No description available.

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas. Slutsatser som dras är att företagen tillsammans identifierade flest antal operationella risker, att riskbegreppet främst associerades med potentiella negativa konsekvenser, att majoriteten av företagen hade en tydlig koppling mellan riskidentifiering och riskhantering i samtliga riskkategorier samt att kvantitativa mått främst användes för de finansiella riskerna. I uppsatsen diskuteras även tänkbara förklaringar till dessa resultat.

Aim: A business ratio is a measuring instrument that companies use in their financial report to show profit and progress. As it is today, there are no standards to follow that shows which business ratio to present in a companies annual report. Our aim with this report is to see if there are any trends in the use of business ratios by looking into how thirty growth companies are applying them. Method: To see what business ratios are used in practice, we have collected information from the thirty companies’ annual reports. With help from the literature, we have created an understanding about the most frequently used business ratios. This information has been the base for our analysis. In the analysis we have presented the above mentioned business ratios, and analyzed the differences and similarities we could see. Result & Conclusions: There are three business ratios that are commonly used, but not enough to say there is a trend among all companies. We think it would be useful to set a standard. Suggestions for future research: Since there is such a wide spread use of business ratio, it would be interesting to interview some of the companies to see if they have some motivation behind their choice of business ratios. Contribution of the thesis: With this essay as a base we can see the lack of common guidelines in how business ratios should be presented in the annual report. Given this criteria, it is hard to compare companies just by looking at these items. This essay shows that there are motives to work on making guidelines that are useful for external investors to use, in their work upon analyzing the financial aspects of a company. Key words: Business ratio, Annual report, Growing companies.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfte I vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning. Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen. Vi vill även analysera till hur stor del småföretagare använder ekonomisk rådgivning från revisionsbyråerna. Vidare avser vi att belysa revisorernas syn på hur småföretagarna förstår och nyttjar information de erhåller av revisorn. Utifrån studiens resultat kommer vi att argumentera och ge rekommendationer hur småföretagare kan förändra lönsamheten. Genom att använda sig av årsredovisningsinformationen och rådgivning från revisionsbyråerna. Vi har valt att studera hur småföretagare använder redovisningen för att fatta ekonomiska beslut. Ett bra underlag är viktigt för att företagaren ska ta korrekta och effektiva beslut. I vår studie kartlägger vi i vilken utsträckning småföretagare, i olika branscher, använder och förstår den redovisningsinformation som revisionsbyrån lämnar vid årsbokslutet.  Vi har även studerat småföretagarnas inställning till rådgivning från revisionsbyråerna. Studien genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt där våra egna tolkningar och värderingar användes för att sammanställa studiens resultat. Vi utgick från teorier för att på detta sätt förklara verkligheten, detta är vad forskare kallar den deduktiva ansatsen. Genom detta tillvägagångssätt fann vi teorier som användes som referensram vid utformandet av intervjuguiden. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två revisorer och sex småföretagare ur sex olika branscher. Vi fann att årsredovisningen inte var ett effektivt styrmedel för de flesta bolag. Ett mer effektivt styrmedel är månadsboksluten som innehåller en mer aktuell och uppdaterad information. Använder företagen månadsboksluten för ekonomisk styrning kan de fatta korrekta och välgrundade beslut. Ett fåtal småföretagare kan dock använda sig av årsredovisningen som ekonomiskt styrmedel.  Det krävs att dessa företag har stadigvarande låga kostnader för att årsredovisningen ska kunna användas som styrmedel. Företagarna i studien har sällan nyttjat rådgivning utöver den som ingår i årsrevisionen. Vi fann belägg att en bidragande orsak till detta var att företagarna var dåligt informerade. Företagarna hade en dålig insyn i vilka rådgivningstjänster som revisionsbyrån erbjöd. De hade även svårt att inse hur rådgivningen kunde hjälpa dem.

No description available.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

Kritik som uppstått mot årsredovisningar i bostadsrättsföreningar härstammar från att regelverken är likadana för bostadsrättsföreningar som för vinstdrivande organisationer vilket ger en svårtydig, och ibland, missvisande bild av ekonomin. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur årsredovisningen i bostadsrättsföreningar är utformad idag och på ett deskriptivt sätt förklara varför. Vidare undersöker vi hur intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår data har analyserats med hjälp av legitimitetsteori. Med hjälp av ansvarsmodellen förklarar vi även vilket ansvarstagande de olika intressenterna har. Därefter analyserar vi hur de olika intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår slutsats är att intressenterna inte är nöjda med hur årsredovisningen ser ut idag. Utformningen kan till stor del förklaras av påtvingad normgivning samt imiterande processer för att uppnå legitimitet. Intressenterna anser att ett eget regelverk bör utformas med hänsyn till bostadsrättsföreningars säregna art.

Given the current environmental developments and the poor state of human rights in some countries, sustainability is a necessity, and one of the biggest actors regarding sustainability are companies. Nowadays the companies are obligated by law to present a yearly sustainability report, but this has not always been the case. Given the relative recency of the term sustainability, the purpose of this paper is to analyse and identify changes in sustainability reporting and what the reason(s) of these changes may be. In order to research this we have used a qualitative research strategy, namely a case study. Annual reports and sustainability reports over the span of 16 years, have been read through, in order to establish the empirical data. Due to the current situation regarding COVID-19, the study has unfortunately been limited to an analysis of two companies’ sustainability reporting, and to conduct a document analysis. However this study has shown a change in time where the studied companies included societal and environmental issues in the areas that they and their suppliers affect. In conclusion the companies see agenda 2030 as a method to further legitimize the company and therefore the changes have been made in order to satisfy the goals of agenda 2030.

Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har använt definierade risker inom det finansiella området som grund för vårt arbete. Vi har även betraktat de redovisningsstandarder och regelverk vi anser vara viktiga i vår studie av Carnegie.Vi har genom empiriska undersökningar valt att använda utvalda nyckeltal för att jämföra med andra banker och för att göra en jämförelse över tiden av Carnegies nyckeltal. Vi har även intervjuat en revisor och en kapitalmarknadschef på en bank för att få svar på frågor som kan ge oss en lösning på vårt ursprungliga syfte. Resultatet av den empiriska undersökningen har vi sammankopplat med vår teori och detta har lett oss till vår slutsats.Efter att ha sammanställt vårt empiriska material och analyserat de olika delarna har vi kommit fram till att vi inte med säkerhet genom årsredovisningen kan få tillräckligt med information om att Carnegie skulle hamna i kris.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.