<p>Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.</p><p>Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden.</p><p>Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal.</p><p>Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information. Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden. Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal. Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.

Bakgrund: När forskare inom den kognitiva psykologin, Amos Tversky och DanielKahneman, på 60-talet sammanliknade deras modeller ombeslutsfattande under risk och osäkerhet med ekonomiska modeller omrationellt beteende föddes en ny gren inom den moderna finansteorin.Anomalier på finansmarknaden har därefter försökts förklaras medteorier inom behavioural finance. En av dessa anomalier är den omöverreaktion och gjordes känd av De Bondt och Thaler 1985. Den sägeratt investerare överreagerar på ny information, vilket leder till attaktiepriser överstiger sina fundamentala värden. En kraftig uppgång avaktiekursen följs således av en nedgång och vice versa. Syfte: Syftet är att utreda om det råder överreaktion på Stockholmsbörsenssamtliga samlade aktier på kort sikt under tidsperioden 2003-2014, samtundersöka de bakomliggande orsakerna till resultatet. Metod: För varje vecka under åren 2003-2014 har de 5 aktierna med högst (lägst)avkastning på Stockholmsbörsen placerats i en vinnar- (förlorar)portfölj.Portföljerna har sedan följts upp under 10 veckor. En signifikant skillnad(ACARvinnare - ACARförlorare &gt; 0) ger stöd åt överreaktionshypotesen. Slutsats: Resultaten visar att vinnar- och förlorarportföljerna uppvisar en överreaktionseffekt den första uppföljningsveckan, men att denna effektförsvinner när portföljerna värdeviktas, vilket tyder på ensmåbolagseffekt och inte en överreaktionseffekt. / Background: In the 1960’s, when psychologists Amos Tversky and Daniel Kahnemancompared their cognitive models of decision-making under risk anduncertainty with economic models of rational behavior a new field withinmodern financial economics was born. Theories within behaviouralfinance have since tried to explain financial anomalies that pointedtowards inefficient markets. One such anomaly is the overreactionhypothesis and was first proposed by De Bondt &amp; Thaler in 1985. Itstates that investors overreact to new information and that security priceswill therefore “overshoot” their fundamental values. An extreme rise ordrop in price is followed by a reversal in the opposite direction. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether an overreaction effectcan be observed on the entirety of the Stockholm stock exchange andwhat causes it. Completion: For each week in the years 2003-2014 the 5 stocks with the highest(lowest) return on the Stockholm stock exchange have been placed inwinner (loser) portfolios to be evaluated the succeeding 10 weeks. A significant difference between abnormal returns (ACARlosers - ACARwinners&gt;0) is seen as support for the overreaction hypothesis. Conclusion: The results show that the winner and loser portfolios show proof of anoverreaction effect the first week in the evaluation period. This effect,however, disappears completely when the portfolios are value-weighted,indicating signs of a small-firms effect rather than an overreaction effect.

Den här studien undersöker om investerare överreagerar när företag publicerar omvändavinstvarningar samt om pressmeddelandets precision i informationsinnehållet har någon påverkan. Vi undersöker 72 omvända vinstvarningar publicerade av företag noterade på Nasdaq Stockholms samtliga listor under tidsperioden 2010-01-01 till 2021-03-29. Vi genomför en eventstudie för att mäta onormal avkastning och skapar ett egenkonstruerat index för att mäta informationsprecision. Vidare skapar vi två regressionsmodeller för att undersöka eventuellasamband. Vi finner inga indikationer på att investerare överreagerar till omvända vinstvarningar eller att informationsprecisionen har någon påverkan. Vårt resultat indikerar att marknadenprissätter omvända vinstvarningar omgående och enligt förväntningarna av en effektiv marknadi semi-stark form.

I denna uppsats kommer vi att undersöka om det förekom överreaktioner på Stockholmsbörsen mellan åren 2002 och 2016. Överreaktioner undersöks genom att bilda vinnar- och förlorarportföljer baserat på tidigare månatliga avvikelseavkastningar. Vi ställer en hypotes om att förlorarportföljer kommer att prestera bättre än vinnarportföljer efter portföljformering. Portföljerna utvärderas under ett-, två- och treårsperioder för att undersöka om det förekommer reversals som en investerare skulle kunna utnyttja genom contrarianstrategin. Vår uppsats identifierar kortsiktiga reversals direkt efter portföljformering, men på lång sikt tenderar investerare att erhålla vinst genom att följa en positiv marknadstrenden. Regressionsanalyser med CAPM och Fama-French trefaktormodell genomförs för att få en bättre förståelse av orsakerna som ligger bakom avkastningar i vinnar- och förlorarportföljer. Vi föreslår att reversals inte skapar möjligheter för investerare att nå positivt statistiskt signifikant alfa på Stockholmsbörsen. Möjliga vinster genom contrarianstrategin drivs av faktorer som företagsstorlek och –värde snarare än att investerare överreagerar på marknaden. / In this study we will examine if overreactions occurred on the Stockholm Stock Exchange during period 2002-2016. Winner- and loser portfolios were formed based on past monthly returns to see if investors overreact and by doing that cause reversal effects later on. Our study discovers short-term reversals, but in the long run investors benefit by following the overall trend on the stock market. Expanding our study to the Fama-French three-factor model we suggest that reversals in stock prices does not enable investors to gain statistically significant positive alphas on the Stockholm Stock Exchange. On the contrary, returns are driven by the factors of firm size and -value rather than behavioral biases of investors.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.