Studien hade sin grund i att medier spelar en viktig roll i identitetsskapandet. Därifrån fanns ett intresse av att undersöka vilka bilder av och kriterier för femininitet som de tre tidningarna Frida, Veckorevyn och Femina skapar i sina artiklar online. Undersökningens material bestod av artiklar och rubriker som platsade under kategoriseringarna livsstil, relationer och kändisar och analyserades genom ett urval av frågor från Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten inkluderar bland annat att tidningarna tar en vägledande position då de till stor del använder sig av konstateranden och bygger upp sina artiklar enligt strukturen problem–lösning. Vilka ämnen som vägleds inom varierar dock mellan tidningarna, och därmed även mellan de ålderskategoriseringar som målgrupperna tillhör.

Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn. / Even though several researchers in gender studies of today are concerned with other central organizing aspects than gender, the social category age is disregarded. When it comes to age the naturalized norm in gender studies is the category the adult. In this thesis I investigate assumptions concerning the two age categories children and adults in five different newspapers and magazines, using an intersectional perspective and a queer theoretical framework. My investigation shows that the category age intra-act with other power structures in the construction of both children and adults. The adult perspective is more or less one-sided, and the view on age is primarily essentialistic. Adults are considered naturally superior, while children are dehumanized and constructed as the right and property of adults. Adultness is primarily linked to reproduction and (full-time) professional work, and adults should according to the hegemonic discourse be loyal to employers and other adults, not to children.