För att hantera den ökande befolkningen i världen behöver jordens resurser användas mer effekt vilket till exempel kan göras genom att återvinna material som inte längre fyller någon funktion. Området Urban mining handlar om att frigöra material som inte längre används i den urbana miljön och göra dem tillgängliga för nya produkter. I Sverige förläggs olika typer av infrastruktursystem i marken och när de inte längre används får de vanligtvis ligga kvar. Resursbasen som bland annat urkopplade elkablar utgör har identifierats i tidigare studier som intressant att ta upp i samband med markingrepp, då de innehåller värdefulla metaller. Att förädla malm till ren metall är dessutom mer kostsamt, ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, än att återvinna produkter som inte längre används.Studien har omfattat intervjuer med elnätsägaren i Linköping om hur beslut fattas kring elnätets förvaltning samt en praktisk pilotstudie i utvecklingsorten Vikingstad. Personer på olika strategisk nivå intervjuades och styrande dokument som ägardirektiv för verksamheten granskades. Därefter identifierades möjligheter och hinder för att kabelupptagning ska ske i större utsträckning än idag samt vart i den strategiska processen frågan behöver integreras. I Vikingstad var planen att både förnya och förstärka elnätet på sträckor där kablar som skulle kopplas ur låg. Under pilotstudien undersöktes vilka extra moment som upptagningen krävde, vad momenten innebar för kostnader, vilken tid de tog samt vilka intäkter som kabelskrotet genererade.Elnätsägarna regleras av energimarknasinspektionens intäktsram och branchorganisationen Svensk energi har en central roll för ökad och spridd kunskap hos Sveriges elnätsägare. Dessa två intressenter har därför viktiga roller i ställningstagandet om huruvida urkopplade elnätskablar ska tas upp eller ej. Hos elnätsägaren i Linköping är det när beslut tas om vilka förstärknings- eller förnyelseprojekt som ska genomföras som möjligheten till integrering av upptagning av urkopplade kablar bör undersökas. Detta då fallspecifika parametrar som fördelaktig ny sträckning och omkopplingsmöjligheter är avgörande för genomförbarheten. Resultatet från pilotstudien visar att fyra typer av moment är nödvändiga för att ta upp urkopplade kablar: ”schaktning och friläggning”, ”lyfta upp kabel ur schakt”, ”samla ihop kabel och kabelband” samt ”återställning”. Av dessa moment påverkar ”schaktning och friläggning” kostnaderna mest om extra djup krävs och ”lyfta upp kabel ur schakt” är mest kostsamt om det finns många andra system kring kabeln som ska tas upp. Det ekonomiska resultatet visar att tre procent av kostnaderna på sträckorna där kablar togs upp kan allokeras till upptagningen.Slutligen konstateras att fördelar som ökad miljöprestanda och frigjord plats för nya system i marken bör beaktas i större utsträckning hos elnätsägaren. Kostnader och intäkter kan också styras om för att motivera elnätsägarna mer, då upptagningen i dagsläget medför ökade kostnader för dem. För att underlätta budgetering av förstärknings- eller förnyelseprojekt med integrerad kabelupptagning presenteras kostnadsposter för de sammanslagna momenten upptagningen innebär, baserade på olika grundförutsättningar. Exempel på framtida studier för att öka kunskapen om och möjligheterna att ta upp urkopplade kablar är fler pilotstudier för att erhålla ett mer generaliserbart dataunderlag samt att undersöka hur ekonomiska värden av kabelupptagning kan fördelas mer fördelaktigt för elnätsägarna. / Städer som gruvor II

No description available.

Flygindustrin ökar med ca 5 % varje år och prognosen är att det kommer att fortsätta så fram till 2030. Vårt behov av att resa och förflytta oss är stort och oåterkalleligt men samtidigt når utsläpp av växthusgaser hela tiden nya nivåer och klimatförändringar blir allt kännbarare. Flygindustrin världen över genererar, förutom växthusgasutsläpp och buller, en stor mängd avfall från ombordserveringar som idag till största del går till förbränning eller deponi. I den här studien har en undersökning av kabinavfall gjorts för att se vilka olika fraktioner av kabinavfall och vilken mängd som genereras. Kabinavfall från 30 flygplan ankommande till Stockholm Arlanda Airport har sorterats och vägts. Till Stockholm Arlanda Airport ankommer i genomsnitt nära 10 000 flygplan i månaden och deras kabinavfall går till förbränning vid Brista kraftvärmeverk. EU´s lagar om hur matavfall antingen måste förbrännas eller deponeras om det kommer från ett land utanför EUs regler för animaliska biprodukter gör det svårare för flygbolagen att införa system för sortering och insamling ombord. Det finns dock stora miljövinster att göra med återvinning av olika fraktioner kabinavfall. Fraktioner av avfall från flygplan ankommande till Stockholm Arlanda Airport har i den här studien sorterats och vägts och resultatet visar att plast utgör den största delen kabinavfall. Metall (aluminium) är den fraktion som vid återvinning sparar mest energi (95 %) och CO2-utsläpp (95 %) och är tillsammans med delar av plastfraktionen lättast att sortera och återvinna. Flygbolag och flygplatsverksamheter måste gemensamt arbeta för att öka återvinning av avfall men i en konkurrensutsatt bransch som flygbranschen måste miljöfördelarna med återvinning lyftas fram. Strävan för ökad sortering och återvinning tillsammans med minskad avfallsuppkomst måste intensifieras. / The aviation industry is increasing by about 5% each year and the forecast is that it will continue until 2030. Our need to travel and move is huge and irrevocable, but at the same time when greenhouse gas emissions are constantly changing, new levels and climate change are becoming more palpable. The aviation industry around the world, in addition to greenhouse gas emissions and noise, generates a large amount of waste from onboard services and today, the dominating part of that goes to incineration or landfill. In this study, a survey of cabin waste has been made to see which different fractions of cabin waste can be found and the amount generated. Cabin waste from 30 aircraft arriving at Stockholm Arlanda Airport has been sorted and weighed. To Stockholm Arlanda Airport, on average, close to 10,000 aircraft a month are arriving and their cabin waste go to combustion at Brista CHP (Combined heat and power plant). The EU's laws on how food waste must either be burned or landfilled if it comes from a nonEU country makes it more difficult for airlines to introduce systems for sorting and collection on board. However, there are great environmental benefits to recycling different fractions of cabin waste. Fractions of waste from aircrafts arriving at Stockholm Arlanda Airport have in this study been sorted and weighed and the result shows that plastic constitutes the largest part of the cabin waste. Metal (aluminum) is the fraction that, in recycling, saves most energy (95%) and CO2 emissions (95%) and is, together with parts of the plastic fraction, the easiest to sort and recycle. Airlines and ii airport operations must work together to increase waste recycling, but in a competitive industry such as the aviation industry, the environmental benefits of recycling have to be lifted. Efforts to sort and recycle along with reduced waste generation must be intensified.

Inom Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin. Avfallet utgörs till viss del utav bygg och rivningsavfall vilket ofta innehåller en stor del trä. Det gör att en effektiv och gynnsam process för hantering av bygg och rivningsavfall är eftertraktad. Här söks svar på ett antal forskningsfrågor kring Sveriges materialåtervinning och dess processer tillsammans med en jämförelse mellan Sveriges grannländer och dess återvinningsgrader. Olika sätt att materialåtervinna träavfall har identifierats men används för tillfället ej i stor utsträckning. Detta beror dels på att den mängd bränsle som behöver ersättas vid en utebliven energiåtervinning utgörs av fossila bränslen. Tillsammans med att hanteringen av träavfall som ska materialåtervinnas involverar ett antal extra resurskrävande processer. Till skillnad från en hantering av träavfall som slutar i energiåtervinning. Ett scenario där materialåtervinning är det effektiva alternativet går att uppnå men utifrån dagsläget är det mer lämpat att använda sig utav energiåtervinning då det kommer till träavfall.

Människans linjära förhållningssätt till plast har resulterat i den värld vi lever i idag, med massiva plastföroreningar som sätter oss människor och klimatet på prov. Idag är det viktigare än någonsin att tänka på hur vi agerar, eftersom det är avgörande för den framtid vi har att vänta. Världen har slutit upp i dessa frågor gällande att motverka miljöhoten och jordens temperaturökning med 2 grader. Som individ eller företag kan vi motverka dessa krafter och förslagsvis följa nya direktiv för en bättre framtid. Vi kan till exempelta lärdom av FN agenda 2030. Mitt examensarbete handlar om att undersöka återvunnen plast och att ta fram ett tillvägagångssätt för att använda materialet och för att producera produkter. Genom olika tester av materialet har jag skapat ett skivmaterial som jag har formpressat och tillverkat en möbel av. Min intention är att genom detta arbete inspirera andra att använda mer återbruk och att bromsa tillväxten av nyproducerad plast. Tanken är också att fokusera mer på användandet av denna ofrivilliga naturresurs - att få ett mer cirkulärt förhållningssätt helt enkelt. Genom att återvinna plast så kan vi motverka plastens negativa klimatpåverkan som genom tillverkning av ny plast, förbränning av plast och plastavfall som hamnar i vår natur är några av bidragande faktorer till detta. Genomförandet av detta arbete består av undersökningar och kartläggningar av vad plaster är, tillverkning av plaster, dess påverkan på människa och miljö och hur återvinningen ser ut i Sverige. I nästa del presenteras designprocessen. / Man’s linear approach to plastic has resulted in the image we see today, massive plastic pollution around the world that tests us humans and our climate. Today it is more important than ever how we act that determines what future we will expect. The world has joined up on these issues to counter these environmental threats and not increase the Earth’s temperature above 2 degrees. As an individual or company, we can counter these forces and, for example, follow new directives for a better future, such as the UN Agenda 2030. My thesis is about examining recycled plastic and developing an approach to use the material to produce different products. Through various tests of the material, I have created a disc material that I have moulded and made a piece of furniture out of. My intention is to inspire others through this work to use more recycling and slow down the growth of newly produced plastics and focus more on the use of this involuntary natural resource, a more circular approach simply. By recycling plastic, we can counteract the negative climate impact of plastics such as the manufacture of new plastics, the combustion of plastics and plastic pollution. The implementation of this work consists of studies on mapping what plastics are, the manufacture of plastics, its impact on humans and the environment, what recycling looks like in Sweden. The next part is a design process about how the material will become a physical product.

No description available.

För att Sverige ska klara samtliga materialåtervinningsmål för förpackningar behöver svenska folket bli ännu bättre på att återvinna. Hushållens kunskaper om återvinning har visat sig påverka i vilken grad hushållen sorterar sitt avfall. Mer information och ökade kunskaper kan därmed vara en viktig faktor i arbetet med att nå en bättre sortering. Denna studie genomfördes i syfte att undersöka hur kunskapsnivåerna kring återvinning såg ut hos invånarna i tre olika stadsdelar i Kalmar. Undersökningen bestod av totalt 150 strukturerade intervjuer som genomfördes i stadsdelarna Funkabo, Norrliden och Stensberg. Valet av stadsdelar baserades på hur väl sorteringen fungerade i områdena; i Stensberg fungerade sorteringen bra, i Funkabo mindre bra och i Norrliden dåligt. Studien ämnade svara på följande frågor: Hur såg kunskapsnivån kring återvinningsprocessen ut hos invånarna i de olika stadsdelarna? Vilka kunskaper saknades? Även invånarnas eget intresse av mer information och kunskap undersöktes. Studien genomfördes som en del av forskningsprojektet Samverkan för ett spelifierat miljöhus 2021–2022, vars mål var att nå bättre sortering genom att bland annat bygga ett spelifierat miljöhus med möjlighet att sprida information och positiv feedback. Spelifieringen innebär att huset kan förses med olika spelmekanismer såsom rankning och poäng   Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kunskaps­nivåerna i de olika stadsdelarna. Invånarna hade goda kunskaper om sortering av förpackningar medan kunskaperna om sortering av övriga produkter och om återvinningsprocessen var lägre. Invånarna visade störst intresse för mer information om de miljövinster som återvinningen ger. De visade även ett stort intresse för återkoppling kring de miljövinster som deras insats bidragit till / To meet all material recycling targets for packages, the inhabitants of Sweden must recycle at an even higher rate than today. Households' knowledge has been shown to influence the extent to which households sort their waste. Thus, information and increased knowledge can be important factors in achieving better sorting. This study was conducted to investigate what the knowledge levels about recycling looked like among the inhabitants of three different districts in Kalmar. The survey consisted of a total of 150 structured interviews conducted in the districts of Funkabo, Norrliden and Stensberg. The choice of districts was based on how well the sorting worked in the areas; in Stensberg the sorting worked well, in Funkabo less well, and in Norrliden poorly. The research questions were: What was the level of knowledge about the recycling process among the inhabitants of the different districts? What knowledge was missing? The residents' own interest in more information and knowledge was also examined. The study was carried out as part of the research project Collaboration for a gamified waste sorting house 2021–2022, whose goal was to achieve better sorting by, among other things, building a gamified waste sorting house. The gamification could consist of different game mechanisms such as ranking and points. Thereby, the house could provide the opportunity to disseminate information and positive feedback.  The results showed that there was no significant difference between the knowledge levels in the different districts. The inhabitants had good knowledge of sorting packaging, while their knowledge of sorting other products and the recycling process was lower. Residents showed the most interest in more information about the environmental benefits of recycling. They also showed a great interest in feedback on the environmental benefits that their efforts have contributed to.

Övergödning uppstår i en sjö på grund av att det släpps ut för mycket näring till sjön, främst fosfor är ett problem som försämrar miljön i och omkring sjön. Enligt vattendirektivet ska alla sjöars status vara god, vilket medför att en övergödd sjö behöver åtgärdas. Lågflödesmuddring är en metod att bärga det näringsrika sedimentet som orsakar övergödningen. Då sedimentet är näringsrikt, kan det potentiellt vara till nytta i växtodling på land, i stället för att skapa miljöproblem i vatten. Studien har sammanställt erfarenheter från fem olika pilotprojekt där metoden lågflödesmuddring används för att bärga sediment som i projekten har använts i försök för att utveckla någon form av resurs. Erfarenheter från projekten vittnar om att det finns ett försiktigt intresse från olika sektorer i samhället för att återvinna det bärgade sedimentet.  Sedimentets flytande struktur och för att det kan innehålla förorenande ämnen, begränsar möjligheterna till användning. Beroende på vad sedimentet ska användas till hamnar det under olika förordningar i Sverige. / Eutrophication in a lake occurs due to excess nutrients being released into the lake, namely phosphorous is a problem that deteriorates the environment in the lake and its surroundings. All lakes' conditions should have good status in accordance with the Water Framework Directive; thus, a eutrophic lake must be remedied. Slow flow dredging is a method to salvage the nutritious sediment giving rise to eutrophication. Being that the sediment is nutritious, it could potentially benefit agricultural practices on land, instead of constituting an environmental problem in water. The study has summarised knowledge from five different pilot projects where the dredging method has been used to salvage sediment that in the projects has been used in trials in order to develop some kind of resource. Observations from the projects testify to the fact that there is tentative interest from various sectors for the reuse of the salvaged sediment. The sediments' viscous composition and the fact that it may contain contaminants limits the possibilities for its utilisation. Depending on the area of application different Swedish regulations are to be enforced.

Today's methods for depanelizing phones are inefficient and costly. Through a collaboration withStena Recycling Halmstad, this work has shown how to streamline and automate the recycling of smartphones. The project group developed a prototype that can depanelize smartphones so that batteries in modern smartphones can easily be accessible for removal. The prototype makes recycling of phones easier, faster and safer than manual recycling. As the mobile industry is a growing market, it is important to have a fully functioning life cycle of the products. Today's recycling companies process the phones by a disassembler manually crushing thephones and then removing the battery by hand. It gives rise to both broken glass that can cut theoperator and risk for injury by accidentally striking him/herself. The process can also cause thedisassembler wear damage over time. The disassembling process is also time consuming as it takes up to 1.5 minutes to depanelize a phone by hand. As Stena Recycling receives around 500 000 smartphones annually, the current method quickly becomes unsustainable. To solve those problems, we have developed a prototype, which can handle large amounts of phones.The prototype has a compartment that phones fall into, and which consists of several vacuum cups that enclose the phone on the front and back sites. By mounting vacuum cups to the actuator and frame, the machine can pull the phone apart so that operators can easily reach the battery. By automating this process, the project team has shortened disassembling time from 90 to 5 seconds. The depanelization machine shows great potential for time savings and provides great opportunities to handle smartphone recycling in a more sustainable way. / Dagens metoder för att depanelisera telefoner är ineffektiva och kostsamma. Genom ett samarbetemed Stena Recycling Halmstad har arbetet visat hur man kan effektivisera och modernisera återvinningsarbetet utav mobiltelefoner. Genom att ha utvecklat en prototyp som kan depaneliseratelefoner så kan man göra de moderna telefonernas batterier åtkomliga för enkel urtagning, så att desedan blir en säker slutprodukt som kan gå vidare i produktens livscykel. Eftersom mobilindustrin är en växande marknad så är det viktigt med en helt fungerande livscykel hos produkterna. Idag så bearbetar återvinningsföretagen telefonerna genom att en demontör manuellt krossar telefonerna för att sedan ta ur batteriet för hand. Det ger både upphov till glassplitter och förslitningsskador. Det är även tidskrävande då det tar upp mot 1,5 minuter att depanelisera en telefon för hand. Då Stena Recycling får in volymer omkring 38 000 telefoner i månaden blir den nuvarandemetoden snabbt ohållbar. För att kontra de problemen har vi utvecklat en prototyp, som klarar av att hantera de stora mängderna telefoner som kommer in varje månad. Resultatet är en prototyp som fungerar genom att den har en inbyggd fålla som telefonen faller ned i. Fållan består av ett flertal sugkoppar som omsluter telefonen på displaysida och baksida. Genom att montera hälften av sugkopparna till ett ställdon ”även kallad cylinder” och den andra hälften sitter monterade på ramen kan maskinen dra isär telefonen så att montörer enkelt kan nå batteriet. Genom att automatisera den här processen har projektgruppen förkortat tidsåtgången till 5 sekunder per telefon, från de tidigare 90 sekunderna som krävdes. Depaneliseringsmaskinen visar på stor potential för tidsbesparing samt ger stora möjligheter för att hantera återvinningen av telefoner för ett mer hållbart kretslopp.

In 2016 the total amount of construction and demolition waste (CDW) amounted to 9.4 million tonnes, of which 151,640 tonnes was plastic waste, the majority of which was incinirated. If the plastic waste can be circulated within a region, both monetary and environmental benefits can arise. Impossible Plastics manufactures products from plastic waste whose recycling technology places low demands on the fraction's cleanliness, however, a minimum inflow of 8,000 tonnes per year is required. The purpose of this study is to investigate the potential to establish a local recycling plant based on plastic waste generated in Gävleborg's construction and demolition industry. Furthermore, the purpose is to review emission differences and how the recycling plant can be located in a circular economy. A qualitative literature review was conducted in order to gain understanding of plastic use and plastic waste in the construction and demolition industry. A supplementary interview study was conducted in order to anchor the study within a practical framework. According to the results of this study, the plastic waste from Gävleborg's construction and demolition industry does not reach enough quantities to establish a facility from Impossible Plastics. With compound molding, products such as pallets, floors, shelves, pallet collars and packing boxes can be manufactured and proposed for use in the construction industry, Region Gävleborg, municipal organizations and the paper industry. Calculations show that there are differences in emissions when comparing energy recovery and material recycling of plastic waste. We can not conclude that Impossible Plastics contributes to a local circular economy. / Under år 2016 uppgick den totala mängden bygg- och rivningsavfall till 9,4 miljoner ton, av dessa var 151 640 ton plastavfall varav majoriteten förbrändes. Om plastavfall kan cirkuleras inom en region kan det uppstå både monetära och miljömässiga vinster. Impossible Plastics tillverkar produkter av plastavfall vars återvinningsteknik ställer låga krav på fraktionens renlighet, dock krävs ett minimuminflöde om 8 000 ton per år. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns potential att etablera en lokal återvinningsanläggning baserat på plastavfall som genereras i Gävleborgs bygg- och rivningsindustri. Vidare är syftet att se över utsläppsskillnader samt hur återvinningsanläggningen kan platsa i en cirkulär ekonomi. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes i syfte att få förståelse för plastanvändande och plastavfall i bygg- och rivningsindustrin. En kompletterande intervjustudie genomfördes i syfte att förankra studien inom praktiska ramar. Enligt resultatet i den här studien uppnår inte plastavfallet från Gävleborgs bygg- och rivningsindustrin tillräckliga mängder för att etablera en anläggning från Impossible Plastics. Med formpressning kan produkter som lastpallar, golv, hyllplan, pallkragar och packlådor tillverkas och föreslås användas inom byggindustrin, Region Gävleborg, kommunala verksamheter och pappersindustrin. Beräkningar visar att det finns skillnader i utsläpp vid jämförelse mellan energiutvinning och materialåtervinning av plastavfall. Vi kan inte dra slutsatsen av att Impossible Plastics kan bidra i en lokal cirkulär ekonomi.