Avfolkning är ett problem för många landsbygdskommuner och de försöker mer eller mindre aktivt göra något åt det. I den här uppsatsen har en textanalys gjorts av tre hälsingekommuners översiktsplaner med syfte att undersöka vad kommunerna gör för att främja återflyttning för att minska avfolkningen. De tre kommunerna som valts ut är Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn, kommunerna har en historik av att samarbeta med varandra inom olika områden och tillhör samma arbetsmarknadsregion, men de har olika förutsättningar när det gäller pendling och bostäder. Kommunernas översiktsplaner delades upp i fyra teman, 1 boende, 2 service, 3 arbete och utbildning samt 4 infrastruktur och kommunikation. Dessa fyra teman användes sedan som utgångspunkt för analysen av översiktsplanerna och för att se om kommunerna ser återflyttning som ett alternativ för att lösa problemet med avfolkning. Kommunerna hade likartade lösningar på problemet. Alla kommunerna vill använda sin vackra miljö för att locka människor att flytta till dem och kommunerna vill förbättra pendlingsmöjligheterna för att göra det möjligt för fler människor att bo i kommunerna. Men ingen av kommunerna presenterar någon strategi för att främja återflyttning.

Tillverkningsindustrin har historiskt sett haft en viktig roll i Sveriges ekonomiska tillväxt, men till följd av höga arbetskostnader och en liten inhemsk marknad har många företag flyttat sin produktion utomlands. Det senaste decenniet har allt fler företag världen över flyttat delar av sin verksamhet från utlandet, antingen till hemlandet eller till mer närbelägna länder, ett fenomen som benämns som “reshoring”. Då “reshoring” är mindre studerat på mindre marknader, så som den svenska, är syftet med studien att undersöka huruvida svenskatillverkningsföretag har tillämpat en “reshoring”-strategi, antingen i form av “backshoring”eller “nearshoring”. Studien ämnar också att undersöka vilka orsaker som bidragit till en eventuell “reshoring”. Teorier om hur val av tillverkningsplats är av strategisk vikt för företag har använts tillsammans med teorier om “reshoring” och orsaker till att företag genomför en “reshoring”. Studien tillämpar en kvalitativ metod och är baserad på årsredovisningar från svenska tillverkningsföretag under den valda tidsperioden, kompletterat medpressmeddelanden och tidningsartiklar. Studien visar att inget företag har genomfört “reshoring” eftersom de inte har genomfört en tidigare “offshoring”. De orsaker som ligger bakom företagens flytt till Sverige och geografiskt närliggande länder stämmer dock överens med de orsaker som tidigare forskning kunnat konstatera.

Under de kommande åren utvecklas ett flertal industrier i Norrbottens län vilket leder till utmaningar med kompetensförsörjning. Satsningarna antas fordra en stor befolkningsökning i länet, en strategi för detta är att locka tillbaka de personer som tidigare lämnat länet, så kallade hemvändare. De familjemedlemmar som flyttar tillsammans med en hemvändare, så kallade medflyttare, kan ställas inför utmaningar att skapa sociala nätverk på den nya platsen. Eftersom medflyttarna har en indirekt koppling till platsen, genom hemvändaren, är deras upplevelser av att skapa sociala nätverk intressanta. Med bakgrund i detta har Luleå kommun gett i uppdrag att studera medflyttares upplevelser av att flytta till kommunen. Det teoretiska begreppet sociala nätverk används för att förstå medflyttarnas upplevelser. Syftet med uppsatsen är att kartlägga sociala nätverk hos vuxna medflyttare som flyttar till sin partners ursprungliga kommun. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utformats: Vilka sociala nätverk skapar respektive bibehåller vuxna medflyttare vid flytten till Luleå? Vilken betydelse upplever vuxna medflyttare att de sociala nätverken har haft för derasvilja att bo kvar i kommunen? Vad anser vuxna medflyttare att arbetsgivare, kommun och andra offentliga institutionerverksamma inom kommunen kan göra för att underlätta för medflyttare att skapa sociala nätverk? Fem vuxna medflyttare intervjuades om deras upplevelser av att flytta till Luleå, de tillfrågades om sina sociala nätverk av grannar, den egna familjen, partnerns familj, vänner och kollegor. De fick också värdera de olika nätverken samt beskriva positiva respektive negativa upplevelser avatt ha kontakt med kommun, arbetsgivare och andra offentliga instanser som verkar i kommunen. Resultaten visar att partnerns nätverk är avgörande för medflyttarnas upplevelser av den första tiden i Luleå men att medflyttarna sedan lösgör sig allt mer från sin partner och skapar egna sociala nätverk. Resultaten visar också att de sociala nätverk som är mest utmanande för medflyttarna att skapa också är de sociala nätverk som är mest betydelsefulla för att de ska vilja stanna kvar i kommunen. Avslutningsvis visar resultaten på att kommunen, arbetsgivares och andra offentliga instansers insatser och aktiviteter påverkar medflyttarnas möjligheter att skapa sociala nätverk. / In the coming years, a number of industries will be developed in Norrbotten County, which pose challenges with the supply of competence. The investments are assumed to require a substantial increase in population in the county, a strategy for this is to attract back the people who havepreviously left the county, so-called returnees. The family members who move together with areturnee, so-called co-movers, may face challenges in creating social networks in the new place. Since the co-movers have an indirect connection to the place, through the returnee, their experiences of creating social networks are interesting. Based on this, Luleå municipality has commissioned a study of co-movers' experiences of moving to the municipality. The theoretical concept of social networks is used to understand the experiences of co-movers. The purpose of the thesis is to map social networks of adult co-movers who move to their partner's native municipality. To fulfill the purpose, the following issues have been formulated: What social networks do adult co-creators create and maintain when moving to Luleå? What significance do adult co-movers contribute to social networks for their desire to stayin the municipality? What do adult co-movers think that employers, municipalities and other public institutionsactive in the municipality can do to make it easier for co-movers to create social networks? Five adult co-movers were interviewed about their experiences of moving to Luleå, they were asked about their social networks of neighbours, their own family, partner's family, friends and colleagues. They also evaluated the various networks and described positive and negative experiences of having contact with the municipality, employers and other public institutions that operate in the municipality. The results show that the partner's network is crucial for the co-movers' experiences during their initial time in Luleå, but that the co-movers then become increasingly detached from their partner and create their own social networks. The results also show that the social networks that are most challenging for co-movers to create are also the social networks thatare most important for their desire to stay in the municipality. The results show that the municipality's, employers' and other public bodies' efforts and activities affect the migrants' opportunities to create social networks.

This thesis aims to study both French and Swedish return migration policies with a practical perspective. The paper constitutes an attempt to understand how governmental institutions (such as migration authorities) deal with return migration and to clarify significant issues related to migrants’ needs for determining a successful return. Through analyzing competent literature and secondary material as starting point,the conducted study gives an interesting approach on the problematic gap between voluntary return policies in theory and in practice.