Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2012 – April   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform.   Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.    Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex. tjänstesektorn inom IT och där göra en djupare analys av vilka typer av risker bolagen utsätts för och hur de hanterar dem, en kvalitativ undersökning med intervjuer.   Uppsatsens bidrag:  Uppsatsen kan, av intressenter i branschen industri, ses som en upplysning om hur väl bolagen tillämpar reglerna kring risk- och osäkerhetsfaktorer.   Nyckelord: Risk, osäkerhetsfaktorer, ÅRL, IAS, årsredovisning. / Title: Risk and uncertainties in annual report   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Ann Forsström and Mikael Örtenvik   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2012– April   Aim: The aim of our study is to investigate the voluntary reporting of risks and uncertainties in the financial statements.   Method: We used an abductive approach and perform a qualitative as well as quantitative content analysis of selected company´s annual reports. We test five different hypothesis by multiple regression analysis. Our collected data is presented both in tabular and textual form.   Result & Conclusions: The survey shows that there is an significance in hypothesis 5: there is a correlation between a company's gearing and the number of reported risks and uncertainties. Other hypotheses have no significance and hence rejected. In evaluating the companies' annual survey, we find that there are significant differences in the reporting of risks and uncertainties among the surveyed companies.   Suggestions for future research: It would be interesting to compare the companies working in the same type of sale for example. services in IT and where to do a deeper analysis of the types of risks companies are exposed to and how they handle them, a qualitative study with interviews.   Contribution of the thesis: The essay may, by stakeholders in the business industry, seen as an enlightenment on how well companies are applying the rules on risk and uncertainties.   Key words: Risk, uncertainties, ÅRL, IAS, annual report.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen.   Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre.   Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga.   Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar: -         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå. -         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå. -         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap. -         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen. Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar. Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät. Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. / Aim: The essay should examine how Swedish non-professional investors use annual reports in their choices of capital investment in securities and what benefits the annual report has in their choices. The essay should also examine if the non-professional investors have some problems in their interpretation of the annual reports. Method: The essay use both qualitative and quantitative methods in form of interviews and survey. Conclusion: 50% of the non-professional investors think that they have benefits from the annual report in their capital investment decisions. CEO:s statement in the annual report, management report and auditor's report is used the most. The most difficult parts are the values in the balance sheet, cash flow statement and notes. Suggestion for future research: Conducting a similar study with interviews with non professional investors. Find out which account is taken of investors with less financial knowledge in the preparation of annual reports.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring. Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten. Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes. Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket. Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

<p>Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union.</p><p>Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements.</p><p>Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports.</p><p>Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed.</p> / <p>Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen.</p><p>Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information.</p><p>Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning.</p><p>Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar.</p><p>Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>

Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way. The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies. The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ. Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay. In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader. From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report. / SAMMANFATTNING Vår uppsats behandlar användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. Idag finns det många olika sätt för företag att nå ut med sina olika budskap, det som väckte vårt intresse är om just årsredovisningen är ett sådant sätt. Årsredovisningen är en extern redovisningsrapport som har till uppgift att ge information till företagens intressenter. Med hjälp av årsredovisningen granskas bland annat om företaget följt och uppnått de mål som satts upp. Den är med andra ord en viktig informationskälla om företagen, som olika intressenter kan ta del av för analys. I dagens årsredovisningar kan läsaren få en tydlig bild av företagets verksamhet. Då en stor del av informationen i årsredovisningen är frivillig och varje företag själva beslutar hur mycket det vill redovisa är det av stor betydelse att informationen som lämnas är trovärdig. Något som bidragit till denna utveckling är bland annat krav från företagens intressenter. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av litteratur samt intervjuer undersöka användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. För att göra ämnet extra intressant för läsaren har vi valt att jämföra börsnoterade – och icke börsnoterade företag. Jämförelsen hoppas vi ska kunna klargöra om företagen marknadsför sig genom årsredovisningar till intressenterna samt hur mycket det i så fall skiljer mellan de två typerna av företag. Undersökningen vi genomförde var av kvalitativ karaktär, förutom information från litteratur genomförde vi telefonintervjuer med nio olika företag, samt tog del av en via e-mail. Med hjälp av resultaten från intervjuerna samt den information vi tagit del av i litteraturen gav vi svar på de frågor som vi redogjorde för i problemformuleringen och därmed även uppsatsens syfte. För att årsredovisningen skall kunna fungera väl som ett sätt för företag att marknadsföra sig har vi i vårt teoriavsnitt tagit upp de aspekter som vi tycker är viktiga att ta hänsyn till. En av dessa aspekter är årsredovisningens utformning som spelar stor roll för att den ska vara lättförståelig för läsaren. Utifrån analysen kunde vi dra slutsatsen att de icke börsnoterade företagen inte kommer att redovisa frivillig information i samma utsträckning som de börsnoterade företagen. Vi tolkade intervjumaterialet som att de börsnoterade företagen börjat uppmärksamma möjligheten att använda årsredovisningen som en marknadsföringskanal. Men att det är en lång bit kvar tills företagen ser marknadsföringen som en naturlig del i årsredovisningen.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

Problem: Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS. Resultat: Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse. / Problem: Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code. Purpose: Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report. Method: The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS. Result: Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.