Bakgrunden var att överbeläggningar inom akutsjukvården har ökat de senaste åren i och med högre patientantal. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbeläggningar på en akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv design där information samlades in via intervjuer. För att analysera data från de åtta informanterna valdes en kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes på en akutmottagning i mellersta Sverige. Huvudresultatet från de åtta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berättade om sina upplevelser av att arbeta vid överbeläggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation. De uppgav att upplevelserna av störningsmoment och irritation blev mer förekommande vid överbeläggningar samt att de upplevde otillräcklighet. Stressen uppenbarade sig på olika sätt hos sjuksköterskorna. De stressade situationerna avspeglade sig i sjuksköterskornas yrkesroll, hälsa och privatliv. Många sjuksköterskor upplevde även att patienternas säkerhet försummades vid överbeläggningar, då de fick ligga i korridoren. Detta upplevdes ge ökade risker för smitta, minskad sekretess och integritet för patienterna. Det sjuksköterskorna upplevde som positivt vid överbeläggningarna var att de inom arbetsgruppen försökte stötta varandra samt att arbetstiden gick fort. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevde stress, frustration, irritation och störningsmoment på sitt arbete, akutmottagningen, vid överbeläggningar. Arbetsgivarna för akutmottagningen bör uppmärksamma arbetsmiljön för sjuksköterskorna så att de kan ge stöd till dem, så att de ska veta vart bristerna finns samt för hur de ska fördela resurserna vid överbeläggningar. / The background was that overcrowding in emergency care has increased in recent years with higher patient numbers. The aim of this study was to describe nurses' experiences of the work in an overcrowded emergency department. The method was a qualitative descriptive design where information was collected through interviews. To analyze the data from the eight informants a qualitative content manifest analysis was chosen. The study was conducted in an emergency department in a hospital in central Sweden. The main results from the eight informants indicate that overcrowding leads to major problems. The most frequent experiences was about a stressful and frustrating work situation. The nurses felt that distraction, insufficiency and irritation was occurring at the overcrowding. The stressful situations reflected in nurses' professional roles, health and personal life. Many nurses felt that patients' safety was overridden at overcrowding. Patients must be in the corridors which gives increased risk of infection, poorer and reduced privacy. The thing that nurses experienced as positive in overcrowding was that the work group tried to support each other and working hours passed quickly. The conclusion was that the nurses experienced stress, frustration, irritation and distraction from their work, the emergency department, at overcrowding. Employers at the emergency department should pay attention to the work environment for nurses so that they can support them, so they'll know where the weaknesses are and how they should distribute resources when the ward is overcrowded.

Sjuksköterskor har en central roll i att tillgodose patientens vårdbehov. Det primära målet inom hälso- och sjukvården är att erbjuda en säker och god vård till alla landets invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan överbeläggningar på akutmottagningar och stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen så kan det begränsa förmågan att erbjuda högkvalitativ vård och patientsäkerhet. Därför är syftet med studien att undersöka effekten av överbeläggningar inom akutsjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar tolv artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex subkategorier som tillsammans belyser olika faktorer som kan påverka sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på sjuksköterskans arbete samt psykiska mående. Resultatet belyser att överbeläggningar är ett globalt dilemma inom vården och påverkar både sjuksköterskor samt patienter. Överbeläggningar och arbetsrelaterad stress bidrar till svårigheter för sjuksköterskorna att tillhandahålla god och holistisk vård. Förekomsten av överbeläggningar bidrar till bristande resurser, samarbete och kommunikation inom teamet, vilket bidrar till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Grundat på litteraturstudiens resultat framkommer att stressfaktorer på överbelagda akutmottagningar är bristande utrustning, bemanning och kompetens. Dessa faktorer bidrar till en minskad patientsäkerhet och hotar integriteten i vården, vilket för sjuksköterskorna leder till att fler lämnar yrket. Genom att tillhandahålla bättre förutsättningar och organisatoriska förändringar kan samhället bidra till bättre vårdmiljö och därav öka patientsäkerheten. / Nurses play a pivotal role in meeting patients' healthcare needs. The primary goal in healthcare is to offer safe and high-quality care to all residents of the country. There are clear links between overcrowding in emergency departments and stress among nurses. Whether nurses are affected by work-related stress can significantly impact their ability to provide high-quality care and influence patient safety. Hence, the purpose of this study is to examine the effect of overcrowding in the emergency department from the perspective of the nurse. The study's methodology involves a literature review comprising twelve articles. The results encompass three main categories and six subcategories that collectively highlight various factors influencing nurses' experiences of stress and its impact on their work and mental well-being. The findings illuminate that overcrowding is a global healthcare dilemma affecting both nurses and patients. Overcrowding and work-related stress contribute to challenges for nurses in delivering comprehensive and excellent care. The presence of overcrowding leads to inadequate resources, teamwork, and communication within the team, consequently diminishing the quality of care and patient safety. Based on the literature study results, it is discussed that stressors in overcrowded emergency departments include insufficient equipment, staffing, and expertise. These factors contribute to decreased patient safety and jeopardize the integrity of healthcare, resulting in more nurses leaving the profession. By providing better conditions and implementing organizational changes, society can contribute to a better healthcare environment and thereby enhance patient safety.

A prominent challenge in the healthcare system today is the limitation of resources in combi- nation with an increasing need for healthcare services. The pressure on healthcare is already extremely high and increasing due to a larger number of people seeking care as well as an aging population with an increased need for care. Therefore, it becomes more important to distribute resources effectively within healthcare to ensure high-quality care for everyone. Still, research shows that overcrowding of emergency departments and hospital wards is increasing affecting patient safety negatively with several negative implications including higher rates of medical errors and higher mortality. The problem is that healthcare is a complex system with many components that are interrelated and therefore hard to study with traditional approaches. Despite the huge quantity of studies on the overcrowding problem, there is yet to find a solution that could solve the problem. Thus, this thesis aims to design a data-driven pipeline to explore the clinical and logistical complexity of Emergency medicine patients admitted to hospital wards adopting a complex graph approach. Complex network theory provides a suitable tool to investigate complex networks by breaking complex systems down into smaller graphs with objects (nodes) and studying the relationship between these through various analysis tools. In this thesis, five complex networks were constructed representing co-morbidities in the car- diac, medicine, surgery, stroke, and orthopedic wards of the Academic Hospital of Uppsala, a hospital suffering from overcrowding. These networks were analyzed using degree distribution, centrality metrics, clustering coefficient, and community detection to reveal structural and clin- ical patterns. A comprehensive network of all hospital co-morbidities was also created and an- alyzed to compare it with the ward structures. Additionally, a network mapping patient flow from the emergency department based on chief complaints and ICD codes to wards was created and analyzed to identify admission patterns. The analysis of the co-morbidity networks revealed that there was an indication of structure between the wards. This was based on the visualization of nodes and edges of the networks, identified communities, and community comparisons between the wards. Further, it showed that there was a big overlap of common co-morbidities which could indicate the contrary. But it was also revealed that in terms of community structure, the wards were considerably different from each other indicating a good separation of diseases. The results of this research show that complex network theory could be used to increase the understanding of the complexity of healthcare wards in terms of the structure of diseases as well as clinical variability and allow for a discussion regarding if this is related to clinical or logistical factors. It also shows the potential of using complex network theory to increase the understanding of the path patients take from the emergency department to the wards based on the community detection analysis showing that there is a structure of where patient ends up based on the assigned ICD code and chief complaint in the emergency department. Previous studies have typically focused on specific diseases or patient flow within a single ward or the emergency department. This approach offers a tool to examine patient logistics across multiple wards alongside their clinical characteristics. The insights gained could help improve hospital structure by more efficiently distributing patients between wards, thereby enhancing resource use and hospital operations. Further research using complex network theory could deepen understanding of overcrowding issues and identify potential solutions. / En stor utmaning inom sjukvårdssystemet idag är begräsningen av resurser i kombination med ett ökat vårdbehov. Trycket på sjukvården är redan högt och ökar till följd av ett ökat antal personer som söker vård samt en åldrande befolkning med ett ökat vårdbehov. Därav blir det viktigare att fördela resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt för att säkerställa en högkva- litativ vård till alla. Forskning visar dock att överbeläggningar på akutvårdsavdelningar och sjukvårdsavdelningar ökar vilket påverkar patientsäkerheten negativt med flera negativa kon- sekvenser däribland en högre andel medicinska misstag och en högre mortalitet. Problemet är att sjukvården är ett komplext system med många komponenter som samverkar och det är därav svårt att studera med traditionella tillvägagångssätt. Trots det höga antalet studier på överbeläggningar inom sjukvården behöver man fortfarande hitta en lösning på problemet. Därav är målet med denna avhandling att designa en datadriven pipeline för att undersöka den kliniska och logistiska komplexiteten hos patienter inlagda från akutvårdsavdelningen med hjälp av en komplex grafmetodik. Komplex nätverksteori är ett lämpligt verktyg för att studera komplexa nätverk genom att bryta ned det i mindre komponen- ter och undersöka sambanden mellan dem med hjälp av olika analysverktyg. I denna avhandling skapades 5 komplexa nätverk som representerade komorbiditeter utifrån tilldelad ICD-10-kod på hjärt-, medicin-, kirurgi-, stroke- och ortopediska avdelningen vid det akademiska sjukhuset i Uppsala, ett sjukhus som för närvarande lider av överbeläggningar. Nätverken analyserades med hjälp av gradfördelning, olika centralitetsmått, klusterkoefficient och samhällsdetektering för att identifiera skillnader eller likheter när det gäller struktur och klinisk variation. Ett heltäckande komplext nätverk skapades där alla komorbiditeter på hela sjukhuset inkluderades för att möjliggöra en jämförelse med strukturen på avdelningarna. Utö- ver detta, skapades och analyserades ett nätverk för att kartlägga patientflödet från akuten till sjukvårdsavdelningarna baserat på huvudorsak till patientens akutbesök och ICD kod. Analysen av samhällsstrukturen visade att det fanns en indikation av struktur mellan avdelning- arna. Detta baserat på visualisering av noder och kopplingar i nätverken, identifierade sam- hällen samt jämförelser av samhällen mellan avdelningarna. Vidare visade det dock att det fanns ett stort överlapp av vanliga komorbiditeter vilket kunde indikera motsatsen. Det visades dock att även när det gäller samhällsstruktur var avdelningarna väldigt olika vilket indikerade en god separering av sjukdomar. Resultaten av denna forskning visar att komplex nätverksteori kan användas för att öka förstå- elsen för komplexiteten på sjukvårdsavdelningarna gällande strukturen mellan sjukdomar såväl som klinisk variationen och öppnar upp för en diskussion om dessa är relaterade till kliniska eller logistiska faktorer. Det visar också potentialen att använda komplex nätverksteori för att öka förståelsen för den väg som patienterna tar från akutvårdsavdelningen till avdelningarna baserat på samhällsdetekteringsanalysen som visar att det finns en struktur av var patienten hamnar baserat på den tilldelade ICD-koden och huvudklagomål från akutvårdsavdelningen. Tidigare studier som har använt detta tillvägagångssätt har i huvudsak undersökt specifika sjuk- domar eller flöden på en specifik avdelning eller akutvårdsavdelning. Det här tillvägagångssät- tet ger ett verktyg för att utforska logistiken för patienters rutter till olika avdelningar samtidigt som deras kliniska egenskaper beaktas. Resultaten genom denna pipeline kan ge en grund för att öka förståelsen för hur man bättre kan strukturera sjukhuset genom att dela patienter mellanvavdelningar och genom detta effektivisera användningen av resurser och potentiellt förbättra rutiner på sjukhuset. Genom vidare studier, kan komplex nätverksteori användas för att öka förståelsen kring faktorer relaterade till problemet med överbeläggningar och hitta potentiella lösningar på problemet.