<p>Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.</p>

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens beskrivningar om och hur de hanterar uppdraget som de är ålagda att arbeta efter, samt hur personalen tolkar begreppet omsorgssvikt. Studien lyfter fram olika former av omsorgssvikt samt hur dessa kan visa sig hos barn och vilka tecken som är vanligast i respektive form av omsorgssvikt. Studien redogör även för Killéns (2014) överlevnadsstrategier som återfanns i många av förskolepersonalens beskrivningar. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv som bygger på förståelse och tolkning av någons upplevelser och erfarenheter. Studien bygger på intervjuer som sedan analyserats med hjälp av meningskoncentrering och meningstolkning som analysmetod. En egen analysmodell konstruerades med hjälp av Killéns överlevnadsstrategier. Personal inom förskolan är medvetna om att barn utsätts för omsorgssvikt och att de som verksamma inom förskolan har en anmälningsskyldighet. Studien visar på att det råder en osäkerhet om vad begreppet omsorgssvikt innefattar och vad uppdraget innebär. Problem uppstår om personalen inte känner sig trygga i sin roll att anmäla, socialtjänsten får då inte möjligheten att hjälpa familjer eftersom oron inte kommer till deras kännedom. Studiens resultat visar även att personal inom förskolan använder sig av Killéns överlevnadsstrategier när de beskriver sitt uppdrag, och hur de ser på begreppet omsorgssvikt. Problematiken här blir att när förskolepersonalen tillämpar dessa överlevnadsstrategier i sitt förhållningssätt, försvårar det uppdraget. Resultatet visar även att personal inom förskola många gånger söker efter tecken som tyder på att barnet inte befinner sig i en omsorgssviktsituation och att de därmed inte behöver göra en orosanmälan. Det blir tydligt av studiens resultat att förskolepersonalen behöver ges möjlighet till kompetensutveckling, med tanke på den osäkerhet som råder.

<p>Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt.</p> / <p>The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.</p>

Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola. Resultaten jämfördes med tidigare forskning kring ämnet och Dr. Killéns psykologiska perspektiv om olika överlevnadsstrategier. Resultatet analyserades och jämfördes även med det sociologiska perspektivet Symbolisk interaktionism. I sitt beslut om huruvida respondenterna anmälde misstanke om att ett barn far illa eller inte ansåg de själva sig påverkas av osäkerhet och rädsla att missta sig, stöd från kollegor och chefer, relationen och lojaliteten hos föräldrarna eller att föräldrarna t.o.m. byter förskola. De ansåg sig även påverkas av personliga erfarenheter (delvis av socialtjänsten), socioekonomisk status samt handlingsplaner. Starka kopplingar till både den tidigare forskningen, Symbolisk interaktionism samt Dr. Killéns överlevnadsstrategier kunde även påvisas. / According to Swedish law, pre-school staff has a mandatory duty to notify social services if they suspect that a child is mistreated. Despite this, many fail to report even when suspicions have arisen. The primarily aim of this study is to investigate and gain greater understanding of the factors considered by preschool staff when deciding whether to report suspicions of a child being mistreated. Their own thoughts regarding their tendency to report such suspicions are therefore further investigated. The paper also explores whether the thoughts of preschool staff regarding child abuse and their own role in the reporting process correspond with the survival strategies described by Dr. Kari Killén. The study was conducted through qualitative interviews with four respondents who worked at the same preschool. The results were compared with previous research in the field, the sociological perspective Symbolic interactionism and the psychological perspective of different survival strategies defined by Dr. Killén. 3 When deciding whether to report suspicions of child mistreating the respondents considered themselves to be influenced by insecurity and fear of making mistakes, losing support from colleagues and managers, destroying relationships and loyalty with the parents or even making them change preschool. They also thought they would be affected by personal experiences (partly of social services), socioeconomic status, as well as action plans. A strong connection to the previous research, Symbolic interactionism and Dr. Killéns survival strategies was revealed by the interviews.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt. / The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.