I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra. Totalt är 663 texter med i studien. Resultatet visar att mellan nio och 22 procent av det lokala redaktionella materialet i tidningarna utgjordes av textreklam 1996, och mellan två och 16 procent 2011. Textreklamen har ökat i två av de undersökta tidningarna, Bohusläningen och Östersunds-Posten men minskat i Södermanlands Nyheter. Den ökande kommersialiseringen gör att nyheterna ska gå snabbt att producera och kosta lite pengar. Det har gjort att journalisternas arbetsvillkor på redaktionerna har förändrats, vilket vi i uppsatsen ser som en möjlig orsak till mängden textreklam i de lokala tidningarna. Dagordningsteorin tas upp för att förklara mediernas makt över läsarna. Även teorier om marknadsdriven journalistik diskuteras. I uppsatsen diskuteras även Pressens textreklamkommitté, som fanns fram till 2005 då den lades ned av olika anledningar, och behovet av en granskning av textreklam idag.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds–Posten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden. Studien visar att den ökningen inte påverkar sportens utrymme i tidningen. Samtidigt visar undersökningen att sporten i gävletidningarna har fått större andel av tidningarnas totala redaktionella material. I östersundstidningarna är fördelningen ungefär densamma i dag som åren 1972/1973 och 1992/1993. Resultatet belyser också att tidningar i en ort med framstående elitidrottsatsar mer på bevakningen av lokalsport, än tidningar i en ort utan framstående elitidrott på lokalnivå.

Denna uppsats handlar om lokaljournalistik i Strömsund, en ort i Jämtland. Mer precist om hur bevakningen av den kommunala verksamheten i Strömsund fungerar, och hur de lokala mediernas betydelse för demokratin förändras när lokalredaktionerna avvecklas. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts av 170 kommunrelaterade artiklar publicerade i Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund mellan 22 februari-22 mars åren 1997, 2007 och 2017. En analys av 34 artiklar från Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund hemsidor har också gjorts i syfte att jämföra pappersversionen med webbsidorna. Denna analys kommer inte redovisas i denna uppsats då de var i princip identiska med papperstidningen. Teoriavsnittet tar avstamp i de tre demokratiska modellerna, konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och samtalsdemokratin samt de journalistiska demokratiska uppgifterna. De demokratiska uppgifterna grundar sig i att medierna spelar en viktig roll för en fungerande demokrati. Diskussionen handlar om hur antalet kommunrelaterade artiklar minskat sedan 1997, debatten 2007 om Folkets hus som skapade en ökning i antalet artiklar samt hur de demokratiska uppgifterna blivit allt svårare att uppfylla i Strömsund. I diskussionen jämförs också resultaten från andra uppsatser inom området, där det konstateras att det finns både skillnader och likheter i resultatet. Slutligen diskuteras hyperlokala-mediers roll för bevakningen av Strömsund.