No description available.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag använt för att ta fram ett förslag på en ny stadslekplats åt Sandvikens kommun. I diskussion med kommunens parkingenjörer kom jag fram till att designförslaget ska appliceras på en kommunägd mark i Björksätra, Sandvikens kommun. ”Björksätra är Sandvikens orten va” – anonym, än om det inte är sanningen för många så finns det vissa som har den uppfattningen om området. Jag hoppas kunna vara med och ändra på den negativa synen på området med hjälp av detta förslag. En lekplats kan skapa ett utflyktsmål och höja värdet på området och även resultera i ett ökat välmående för barn och familjer. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer samlat information kring användandet av dagens traditionella och lite annorlunda tematiska lekplatser. Från pedagoger inom förskolan har jag fått nödvändig information om vad som krävs för att en lekplats ska vara inkluderande och givande. I en workshop med elever i årkurs fem har jag spånat idéer och lyssnat på hur barnen ser på äventyrliga lekplatser.Designförslaget är en tematisk lekplats som inspirerats av Sandvikens kommun, dess historia inom järnverket och fritidssysslorna invånarna ägnar sig åt. Ett ställe som förhoppningsvis kommer locka människor till området och bidra till en ökad utomhusvistelse som är bra för hälsan.

Brist på återhämtning kan leda till psykisk ohälsa, stress och sjukskrivning, därför är källor till återhämtning ett relevant område att undersöka inom arbetsterapi. Forskning om naturens inverkan på människan görs inom en mängd olika områden, bland annat undersöks hur naturen påverkar människans hälsa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig forskning om människors upplevelser av att vara i naturen och hur naturen kan främja återhämtning. En litteraturöversikt med kvalitativ design valdes för att sammanställa relevant forskning. Huvudsökning gjordes i databaserna APA PsychINFO, Cinahl och PubMed. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades åtta artiklar i arbetet. Innehållet i dessa analyserades och sammanställdes slutligen i huvudtemat Naturens återhämtningspotential som innehöll de fem undertemana 1) Sensoriska intryck från naturen, 2) Känslohantering och tankemönster som uppstod i naturen, 3) Glädje och frihet i naturen, 4) Känsla av tillhörighet till naturen, 5) Tillgänglighet till natur. Resultatet beskrev att människor upplevde att naturen hade flera hälsofördelar som bidrog till ökat välmående och återhämtning. Utifrån studieresultatet förs ett resonemang om hur naturens återhämtningspotential kan relateras till arbetsterapi. En slutsats som dras är att arbetsterapeuter kan använda naturen i både preventivt och promotivt arbete, för att bidra till hälsa och återhämtning på såväl individ som samhällsnivå. Författarna ser ett fortsatt behov av forskning kring hur naturliga miljöer kan användas som medium i återhämtningsprocessen inom området arbetsterapi.

Breddad rekrytering har resulterat i att en allt större andel studenter med psykisk funktionsnedsättning söker högskolestudier. Detta är en studentgrupp som, i vissa fall, har rätt till anpassningar i studiesituationen. I denna studie undersöktes studievägledares arbetssätt och upplevelser från arbete med studenter som har psykisk funktionsnedsättning och pedagogiskt stöd. Syftet var att ge insikt i studievägledares arbetssätt och upplevelser från detta arbete i en avgränsad kontext. För studiens ändamål nyttjades kvalitativ metod för datainsamling där åtta semistrukturerade intervjuer med åtta studievägledare verksamma vid fyra universitet genomfördes. En tematisk innehållsanalys visade att trots lokalt upprättade arbetsbeskrivningar återfanns ett kompensatoriskt arbetssätt bland samtliga. Studiens resultat och diskussion visar att studievägledarna upplevde ökad arbetsbelastning till följd av okunskap i omgivningen, stela ramar att arbeta utifrån och en ökning av andelen studenter med psykisk funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs för att bättre förstå det arbete som studievägledare inom högre utbildning bedriver gentemot studenter med psykisk funktionsnedsättning.

Covid-19 pandemin och hårda restriktioner tvingade många verksamheter att skicka hem sina anställda för att påbörja distansarbete. Detta skedde över hela världen och skapade en extrem ökning av distansarbetare på kort tid. I och med detta påtvingade distansarbete tvingats många verksamheter att flytta sin arbetskraft från kontoret till de anställdas hem, vilket medförde att den yttre säkerhetsgränsen expanderade från verksamhetens geografiska område till de anställdas hem. Med dessa förändringar har en signifikant ökning av framgångsrika cyberattacker noterats över hela världen, vilket kostar organisationer extremt mycket pengar. Denna studie fokuserar därför på att identifiera vilka risker som finns vid ett ökat distansarbete. Målet med studien är att organisationer ska få en generell bild över vilka säkerhetsrisker som finns vid det ökade distansarbete och därefter kunna använda kunskapen för att stärka säkerheten kring deras distansarbete. I studiens resultat presenteras en lista med ett antal olika risker som kan anses som några av de centrala riskerna som bör tas i beaktande i samband med ökad grad av distansarbete.