The goal of this project was to find a systematic relationship on how thick the structure above the sub-grade is in older roads in Sweden based on drill samplings. Based on the found relationships try to find an imaginative level of the sub-base and compare it with the real road construction using different dimensioning calculations using the computer programme called PMS object. After that comparing tensions and results between real and imaginative road structure and then see if it affects the necessary thickness of the asphalt layer. 615 samplings were analysed, and different parameters were compared with the depth to the sub-base. The parameters that showed the most promising relation was the average traffic per day per year and the thickness of the layers above the sub-layer, these two relations were then used as imaginative depths in the calculations. The relations found was then proven by the calculations to be not so accurate as imaginative thickness of the road construction. The difference of tensions and the sustainability of the road were too big. However, the calculations with the imaginative thickness were proven not to have a severe effect on the necessary thickness of the asphalt layers. / <p>Presentation redan utförd</p>

As a structural designer, you are sometimes required to design structures carrying traffic loads, but which are not, for example, bridges or parking garages. In practice, this usually applies to drivable floor layers and culverts under roads. When designing structures such as bridges and parking garages, there are clear standards and regulations to follow. These types of guidelines are not as comprehensive when it comes specifically to dimensioning traffic-load-bearing constructions in connection with building construction. Frequently, an evenly distributed load of 20 kN/m2 is used. The purpose of this work is to investigate which regulations house construction designers should relate to when designing structures that carry traffic loads which are not bridges or parking garages. The work also includes an investigation of how suitable different calculation methods are for different types of load cases. The goal is to make recommendations that can streamline the work for construction designers. The material for this work has been obtained through three different methods. In order to gain an understanding of the subject and the current state of knowledge in the field, a literature study has been made. The main part of the work has included qualitative interviews with people who have good experience and knowledge in the field, as well as practical modeling and calculation of load cases. The focus has been on investigating which transverse forces occur for some specific load cases. The study also includes the effect of the fill layer’s thickness on the load spread. For larger floor spans, it is confirmed that an evenly distributed load of 20 kN/m2 is a bit heaped. To dimension after this covers most of the load cases that may occur on a floor layer or similar construction. In some cases, this value could be halved without problem. It also turns out that the shorter the span of the floor, the more the evenly distributed load differs between the different fill layer thicknesses. / Som husbyggnadskonstruktör får man ibland dimensionera konstruktioner som bär trafiklast, men som inte är exempelvis broar eller parkeringsgarage. I praktiken gäller det oftast körbara gårdsbjälklag och kulvertar under vägar. Gårdsbjälklag är ett något diffust begrepp. Vanligen innebär ett gårdsbjälklag ett bjälklag som skiljer insidan av en byggnad från någon typ av innergård. Normalt byggs dessa konstruktioner ovanpå parkeringsgarage eller källarvåningar. Ofta bär gårdsbjälklaget på de massor av material som planteringar, gräsmattor, vägar och gångar innebär. Gårdsbjälklag bär alltså i praktiken ofta på ett tätskikt, isoleringslager, samt diverse överbyggnader. Överbyggnaden kan bestå av jord, stenmaterial eller liknande massor. Dessa gårdsbjälklag kan även vara föremål för trafiklaster. Vanligtvis handlar det om uppställningsplatser för utryckningsfordon, men det finns också gårdsbjälklag där fraktfordon, servicefordon eller personbilar kan köra. Ofta trafikeras gårdsbjälklag även av fordon under byggskedet. Det kan exempelvis vara grävmaskiner, traktorer, lastbilar eller mobila kranar. Vid dimensionering av konstruktioner som broar och parkeringsgarage finns tydliga normer och regelverk att följa. Dessa typer av riktlinjer är inte lika omfattande när det specifikt gäller dimensionering av trafikbelastade konstruktioner i samband med husbyggnad. Ofta används en vedertagen utbredd last på 20 kN/m2. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka regelverk husbyggnadskonstruktörer ska förhålla sig till vid dimensionering av konstruktioner som bär trafiklast men som inte är broar eller parkeringsgarage. Arbetet innefattar även en granskning av hur lämpliga olika beräkningsmetoder är för olika typer av lastfall. Målet är att ta fram rekommendationer som kan effektivisera arbetet för konstruktörer inom husbyggnad. Materialet för detta arbete har inhämtats genom tre skilda metoder. För att få en förståelse för ämnet och det aktuella kunskapsläget inom området har en litteraturstudie gjorts. Huvuddelen av arbetet har innefattat dels kvalitativa intervjuer med personer som har god erfarenhet och kunskap inom området, dels praktisk modellering och beräkning av lastfall. Fokus har legat på att undersöka vilka tvärkrafter som uppstår för några specifika lastfall. Undersökningen innefattar även vilken inverkan överbyggnader av olika tjocklek har på lastspridningen. De beräkningsprogram som har använts under arbetet är i synnerhet Strusoft FEM-Design. Även Strusoft Frame Analysis och PTC Mathcad Prime har nyttjats. Vid intervjuer med erfarna husbyggnadskonstruktörer framgick bland annat att dimensioneringsprocessen i de flesta fall är relativt simpel, men att vissa svårigheter kan uppstå, samt att en effektivisering av dimensioneringsprocessen för gårdsbjälklag är möjlig. Båda respondenterna nämnde att många konstruktioner troligen överdimensioneras till följd av användandet av gamla riktlinjer. Hur pass erfaren konstruktören är kan också spela in. Vidare kan det vid beräkning av laster på gårdsbjälklag vara både fördelaktigt och nödvändigt att räkna på lastspridningen i överbyggnadsmaterialet. En utförligare undersökning kring vilka laster man som konstruktör faktiskt bör räkna med för olika lastfall skulle därmed vara av intresse. Enligt en respondent saknas även en tydlig gränsdragning för i vilka fall EKS respektive specifika laster bör användas vid dimensionering. Resultatet från beräkningarna visar att stora utbredda laster uppkommer när spännvidderna blir mindre. Detta blir viktigt att beakta vid dimensionering av exempelvis kulvertar, där punktlasterna för de specifika lastfallen måste tas hänsyn till, givet att överbyggnaden inte är väldigt tilltagen. För större bjälklag bekräftas att en dimensionerande, jämnt utbredd last på 20 kN/m2 är väl tilltagen. Att dimensionera efter detta täcker de absolut flesta lastfallen som kan tänkas förekomma på ett gårdsbjälklag eller liknande konstruktion. I en del fall skulle detta värde kunna halveras utan att problem skulle uppstå. Det visar sig även att ju kortare bjälklagets spännvidd är, desto mer skiljer sig den motsvarande utbredda lasten mellan de olika överbyggnadstjocklekarna.

Det här arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering påverkar vägarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bärlagret. Arbetet är baserat på litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i väglager samt tillhörande kravskrifter både från svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vägdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gå vidare till allmänt om vägar, hur de utformas, vägens funktionella egenskaper och skador som kan uppstå. Detta ska ge läsaren tillräckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet där man kan läsa mer ingående om deformationsskador och vilka parametrar som är till stor vikt när man studerar skador som uppstår i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hållfasthetsegenskaper och hur de påverkar vägarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten är att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bärlager och att det kan vara någonting att beakta oftare vid vägdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket från standardvarianterna. / This essay is about bitumen concrete pavement mixtures and how the variation of these affects the design of the superstructure of the road during the design-stadium, more specifically the pavement. The essay is based upon studies of literature written about the latest theory of asphalt concrete design for roads as well as the texts with regulations from Swedish and American government agencies. The introductory parts of the essay consist of the background to road design. Initially bitumen concrete and its characteristics are discussed and move on to general information about roads, how they are designed, the roads serviceable characteristics and finally the damage that can develop. This is meant to give the reader enough background to follow the rest of the essay where you can read more about deformation and which parameters that are of importance when you study deformation in bitumen concrete as well as the relation between the characteristics of bitumen concrete and bitumen. The essay is then finished with a argumentation about eventual problems with design methods and the significance of the bitumen concrete mixture’s strength parameters and how they affect the thickness of the road superstructure. The conclusion is that the asphalt concrete mixture has an impact on the design of the pavement of the road and that it should be something to take into account more often in road design, especially when you are using a mixture that differs much from the standard mixtures.

<p>Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ”Egendom” och ”Stöld”. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ”det oändliga” på jorden, har skiftat plats; från ”naturen” ut till ”cyberspace”, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition.</p>

Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ”Egendom” och ”Stöld”. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ”det oändliga” på jorden, har skiftat plats; från ”naturen” ut till ”cyberspace”, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition.