Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att författarna valde detta ämne var att de upplevde det svårt att bemöta efterlevande. När anhöriga drabbades av ett plötsligt dödsfall kunde deras liv vändas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjuksköterskor anhöriga mötte först. Det framkom i flera studier att anhöriga känner ett stort behov av närhet, kommunikation, stöd och komfort. Anhöriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om närståendes död. Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga vid plötsliga dödsfall. Trots detta upplevde anhöriga att sjuksköterskor hade medkänsla och kunskap om den svåra krisen som drabbat dem. Sjuksköterskor gav information och lyssnade på anhöriga, detta bidrog till emotionellt stöd till anhöriga.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund Svenska hushålls matsvinn uppskattades 2011 till 56 kg/person och år. Matsvinn påverkar miljön i form av ökad växthusgasbildning. Matsvinn medför också ekonomiska förluster, som i Sverige uppskattats till mellan 3600-5300 kr/år per hushåll. Syfte Syftet med studien var att, mot utvalda bakgrundsfaktorer, undersöka inställningen till matsvinn hos personer över 18 år, samt vad de anser att de själva gör för att minska sitt matsvinn. Vidare belysa vilka åtgärder de anser skulle kunna vidtas för att minska matsvinn i framtiden. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webbenkät. Data analyserades i programvaran SPSS 21.0 och signifikansnivån sattes till P = <0,05. Respondenternas egna förslag strukturerades manuellt. Resultat Totalt genomförde 169 personer enkäten, varav 105 st kvinnor och 64 st män. Av respondenterna ansåg 78 % att matsvinn är ett problem i Sverige och att störst ansvar för dess minskning låg på hushållet. De som ansåg sig minska sitt matsvinn uppgick till 74 %. En statistiskt signifikant skillnad upptäcktes mellan hushållstorlek och återanvändning av rester efter måltid (P = 0,02). Av kvinnorna svarade 79 % och av männen 59 % att de instämde helt eller i hög grad på påståendet ”Innan jag köper mat undersöker jag vad jag redan har hemma”(P = 0,004). Respondenternas förslag på minskning av matsvinn utmynnade i sex huvudteman: hantering, planering, information, lagstiftning, butik och producent samt övrigt. Slutsats Majoriteten av respondenterna ansåg att matsvinn är ett problem och att hushållet bär stort ansvar för dess minskning. Nästan alla respondenterna ansåg att de gör något för att minska på sitt matsvinn och att de följer flertalet förslag som studien berörde, med undantag för planering av inköp. Rätt informationskanal kan ge goda möjligheter att minska matsvinn framöver.

Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del. Motivation är ett komplext begrepp som bland annat inbegriper behov, rädsla, instinkter, vilja och självförverkligande. Att motiveras till förändring är en process med början i att inse sin situation kontra den önskade situationen och att komma över de ambivalenser som en förändring föder inombords. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som syftar till att göra just detta genom ett klientfokuserat samtal under ledning av en rådgivare. Att styra individer till en bättre hälsa innebär ett visst mått av kontroll och maktutövande som kan kopplas till Foucaults teorier om makt.   För att främja och bevara hälsa kan arbetsgivare arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gynnar individen men även arbetsgruppen och företaget. Hälsofrämjande åtgärder syftar till att förändra individers livsvanor så att de främjar hälsa och för det behöver individer motiveras till att arbeta aktivt med sin hälsa. Inom omvårdnadsförvaltning i en större svensk stad genomfördes under hösten 2010 ett pilotprojekt kring hälsofrämjande åtgärder genom att 26 anställda genomgick en hälsoprofilsbedömning (HPB) som utfördes med metodiken motiverande samtal. Denna utvärdering av pilotprojektet syftar till att undersöka om en HPB gav någon effekt för deltagarna i form av insikter kring deras hälsa och motivation till förändringar för en förbättrad hälsa. Utvärderingen diskuterar även om HPB är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande och om några ytterligare aspekter kan ges på hälsofrämjande arbete utifrån Foucaults teori om makt och kontroll. Utvärderingen genomfördes genom en enkät som sändes till samtliga deltagare samt genom intervjuer med fyra av deltagarna.   Utvärderingen visade att hälsoprofilsbedömningar med motiverande samtal har haft betydelse för något fler än hälften av studiens deltagare vad gäller insikter om hälsa, och en majoritet av deltagarna vad gäller motivation till en förbättrad hälsa. Tillsammans med deltagarnas positiva inställning till HPB som metod för hälsofrämjande åtgärder tyder utvärderingen på att detta är ett lämpligt sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande. Problematiseringen utifrån ett makt- och kontrollperspektiv argumenterar för att hälsofrämjande arbete, trots de positiva effekterna för individen, innehåller ett maktutövande och en kontroll av arbetsgivaren över de anställda, men även att det bidrar till de anställdas inre kontroll av sig själva vilket också är ett maktutövande.

No description available.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mål som beskrivs och vilka åtgärder som föreslås för elever som har åtgärdsprogram för att nå sociala mål.   Studien har baserats på tjugo åtgärdsprogram med fokus på sociala mål. Dessa har samlats in från fyra olika F-9 skolor i två angränsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats då det innebär att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framträder i dokumenten.   Åtgärdsprogrammen tolkades utifrån en social och en kunskapsmässig dimension i behovsbeskrivning, mål och åtgärder. Resultatet visar att det är vanligast med mål som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gånger i jämförelse med sociala mål som förekommer 16 gånger. Fem åtgärdsprogram innehöll enbart sociala mål, fem åtgärdsprogram innehöll mål inriktade mot kunskapsutveckling och tio åtgärdsprogram innehöll både kunskaps- och sociala mål. De åtgärder som beskrivs i de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är 39 stycken på organisationsnivå, 45 stycken på gruppnivå och 80 stycken på individnivå. I de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är socioemotionella svårigheter den vanligaste orsaken till att åtgärdsprogram upprättas. Resultatet visade även att noteringar om hur, var eller när utvärdering skulle ske saknades helt i sju av åtgärdsprogrammen.   De teorier som ligger till grund för tolkningen av resultatet är främst Deweys (2004, 2009)princip om utbildning som en social process samt det kategoriska och relationella perspektivet (Asp-Onsjö, 2006; Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001; Persson, 2013; Isaksson, Lindqvist och Bergström, 2007).

Change Fatigue är ett begrepp som vuxit fram ur det faktum att omorganisationer idag sker på kontinuerlig basis och att medarbetare därmed känner sig trötta på förändringar. Begreppet är relativt utforskat inom vård och omsorg. Trots detta är fenomenet ett växande problem i dagens samhälle och är således inte unik för någon specifik bransch. I denna fenomenologiska studie undersöks definitionen av begreppet i och med att grundforskningen som finns inom ämnet är begränsad. Vidare undersöks hur chefer inom fyra statliga verk, utöver vård och omsorg, hanterar fenomenet. Datainsamlingen följer en fenomenologisk metod och fyra teman som identifierats utifrån fenomenet; definition, orsaker, åtgärder och bidragande faktorer. Resultaten visar att Change Fatigue kan förklaras som passiv uppgivenhet vilken framkommit genom flertalet och misslyckade omorganisationer. Intervjuade chefer belyser vikten av att inkludera medarbetare i förändringsprocessen för att åtgärda problemet. Trots konkreta förslag på åtgärder tycks samtliga chefer lägga begränsat med tid på att åtgärda och förebygga fenomenet. En ny aspekt som inte har framkommit i tidigare studier är medarbetares personlighet och privatliv. I denna studie framkommer det att dessa två faktorer bidrar till förekomsten av fenomenet.