Spelling suggestions: "subject:"flödesanalys""
1 |
”Seriously seeking comics” : Ämnesbestämning, klassifikation och indexering av tecknade serier / “Seriously seeking comics” : Subject determination, classification and indexing of comicsÅberg, Sofie January 2007 (has links)
The purpose of this master’s thesis is to examine how comics, here defined as a combination of text and images, are handled by the libraries in regards to subject analysis, classification and indexing. A comparative approach has been used in this study. First, common practices, methods and theories concerning subject analysis developed for documents consisting of text or images are presented. Then the current systems at two special libraries, specializing in comics and consequently dealing with both text and images, are examined and related to the above mentioned practices, in order to discover differences and similarities. The results indicate that practices, methods and theories developed for documents consisting of text or images are applicable on comics as well. The two examined special libraries had both developed their own classification systems and lists of subject headings, to accommodate the special needs of their particular type of documents consisting of text and images, but these were based on similar principles as practices and methods developed for text or images. Also discussed here is that comics appear to lack general acceptance as a form of literature in the larger library sector. Special libraries dedicated to comics often develop their own in-house systems, while general libraries tend to overlook the special attention this type of documents need. As a result, and unless comics receive the same considerations as text and image separately, they may become more obscure as a genre within general libraries. / Uppsatsnivå: D
|
2 |
Vems matematiska problem är det eleverna ska formulera? : Matematiklärares resonemang om undervisning i matematisk problemlösning i årskurs 4–6 där integrerade elever deltarAkfidan, Madelen, Karlsson, Mona January 2022 (has links)
Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.
|
3 |
Natural Language Processing techniques for feedback on text improvement : A qualitative study on press releases / Språkteknologiska tekniker för feedback kring textförbättring : En kvalitativ studie av pressmeddelandenBjörner, Amanda January 2021 (has links)
Press releases play a key role in today’s news production by being public statements of newsworthy content that function as a pre-formulation of news. Press releases originate from a wide range of actors, and a common goal is for them to reach a high societal impact. This thesis examines how Natural Language Processing (NLP) techniques can be successful in giving feedback to press release authors that help enhance the content and quality of their texts. This could, in turn, contribute to increased impact. To examine this, the research question is divided into two parts. The first part examines how content-perception feedback can contribute to improving press releases. This is examined by the development of a web tool where user- written press releases get analyzed. The analysis consists of a readability assessment using the LIX metric and linguistic bias detection of weasel words and peacock words through rule-based sentiment analysis. The user experiences and opinions are evaluated through an online questionnaire and semi-structured interviews. The second part of the research question examines how trending topic information can contribute to improving press releases. This part is examined theoretically based on a literature review of state-of-the- art methods and qualitatively by gathering opinions from press release authors in the previously mentioned questionnaire and interviews. Based on the results, it is identified that for content-perception feedback, it is especially lesser experienced authors and scientific content aimed at the general public that would achieve improved text quality from objective readability assessment and detection of biased expressions. Nevertheless, most of the evaluation participants were more satisfied with their press releases after editing based on the readability feedback, and all participants with biased words in their texts reported that the detection led to positive changes resulting in improved text quality. As for the theoretical part, it is considered that both text quality and the number of publications increase when writing about trending topics. To give authors trending topic information on a detailed level is indicated to be the most helpful. / Aktörer som sträcker sig från privata företag till mydigheter och forskare använder pressmeddelanden för att offentligt delge information med nyhetsvärde. Dessa pressmeddelanden spelar därefter en nyckelroll i dagens nyhetsproduktion genom att förformulera nyheter och eftersträvar därför att hålla en viss språklig nivå. För att förbättra kvalitet och innehåll i pressmeddelanden undersöker detta examensarbete hur språkteknologisk textanalys och återkoppling till författare kan stödja dem i att förbättra sina texter. Denna frågeställning undersöks i två delar, en tillämpad del och en teoretisk del. Den tillämpade delen undersöker hur återkoppling kring innehållsuppfattning kan förbättra pressmeddelanden. Ett webb-baserat verktyg utvecklades där användare kan skriva in pressmeddelanden och få dessa analyserade. Analysen baseras på läsbarhet som bedöms med hjälp av måttet LIX samt språklig bias (partiska uttryck) i form av weasel words (vessleord) och peacock words (påfågelord) som detekteras genom regelbaserad sentimentanalys. Denna del utvärderades kvalitativt genom en enkätundersökning till användarna samt djupintervjuer. Den teoretiska delen av frågeställningen undersöker hur information om trendande ämnen kan bidra till att förbättra pressmeddelanden. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie och utvärderades kvalitativt genom att sammanställa åsikter från yrkesverksamma som arbetar med pressmeddelanden i enkätundersökningen och djupintervjuerna som beskrevs ovan. Resultaten indikerar att för feedback om innehållsuppfattning är det särskilt mindre erfarna författare och vetenskapligt innehåll riktat till allmänheten som skulle uppnå förbättrad textkvalitet till följd av läsbarhetsbedömning och upptäckt av partiska uttryck. Samtidigt var en majoritet av deltagarna i utvärderingen mer nöjda med sina pressmeddelanden efter redigering baserat på läsbarhetsfeedbacken. Dessutom rapporterade alla deltagare med partiska uttryck i sina texter att upptäckten ledde till positiva förändringar som resulterade i förbättrad textkvalitet. Gällande den teoretiska delen anses både textkvaliteten och antalet publikationer öka för pressmeddelnanden om trendande ämnen. Att ge författare information om trendande ämnen på en detaljerad nivå indikeras vara det mest hjälpsamma.
|
4 |
Bråk – värt en kamp : Bristande förkunskaper i bråkräkning hos gymnasieelever och lärares strategier för att hantera dessa brister / Deficiencies in high school students’ prior knowledge in fractions and teachers’ strategies for managing those deficienciesCervall, Martin January 2020 (has links)
Denna studie har granskat nedanstående frågeställningar, där punkt 2 varit i huvudfokus. 1. I vilken omfattning anser gymnasielärare att förkunskaperna i bråkräkning brister hos nyblivna gymnasieelever och vilka konsekvenser anser lärarna att sådana brister får när det gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig gymnasiets matematikundervisning? 2. Vilka strategier använder gymnasielärare för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning och på vilka grunder vilar dessa strategier? Bakgrunden till studien var en uppfattning att förkunskapsbristerna i bråkräkning hos nyblivna gymnasieelever är utbredda och att gymnasielärare på något sätt behöver finna sätt att förhålla sig till dessa brister. Tidigare forskning indikerade stora brister i förkunskaper. Det teoretiska ramverket utgick bland annat från den didaktiska ämnesanalysen, framförallt såsom presenterad av Löwing (2016). Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare på två skolor. Materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Lärarna i studien gav sammantaget en bild av att det finns ett icke oansenligt problem med bristande förkunskaper i bråkräkning, i synnerhet om man beaktar de många områden inom gymnasiematematiken där bråkräkning behövs för att adekvat tillgodogöra sig innehållet. En grund för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning, var att synliggöra elevernas förkunskapsnivå, på individuell basis såväl som för klassen. Ett huvudinstrument för synliggörande var de inledande diagnosprov som de undersökta skolorna använder sig av. De strategier som används för att möta förkunskapsbristerna kunde sorteras i två teman, Repetition och Eleven. Den dominerande repetitionen görs i inledningen av gymnasiet. Det som dock särskilt utmärkte de lärare i undersökningen som hade väl utvecklade ämnesdidaktiska strategier var dels att de hade en motsvarande utvecklad analys av problembilden, dels att de aktivt arbetade med konceptuell förståelse och integrering av procedurkunskap, snarare än att fokusera på renodlad procedur repetition. Det gick att dra paralleller mellan lärarnas ämnesdidaktiska strategier och den didaktiska ämnesanalysen i teoriramen, även om lärarna i denna studie inte arbetade på samma systematiska och detaljerade nivå. Under temat Eleven arbetades aktivt med att utveckla elevernas inställning, självförtroende och motivation när det gäller matematik, även här grundat i en aktiv problemanalys. De som läser natur- och teknikprogram, det vill säga matematikkurser på c-nivå, har typiskt inte denna utmaning tillnärmelsevis i samma utsträckning, som de som läser till exempel hantverksprogram eller estetprogram. / This study has researched two issues, where the second has been the primary focus. 1. To what extent do upper secondary school teachers view new students’ prior knowledge of fractions as deficient and what consequences do the teachers consider that such deficiencies have regarding students' abilities to assimilate the ensuing mathematics teachings? 2. What strategies do upper secondary school teachers use to manage deficiencies in prior knowledge in fractions and on what grounds do these strategies rest? The background to the study was a perception that the deficiencies in prior knowledge in fractions of upper secondary school students is substantial and that teachers somehow need to find ways to manage these deficiencies. Previous research indicated major deficiencies in prior knowledge. The theoretical framework was based primarily on the Educational Subject Matter Analysis, as presented by Löwing (2016). Data collection was done through semi-structuredinterviews with five teachers at two schools. The material was processed and analyzed using thematic analysis. Overall, the teachers in the study gave the impression that there is a substantial problem with prior knowledge deficiency in fractions, especially considering the many areas in upper secondary mathematics where fractions are needed to adequately assimilate the teachings. One basis for dealing with prior knowledge deficiencies, was to assess the students' level of prior knowledge, on an individual basis as well as for the class. A main assessment instrument was the initial diagnostic tests used by the surveyed schools. The strategies used to meet the prior knowledge deficiencies was sorted into two themes, Repetition and The Student. The dominant repetition is done in the beginning of the school year. However, what particularly distinguished the teachers in the survey who used well-developed didactic strategies was that they had a correspondingly developed problem analysis, and also that they actively worked with conceptual understanding, rather than pure procedure repetition. Parallels could be drawn between the teachers' didactic strategies and the Educational Subject Matter Analysis, although the teachers in the study did not apply it systematically. The Student theme primarily involved active work to develop the students' attitude, self-confidencea and motivation with regards to mathematics. Those who study science and technology programs, i.e. advanced level mathematics courses, typically do not have this challenge to the same extent as those who study for example craft aesthetics programs.
|
Page generated in 0.0361 seconds