Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen. Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra: För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen. Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet. Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit. Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.

<p>Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.</p><p>Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.</p>

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

<p>Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:</p><p>För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.</p><p>Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.</p><p>Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.</p><p>Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.</p>

Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.

Den här uppsatsen undersöker om det går att finna några samband mellan den informationsmängd ett företags årsredovisning innehåller och hur effektivt informationen prisas in av marknaden. Resultat från tidigare forskning går isär gällande vilken påverkan en ökad informationsmängd har på marknadseffektiviteten. Uppsatsen använder sig av en eventstudiemetod som baseras på ett urval av 278 företag som ingick i indexet Nasdaq OMX Stockholm under 2019. Kumulativ abnormal totalavkastning (CAR) används i uppsatsen som mått för hur effektivt marknaden prisar in ny information. Sambandet mellan informationsmängden och CAR undersöks med hjälp av regressionsanalys. Resultaten från studien visar inte några signifikanta samband mellan en årsredovisnings informationsmängd och marknadseffektiviteten. Inga slutsatser kan därmed dras gällande hur sambandet ser ut mellan informationsmängd i företags årsredovisning och hur effektivt informationen prisas in. Uppsatsen kan dock bidra med kunskap till framtida forskning på området.

Abstract Date: 2022-06-01  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Title: To interpret the annual report when purchasing a co-operative apartment – A qualitative study of the impact that financial knowledge has on the use of the housing co-operatives annual reports Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Financial knowledge, annual report, financial ratio, co-operative apartment, housing co-operative Research questions: - Do co-operative apartment owners take part of housing co-operatives annual reports and, if so, which parts are considered significant?- What level of financial knowledge do co-operative apartment buyers have?- Does a relationship between the level of financial knowledge and the use of a housing co-operatives annual report exist? Purpose: The purpose of this study is to investigate the impact of the level of knowledge on the use of the housing co-operatives annual reports when purchasing a cooperative apartment. Method: A qualitative method has been applied for the study where the empirical material consists of ten semi-structured interviews with co-operative apartment buyers. In this study a deductive research approach has been implemented. Conclusion: The annual report was present among co-operative apartment buyers for the majority of the respondents, where most financial ratios, notes, balance sheets and income statements were important. Co-operative apartment owners predominantly possess a high or medium level of financial knowledge. The annual report was a significant factor that influenced most of the respondents with high objective financial knowledge investment decisions. At last, it has been established that there is a connection between the level of financial knowledge and the use of the annual report. / Sammanfattning Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhället och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Titel: Att tolka årsredovisning vid bostadsrättsköp - En kvalitativ studie om vilken påverkan finansiell kunskap har vid användning av bostadsrättsföreningars årsredovisningar Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Finansiell kunskap, årsredovisning, nyckeltal, bostadsrätt, bostadsrättsförening Forskningsfrågor: - Tar bostadsrättsköpare del av bostadsrättsföreningens årsredovisning och i sådant fall vilka delar anses vara betydelsefulla? - Vilken nivå av finansiell kunskapsnivå har bostadsrättsköpare? - Finns det ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användningen av en bostadsrättsförenings årsredovisning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan nivån av finansiell kunskap har för användandet av bostadsrättsföreningar årsredovisningar vid köp av bostadsrätt. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats för undersökningen där insamlingen av det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med bostadsrättsköpare. I denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt implementerats. Slutsats: Årsredovisningen var närvarande vid bostadsrättsköp för majoriteten av respondenterna där flertalet nyckeltal, noter och balans-och resultaträkning var betydelsefulla. Bostadsrättsägare besitter till övervägande del en hög eller medelnivå av finansiell kunskap. Årsredovisningen var en betydande faktor som påverkade majoriteten av respondenter med hög objektiv finansiell kunskap till sina investeringsbeslut. Till sist har det konstaterats att det finns ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användandet av årsredovisningen.

Abstract The annual report is the most important tool for being able to form an opinion about a tenant-owner association's finances as a real estate agent and potential buyer. At present, the real estate agent is only obliged to provide the most recent annual report from the association in which he mediates. It is not explicitly stated in law, but the real estate agent can be given an increased responsibility, which means that he must inform prospective buyers in the case when a tenant-owner association has financial problems and the broker is aware of it. At present, the broker does not have to take part in the information contained in an annual report. This approach may change when the government with a new bill that is expected to enter into force on 1 January 2023 proposes that the real estate agent should calculate the indirect indebtedness in an association. The Government's new bill may mean that the real estate agent could in future be assigned an additional obligation to actively read in an annual report. This means that the broker can not escape liability if he mediates a tenant-ownership in an association that turns out to be a financial risk for the buyer. The bill also introduces more tools that can help brokers and potential buyers to be able to identify future potential financial risks with the help of the annual report. These bills are: financial key figures, strengthened control of annual reports, cash flow analysis, and an increased disclosure obligation for tenant-owner associations when reporting a negative result. Sammanfattning Årsredovisningen är det viktigaste verktyget för att kunna skapa sig en uppfattning om en bostadsrättsförenings ekonomi som fastighetsmäklare och intressent. I dagsläget är fastighetsmäklaren enbart skyldig att tillhandahålla den senaste årsredovisningen från den föreningen som hen förmedlar i. Gränsdragningen för mäklarens ansvar i fråga om årsredovisningen har dock visat sig vara mer komplex i sådana fall en bostadsrättsförening har en sämre ekonomi som kan påverka intressenter negativt. Det står inte uttryckligen i lag men fastighetsmäklaren kan få ett utökat ansvar som innebär att hen måste upplysa spekulanter i det fall när en bostadsrättsförening har en bristfällig ekonomi och mäklaren har vetskap om det. Mäklaren behöver i dagsläget inte själv ta del av den information som finns i en årsredovisning. Detta förhållningssätt kan komma att ändras då regeringen med ett nytt lagförslag som förväntas träda i kraft den 1 januari 2023 föreslår att fastighetsmäklaren ska beräkna den indirekta skuldsättningen i en förening. Regeringens nya lagförslag kan innebära att fastighetsmäklaren framöver tilldelas en ytterligare skyldighet att aktivt ta del av en årsredovisning. Det innebär således att mäklaren inte kan undkomma ansvar om hen förmedlar en bostadsrätt i en förening som visar sig vara en ekonomisk risk för köparen. I lagförslaget framförs även fler verktyg som kan hjälpa mäklare och intressenter att kunna identifiera framtida potentiella ekonomiska risker med hjälp av årsredovisningen. Dessa lagförslag är: ekonomiska nyckeltal, stärkt kontroll av en årsredovisningar, kassaflödesanalys, och en utökad upplysningsskyldighet för bostadsrättsförening vid redovisning av ett negativt resultat.

Företagen har idag högre förväntningar på sig av både investerare och konsumenter attbedriva verksamheten på ett hållbart och miljövänligt sätt. ESG är ett koncept sominnefattar dessa områden, vilket är anledningen till att det betraktas som ett instrumentför att mäta och utvärdera företagens hållbarhet på marknaden. Ramverket är relativt nytt,vilket innebär att det förekommer mindre forskning om ramverket jämfört med andramätinstrument som syftar till att mäta värdeskapande och företagsvärde. Denna studiesyftar till att bidra med kunskap om ramverket genom att mäta effekten som ESG-rapporteringen har på ett företags aktievärde på marknadssegmentet Nasdaq StockholmMid Cap. Studiens relevans grundar sig i att miljö- och hållbarhetsfrågor, samt de faktorersom är ingående i ESG, är mer aktuella för investerare och konsumenter än någonsintidigare. Den effektiva marknadshypotesen (The Efficient Market Hypothesis) beskriveratt aktievärdet och värderingen av en aktie baseras på all tillgänglig information sominvesterare och andra intressenter (stakeholders) har tillgång till. Om investerare ochintressenter värderar ESG bör det reflekteras i ett företagsaktievärde i samband medutfärdandet av ESG-rapporter. Intressentteorin (Stakeholder Theory) redogör för hurföretagen skapar värde genom att förhålla sig till samtliga intressenter som påverkar ochblir påverkade av företaget och därmed inte endast aktieägarna. Studien undersökerdärmed om ESG-inriktade företag har ett högre aktievärde om allt annat förblir detsamma,vilket teorin redogör för. I sin tur beskriver aktieägarteorin (Shareholder Theory) att detendast är ett företags finansiella prestation som har en påverkan på aktievärdet vilketdärmed ger upphov att endast fokusera på aktieägarna och finansiell prestation. Företagens årsredovisningar granskades manuellt, där varje ESG-relaterat ord noterades,sammanställdes och dividerades med antal sidor som årsredovisningen bestod av, vilketresulterade i variabeln ESG-ord per sida. Variabeln användes senare vid utförandet avflertalet regressionsanalyser mot det beroende variabeln P/E som användes till att mätaaktievärdet. Resultatet tyder på att det förekommer tendenser för ESG-rapportering attpåverka P/E, däremot var det inte statistiskt signifikant. Variabeln som var statistisktsignifikant mot P/E var kontrollvariabeln omsättning. Det tyder på att företagetsfinansiella prestation har en större effekt på aktievärdet jämfört med ESG-rapportering.Vidare kunde inte studien dra slutsatser gällande den mängd ESG-rapportering som kanbetraktas som ”greenwashing”, vars effekt kan dölja den faktiska påverkan ESG-rapporteringen har.