I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.

No description available.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

No description available.

Undersökningens syfte är att kvantifiera legeringsintervallets påverkan på hållfastheten hos två olika aluminiumlegeringar som tillverkas av återvunnet aluminium, EN AB-46000 och en modifierad variant av denna, Modifierad 46000. Examensarbetet har utförts i samarbete med Stena Aluminium (SA) i Älmhult som återvinner aluminium från skrot. Detta har genomförts genom gjutning av provstavar, mekanisk provning samt mikroskopering. Gjutningen gjordes på Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), dragprovningen på Linnéuniversitet (LNU) och mikroskoperingen både på LNU och SA. All data som samlades in analyserades sedan för att kunna sammankoppla legeringssammansättning med hållfasthetsvärden och mikrostruktur.

SecRePac is a household appliance that simplifies sorting of packaging such as milk, juice and yogurt containers. By shredding the packages SecRePac reduces its volume uptake both in the home and at the recycling station. This leads to minimization of both transports to the recycling stations and truck transport for emptying the containers at the recycling station.The greenhouse effect deteriorates and becomes worse and worse leading to extreme climate changes and natural disasters such as floods as an example. Carbon dioxide emissions are the major reason for this and at least 30 percent of all these emissions come directly from transports. In the EU carbon emissions has decreased in the past few years. But the levels are nevertheless far too high for a sustainable future and the need for ever- new solutions to reverse this negative trend...SecRePac is such a product! SecRePac aims primarily to families where mountains of old empty containers are a familiar sight because it’s boring and there's not enough time in everyday life to go back and forth to the recycling station. Usage of SecRePac saves the user time in everyday life and space at home and you will have more time to spend on other things. Main advantage of SecRePac is that it can minimize unnecessary truck transports significantly, thus making the user a good bet for both himself and our environment.

The world's demand for nitrogen and phosphorus is increasing at the same time as high concentrations of the nutrients flow out from water treatment plants. The presence of nitrogen and phosphorus in nature is a contributing factor to eutrophication and thus damages ecosystems. Wastewater from households contains a large part of these nutrients and can advantageously be recycled instead of separated to nature. Stockholm Vatten och Avfall plans to build a source-sorting sewage system in Stockholm Royal Seaport to build a sustainable urban area in Stockholm's inner city. A source-sorting sewage system contains three separate sewage fractions: black water, food waste and greywater. The different sewage fractions have different character and can advantageously be treated separately to efficiently recycle nutrients and energy. The study presents a solution for the nutrient factory for Stockholm Royal Seaport. The solution has been developed through discussions, study visits and literature studies with priority given to recycling nitrogen, phosphorus and biogas. An energy, chemical and space requirement for the system solution is also presented. An operating cost analysis for the purchase of chemicals and sales of manufactured products is also presented. A calculation model was made in Excel where the solution was evaluated together with a sensitivity analysis that discusses the credibility of the presented solution. The nutrient factory consisted of separate digestion of food waste and blackwater in anaerobic membrane bioreactors. The aqueous phases are further treated by struvite precipitation and ammonia stripping. The digestate is dewatered and recycled to agriculture. The digestate from blackwater was treated by hydrothermal carbonization and wet oxidation where the aqueous phase is further treated by ammonia stripping and the solid phase was biochar, which was recycled in agriculture. Greywater was only used for heat exchange. The nutrient factory produced struvite crystals, ammonium sulphate, biochar, digestate and an aqueous phase in need of further treatment. The system recovered 84% phosphorus, 69% nitrogen and produced 20 cubic meters of methane gas per person per year. Ammonia stripping accounted for the greatest energy and chemical needs. Ammonia stripping was not profitable when calculating the purchase of chemicals and the sale of ammonium sulphate. Struvit crystal and biochar production were profitable if seen from the same premises. Further studies to find other nitrogen recovery processes are of interest if energy and chemical demands wish to decrease. Higher biogas production is believed to take place in the co-digestion of food waste and blackwater. On the other hand, co-digestion would impair the quality of the sludge. Treatment of greywater needs to be studied further for potential higher recovery of nutrients and energy. / Världens efterfrågan på kväve och fosfor ökar samtidigt som höga koncentrationer av näringsämnena utgår i naturen från reningsverk. Kvävets och fosforns närvaro i naturen är en bidragande faktor till övergödning och skadar därmed ekosystem. Avloppsvatten från hushåll innehåller en stor del av dessa näringsämnen och kan med fördel återvinnas istället för förspillas oaktsamt till naturen.  Stockholm Vatten och Avfall planerar att bygga ett källsorterande avloppssystem i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms innerstad. Ett källsorterande avloppssystemet innehåller tre separata avloppsfraktioner: svartvatten, matavfall och gråvatten. De olika avloppsfraktionerna har olika karaktär och kan med fördel behandlas separat för att effektivt återvinna näringsämnen och energi.  I studien presenteras ett förslag till en näringsfabrik, där näringsämnen och energi kan återvinnas, för Norra Djurgårdsstaden. Lösningen har tagits fram genom diskussioner med experter, litteraturstudier och studiebesök, med prioritet att återvinna kväve, fosfor och biogas. Det presenteras också ett energi-, kemikalie- och utrymmesbehov för näringsfabriken. En driftkostnadsanalys för inköp av kemikalier och försäljning av tillverkade produkter presenteras också.  En beräkningsmodell gjordes i Excel där lösningen utvärderades tillsammans med en känslighetsanalys som diskuterar trovärdigheten av den presenterade lösningen. Näringsfabriken bestod av separat rötning av matavfall och svartvatten i anaerobiska membran bioreaktorer. Vattenfaserna behandlas vidare av struvitutfällning, där fosfor återvinns i form av struvitkristall, och ammoniak stripping, där kväve återvinns i form av ammoniumsulfat. Rötresten avvattnas och återvanns till jordbruket. Rötslammet behandlades av hydrotermisk karbonisering och våtoxidation. Det återvanns energi från gråvatten men ingen näring i den presenterade lösningen.  Näringsfabriken tillverkade struvitkristaller, ammoniumsulfat, biokol, rötrest och en vattenfas med ett reningsbehov. Systemet återvann 84% fosfor, 69% kväve och producerade 20 kubikmeter metangas per person per år. Ammoniak strippining stod för störst energi- och kemilaiebehov. Ammoniak strippning var inte lönsamt från ett ekonomiskt perspektiv vid beräkning av inköp av kemikalier och försäljning av ammoniumsulfat. Struvitkristall och biokols tillverkningen var lönsamma vid försäljning av produkten och inköpet av kemikalier för produktionen.  Vidare studier för att hitta andra kväveåtervinnings processer är av intresse för att sänka energi och kemikaliebehovet för en näringsfabrik. En högre biogasproduktion tros ske vid samrötninga av matavfall och svartvatten. Däremot skulle en samrötning försämra kvaliteten av den utgående fasta fasen. Behandling av gråvatten behöver studeras vidare för högre återvinning av näringsämnen och energi för en liknande systemlösning.

Samhället vill genomföra åtgärder för att tillgodose alla generationers behov. Det innebär bland annat att minska mängden avfall och ett effektivare nyttjande av naturresurser. Överskottsmassor representerar i Sverige en stor del av avfallet som skickas till deponier. Vidare är den näst störst nyttjade naturresursen i Sverige ballastprodukter. Det finns därför potential att uppgradera överskottsmassor genom att de sorteras och renas till ballastprodukter, exempelvis genom våtsiktning. En återvinningsanläggning för uppgradering kan dessutom lokaliseras strategiskt så att transportsträckorna minimeras. Det finns alltså flera positiva aspekter med extern uppgradering av överskottsmassor som kan leda till minskade avfallsmängder, minskat nyttjande av jungfrulig ballast och kortare transportsträckor. Att använda återvunna ballastprodukter upplevs dock osäkert av anläggningsbranschen idag. För att höja och säkerställa kvalitén av ballastprodukten måste återvinningsverksamheterna vara medveten om kvalitén på överskottsmassorna de tar in. Examensarbetet bidrar till dessa omställningar genom att undersöka hur egenskaperna hos överskottsmassor påverkar effektiviteten och lönsamheten vid uppgradering där en existerande återvinningsverksamhet med våtsikt används som fallstudie. Från intervjuer av personer verksamma inom värdekedjan från uppkomst till återvinning av överskottsmassor identifierades fyra egenskaper som påverkar uppgraderingen: kornstorleksfördelningen, föroreningshalten, halten organiskt material och konsistensen (så kallade blöta massor). Egenskaperna påverkade överskottsmassornas flödesvägar, uppgraderingsprocessen, hanteringen och andelen restprodukt. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten med våtsikt hänsyn till egenskaperna halten organiskt material och konsistensen genom att ställa krav i upphandlingen av överskottsmassor med riktvärden på total halt organiskt material (TOC) och torrsubstansen (TS). Föroreningshalten i massorna styr främst om överskottsmassorna kommer att direkt återanvändas, återvinnas, uppgraderas eller deponeras. Uppgradering innebär en ökad kostnad och därför prioriteras direkt återanvändning av överskottsmassor när det är möjligt. Återvinningsanläggningar har också en begränsad mottagningskapacitet och finns idag inte tillgängliga i stor utsträckning över Sverige. Därav är vanligaste alternativet för förorenade överskottsmassor att skickas till deponier. Den egenskap som tas minst hänsyn till, men som kan skapa stora problem i uppgraderingsprocessen, är kornstorleksfördelningen. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten inte hänsyn till kornstorleksfördelningen vid upphandling av överskottsmassorna, eftersom den vanligtvis inte analyseras av alla beställare i samband med förundersökningarna. Kornstorleken är viktig eftersom den visar på proportionerna av ballastprodukter och restprodukter i form av finmaterial i överskottsmassorna. Inom examensarbetet gjordes en GIS-studie med jordartskartan och utbyggnadsstrategier vars resultat indikerade på kornstorleksfördelningen i upptagningsområdet för den studerade våtsikten. Den visade att den dominerande jordarten i Malmös närområde var lerig morän, men att även sandiga och grusiga jordartstyper förekommer som skulle kunna uppfylla den studerade verksamhetens behov av överskottsmassor. Vidare visade en kostnads- och intäktsanalys att de sandiga och grusiga jordartstyperna bör prioriteras, eftersom de leriga jordartstyperna i området inte skulle vara lönsamma att uppgradera. Vid etablering av nya återvinningsverksamheter bör alltså ett strategiskt val göras av områden med sandiga och grusiga jordartstyper för att ha tillgång till fördelaktig kornstorleksfördelning. Ur anläggningsbranschens synvinkel, måste överskottsmassor vara förorenade för att vara lönsamma att uppgraderas. Därav resulterar den föreslagna metodiken i att både ta hänsyn till förekommande kornstorlekar via jordartskartor och förorenade punkter i det tilltänkta upptagningsområdet innan schaktning ens planerats. En återvinningsverksamhet som använder våtsikt kan enligt resultaten vara en del av lösningen för att minska mängden avfall som skickas till deponier, för att minska brytningen av jungfruliga material och minska utsläppen från transporter i anläggningsbranschen.

No description available.