Our research question is: Which effects will the new K3-requirement of component depreciation have on real estate companies annual report? This is a case study where we have used a deductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods. The quantitative data collection has been based on the annual report of the company together with data from internal documents. The data has been used to construct different types of economic data for a "model-building" according to the method used today and the component depreciation method which are then compared to see the effects. The qualitative data has been collected by interviews with the different stakeholders of the company. Our study has strengthened the already described effects on annual reports concluded by theorists earlier. However, we have been able to go deeper in some of our explanations than what we have  read on the subject. The most important effects are a more evenly distribution of maintenance costs over the years; it will no longer affect the profit and it will eliminate the cost peaks which occur during years with high maintenance levels. This will also result in a rearrangement of the company's cash flow. The study has also concluded that component depreciation will have a contribution to the stakeholders.  The improved profit during the first years and changed cash flow are expected to lead to different decisions concerning maintenance. The level of maintenance is based on this data and an increase of profits will increase the maintenance level. An increased level of maintenance can lead to a general increase of the building standards. This effect is believed to be especially important to real estate companies with a high share of buildings from the "million programme". We also found an indirect correlation between component depreciation and an increased rent; the possibility of higher building standards may be used as decision basis in negotiations to increase rent.

Den externa redovisningen har sedan 1600-talet varit en informationsförmedlare mellan företag och deras intressenter. Behovet av företagsinformation är fortfarande stort idag och Stockholmsbörsen kräver att alla registrerade bolag ska upprätta kvartalsrapporter för att skapa ett jämnare informationsflöde. Syftet med uppsatsen är att undersöka om publicering av svenska aktiebolags kvartalsrapporter och årsredovisningar skapar en reaktion på börsen och om det finns någon skillnad i reaktionen vid en kvartalsrapports publicering och en årsredovisnings publicering. När data samlades in på området användes en kvantitativ undersökningsmetodik och en deduktiv ansats. Tio företag som under 2011 haft störst omsättning på stockholmsbörsen har undersökts mellan åren 2006-2011. Till undersökningen har sekundärdata i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och aktiekurser inhämtats från de valda företagen. De sekundärdata som inhämtats ligger till grund för de empiriska uträkningar som genomförts. Analysen visar att kvartalsrapporter ger en större förändring på börsen än vad en årsredovisning ger. Handeln med aktier dubbleras när en kvartalsrapport publiceras och priset på aktien förändras markant jämfört med genomsnittsdagen. Att ingen markant förändring sker när årsredovisningen publiceras förklaras av att det inte är tillräckligt med ny information för investerarna i en årsredovisning. Aktiekursen följer inte alltid kvartalsrapporternas redovisade resultatförändring. Detta förklaras av att resultatförändringen i en kvartalsrapport inte är den enda påverkande faktorn, för aktiepriset och att förändringen på aktiekursen även påverkas utav yttre faktorer såsom media, andra börser och räntor.

<p>Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfte</p><p><em>I vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.</em></p><p><em>Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen. Vi vill även analysera till hur stor del småföretagare använder ekonomisk rådgivning från revisionsbyråerna. Vidare avser vi att belysa revisorernas syn på hur småföretagarna förstår och nyttjar information de erhåller av revisorn. Utifrån studiens resultat kommer vi att argumentera och ge rekommendationer hur småföretagare kan förändra lönsamheten. Genom att använda sig av årsredovisningsinformationen och rådgivning från revisionsbyråerna.</em></p><p>Vi har valt att studera hur småföretagare använder redovisningen för att fatta ekonomiska beslut. Ett bra underlag är viktigt för att företagaren ska ta korrekta och effektiva beslut. I vår studie kartlägger vi i vilken utsträckning småföretagare, i olika branscher, använder och förstår den redovisningsinformation som revisionsbyrån lämnar vid årsbokslutet.  Vi har även studerat småföretagarnas inställning till rådgivning från revisionsbyråerna.</p><p>Studien genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt där våra egna tolkningar och värderingar användes för att sammanställa studiens resultat. Vi utgick från teorier för att på detta sätt förklara verkligheten, detta är vad forskare kallar den deduktiva ansatsen. Genom detta tillvägagångssätt fann vi teorier som användes som referensram vid utformandet av intervjuguiden. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två revisorer och sex småföretagare ur sex olika branscher.</p><p>Vi fann att årsredovisningen inte var ett effektivt styrmedel för de flesta bolag. Ett mer effektivt styrmedel är månadsboksluten som innehåller en mer aktuell och uppdaterad information. Använder företagen månadsboksluten för ekonomisk styrning kan de fatta korrekta och välgrundade beslut. Ett fåtal småföretagare kan dock använda sig av årsredovisningen som ekonomiskt styrmedel.  Det krävs att dessa företag har stadigvarande låga kostnader för att årsredovisningen ska kunna användas som styrmedel.</p><p>Företagarna i studien har sällan nyttjat rådgivning utöver den som ingår i årsrevisionen. Vi fann belägg att en bidragande orsak till detta var att företagarna var dåligt informerade. Företagarna hade en dålig insyn i vilka rådgivningstjänster som revisionsbyrån erbjöd. De hade även svårt att inse hur rådgivningen kunde hjälpa dem.</p>

<p>Aim: A business ratio is a measuring instrument that companies use in their financial report to show profit and progress. As it is today, there are no standards to follow that shows which business ratio to present in a companies annual report. Our aim with this report is to see if there are any trends in the use of business ratios by looking into how thirty growth companies are applying them.</p><p>Method: To see what business ratios are used in practice, we have collected information from the thirty companies’ annual reports. With help from the literature, we have created an understanding about the most frequently used business ratios. This information has been the base for our analysis. In the analysis we have presented the above mentioned business ratios, and analyzed the differences and similarities we could see.</p><p>Result & Conclusions: There are three business ratios that are commonly used, but not enough to say there is a trend among all companies. We think it would be useful to set a standard.</p><p>Suggestions for future research: Since there is such a wide spread use of business ratio, it would be interesting to interview some of the companies to see if they have some motivation behind their choice of business ratios.</p><p>Contribution of the thesis: With this essay as a base we can see the lack of common guidelines in how business ratios should be presented in the annual report. Given this criteria, it is hard to compare companies just by looking at these items. This essay shows that there are motives to work on making guidelines that are useful for external investors to use, in their work upon analyzing the financial aspects of a company.</p><p>Key words: Business ratio, Annual report, Growing companies.</p>

<p>Studieobjekt</p><p>Svenska kyrkans branschanpassning av årsredovisningen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att undersöka om och i vilken utsträckning församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan tillämpar rekommendationerna i branschanpassningen och rekommendationen från 2005 om ändamålsbestämda gåvor i upprättandet av årsredovisningen.</p><p>Metod</p><p>Studien har skett med en kvalitativ metod. Huvudkällan har varit sekundärdata i form av årsredovisningar som har använts för att kunna besvara problemställningen samt en komplettering med primärdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin.</p><p>Slutsats</p><p>Efterlevnaden av branschanpassningen bland församlingar och samfälligheter var på vissa punkter bristfällig. Det var stora variationer i tillämpningen av branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar medan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard. Vår uppfattning är att bristerna till en del kan förklaras med otillräcklig kunskap om branschanpassningens bakomliggande syfte. Tillämpningen av rekommendationerna angående ändamålsbestämda gåvor var relativt bra dock inte komplett. Den var något bättre än branschanpassningen i stort. Då rekommendationen var ny från och med räkenskapsåret 2005 tror vi att en del av bristerna kan hänvisas till detta faktum.</p><p>Sammanfattningsvis anser vi att årsredovisningarna håller en relativt god enhetlig standard samtidigt som bristerna i vissa delar var påtagliga.</p>

No description available.

No description available.

<p>Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas. Slutsatser som dras är att företagen tillsammans identifierade flest antal operationella risker, att riskbegreppet främst associerades med potentiella negativa konsekvenser, att majoriteten av företagen hade en tydlig koppling mellan riskidentifiering och riskhantering i samtliga riskkategorier samt att kvantitativa mått främst användes för de finansiella riskerna. I uppsatsen diskuteras även tänkbara förklaringar till dessa resultat.</p>

Studieobjekt Svenska kyrkans branschanpassning av årsredovisningen. Syfte Syftet är att undersöka om och i vilken utsträckning församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan tillämpar rekommendationerna i branschanpassningen och rekommendationen från 2005 om ändamålsbestämda gåvor i upprättandet av årsredovisningen. Metod Studien har skett med en kvalitativ metod. Huvudkällan har varit sekundärdata i form av årsredovisningar som har använts för att kunna besvara problemställningen samt en komplettering med primärdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin. Slutsats Efterlevnaden av branschanpassningen bland församlingar och samfälligheter var på vissa punkter bristfällig. Det var stora variationer i tillämpningen av branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar medan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard. Vår uppfattning är att bristerna till en del kan förklaras med otillräcklig kunskap om branschanpassningens bakomliggande syfte. Tillämpningen av rekommendationerna angående ändamålsbestämda gåvor var relativt bra dock inte komplett. Den var något bättre än branschanpassningen i stort. Då rekommendationen var ny från och med räkenskapsåret 2005 tror vi att en del av bristerna kan hänvisas till detta faktum. Sammanfattningsvis anser vi att årsredovisningarna håller en relativt god enhetlig standard samtidigt som bristerna i vissa delar var påtagliga.