No description available.

In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way. The recycling might be higher in a full cost system where the producers account for 100 percent of the funding. High national targets may provide higher recycling. Other factors such as high GDP per capita, older systems and high population density seems to have a positive effect on the recycling of glass, but no significant effect on the recycling of plastics. A positive correlation between fees and recycling were found, but the results are not completely reliable because of the data used for fees is very uncertain. I suspect that there are other variables not investigated that influence recycling. Because of that it is difficult to establish a general model that explains the level of recycling in a country. This makes it difficult for an authority to decide what instruments to use to increase recycling.

No description available.

This thesis means to find out how preschool teachers are working to demonstrate the importance of recycling and reuse for children. My hope is to contribute knowledge about various practical methods to establish the idea of sustainable development in the operation. I have used the method of qualitative research and done semi-structured interviews with preschool teachers on certified green flag preschools. The questions I have asked for example concerned how the preschool teachers have worked with recycling and reuse, how much the children have been able to influence and if other didactic subjects are implicated. Six interviews were made and these are summarized in the result part. The analysis shows that all teachers want to teach the children the importance of protecting our earth and what actions each person can contribute with. Even in my search through earlier literature, this has been emphasized since the children absorb a lot of knowledge during the preschool age. Reuse and recycling is integrated into the operation and are not something that is done out of the ordinary. The preschool teachers did not consider it to be any difficulties or obstacles. It rather simplified their work because the policy document gets integrated.

Återvinning av textil är idag ett omtalat ämne med stor potential för utveckling, såväl ur ett ekonomiskt som ur ett miljömässigt perspektiv. Intresset för miljö och energi vid framställning av textila fibrer har eskalerat under 2000-talet och kommer att bli ännu viktigare i framtiden då tillgången av textila fibrer förutses att nå sin yttersta gräns. Den framtida efterfrågan av textila fibrer kombinerat med världens stora mängder av textilavfall visar på att effektiva metoder som tar vara på förbrukad textil efterfrågas. Detta är något som det svenska forskningsinstitutet Swerea IVF har uppmärksammat då de nyligen investerade i en så kallad textilriv, en maskin som används vid mekanisk återvinning av textil. Den nyinvesterade maskinen med tillhörande processteg kräver dock utveckling för att kunna tillämpas i större skala. Uppdraget att utveckla en delmetod som ingår i processen för mekanisk textilåtervinning gavs därmed till två blivande textilingenjörer genom examensarbetet- det sista och avslutande momentet i textilingenjörsutbildningen på kandidatnivå. Syftet med examensarbetet har varit att karaktärisera återvunna fibrer utifrån deras fiberlängd och fiberlängdsfördelning för att sedan undersöka relationen mellan fiberlängdsfördelningen och fibrernas förmåga att spinnas till nytt garn. Materialet som återvanns införskaffades av Swerea IVF och omfattades av använda sjukvårdstextilier i trikå samt vävda kvalitetsskjortor. Båda material bearbetades av textilriven, men endast sjukvårdstextilierna kunde separeras till enskilda fibrer och tas vidare till efterföljande processer. Fiberanalyser har genomförts för att fastställa sjukvårdstextiliernas fiberandelar och fiberlängd men fokus har legat i att undersöka de återvunna fibrernas egen- skaper i form av fiberlängd och fördelning. De två sistnämnda egenskaperna analyserades genom att manuellt mäta längden hos de återvunna fibrerna i slumpmässigt utvalda stickprov. Utöver interna tester skickades även prover till ett externt laboratorium för att styrka resultatet av de manuellt utförda analyserna. Parallellt med fiberanalyser undersöktes de återvunna sjukvårdstextiliernas för- måga att spinnas till nytt garn. Återvunna fibrer adderades stegvis till jungfruliga bomullsfibrer och spanns till nya garn genom ringspinning på Textilhögskolan i Borås. Dessförinnan fiberöppnades, kardades och sträcktes materialet för att orientera fibrerna. Slutligen utfördes dragprov på de spunna garnerna för att mäta deras dragstyrka och styvhet. Studiens samtliga delmoment resulterar i att det ingående materialet kunde återvinnas mekaniskt och därefter spinnas till nytt garn genom ringspinning trots relativt hög andel korta fibrer. Som mest kunde 35% återvunna fibrer blandas med jungfruliga och spinnas till ett garn med grovleken 40 tex.

Betong är ett av våra mest använda byggnadsmaterial idag. Vid framställning av fabriksbetong uppstår restbetong, som i detta arbete har delats upp i tre olika typer, returbetong, pumprester och betongslam. Returbetong avser det överskott av betong som uppstår då en kund har beställt för mycket betong. Pumprester är den sista mängden färsk betong i pumpbilars utrustning som av praktiska skäl inte kan pumpas ut. Betongslam är rester som oundvikligen fastnar på insidan av betongbilarna och fabrikens blandare som sedan måste spolas ut. I dagsläget deponeras majoriteten av landets restbetong, som med en bättre hantering skulle kunna leda till både miljömässiga fördelar och ekonomiska vinster. Syftet med examensarbetet var således att undersöka möjligheterna att återanvända restbetong i ny betong. Mer precist låg fokus i att pröva restbetongens potential som antingen ballastersättare eller cementersättare.   Examensarbetet har utförts i samarbete med Swerock AB, som är en av Sveriges största leverantörer av material och tjänster till bygg- och anläggningsbranschen. För att få en bättre inblick i ämnet besöktes Swerock:s betongfabrik i Borås, varifrån rapporten också har haft sin utgångspunkt.  Den praktiska undersökningen utfördes i ett laboratorium på högskolan i Borås. Tolv gjutförsök utfördes där restbetong prövades som antingen ballastersättare eller cementersättare. För samtliga försök uppmättes både sättmått och tryckhållfasthet, som sedan jämfördes med arbetets referensbetong, en vanligt förekommande betong på Swerock AB.  Resultaten var varierande, men visade i ett antal försök att det var möjligt att gjuta en betong som närmade sig eller var likvärdig med referensbetongen. I det stora hela konstaterades dock att fler försök skulle behöva utföras för att kunna säkerställa repeterbarheten av resultaten. / Concrete is one of our most used building materials today. The industrial production of concrete give birth to residual concrete, which in this study has been divided into three different types, returned concrete, pump remains and concrete sludge. Returned concrete refers to the excess of concrete that is obtained when a customer has ordered too much concrete. Pump remains is the last amount of fresh concrete in the tank of the concrete mixer, which for practical reasons cannot be pumped out. Concrete sludge is a residue that inevitably sticks to the inside of the concrete mixers and therefore must be flushed out. At present, the majority of the country's residual concrete is deposited, which with better management could lead to both environmental benefits and economic gains. The aim of the thesis was accordingly, to investigate the possibilities of re-using residual concrete in new concrete. More precisely, the focus was put on testing the residual concrete's potential as a substitute for either ballast or cement.  The study has been carried out in collaboration with Swerock AB, one of Sweden's largest suppliers of materials and services for the construction industry. To extend our insight into the subject, Swerock's concrete factory in Borås was visited, from which the report also had its starting point.  The practical investigation was carried out in a laboratory at the University of Borås. Twelve different attempts to produce concrete were performed, where residual concrete was tested as a substitute for either ballast or cement. The slump and the compressive strength were measured for all the attempts, which were then compared to the reference concrete of the study, a concrete that is commonly produced at Swerock AB.  The results varied but showed in a number of attempts that it was possible to create a concrete that approached or was equivalent to the reference concrete. On the whole, however, it was found that more attempts would have to be made to ensure the repeatability of the results.

<p><p><p>Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och</p><p>ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar</p><p>utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag</p><p>även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en</p><p>fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag</p><p>undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även</p><p>ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och</p><p>skolträdgården som lärmiljö.</p><p>Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade</p><p>ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som</p><p>kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.</p><p>Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att</p><p>eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.</p><p> </p><p> </p></p></p>

<p>Uppsatsen handlar om återvinning i konkurs vilket regleras i 4 kapitlet konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap. 10 § KL finns tre rekvisit för när en återvinning av betalning kan ske och det är om betalningen skett i förtid, om betalningen skett med osedvanliga betalningsmedel eller om betalningen avsevärt försämrat gäldenärend ekonomiska ställning. Det finns dock en möjlighet att undgå återvinning och det är om betalningen är att anse som ordinär. Frågan om återvinning har de senaste fem åren inte varit uppe till bedömning i avsevärt många fall, men det går att konstatera att rättstillämpningen gärna beviljar återvinning och det tror jag beror på det preventiva syfte återvinningsreglerna har.</p>

Uppsatsen handlar om återvinning i konkurs vilket regleras i 4 kapitlet konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap. 10 § KL finns tre rekvisit för när en återvinning av betalning kan ske och det är om betalningen skett i förtid, om betalningen skett med osedvanliga betalningsmedel eller om betalningen avsevärt försämrat gäldenärend ekonomiska ställning. Det finns dock en möjlighet att undgå återvinning och det är om betalningen är att anse som ordinär. Frågan om återvinning har de senaste fem åren inte varit uppe till bedömning i avsevärt många fall, men det går att konstatera att rättstillämpningen gärna beviljar återvinning och det tror jag beror på det preventiva syfte återvinningsreglerna har.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.