Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv. Syfte: Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman. Resultat: Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan. Slutsats: Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

No description available.

Bakgrund  Kommunikation är en viktig del av vården, framför allt vid överrapporteringar som sker flera gånger dagligen mellan vårdpersonalen. Bristande kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser, för att göra vården säkrare har det därför utvecklats flera olika rapporteringsverktyg som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. En av dessa är bedsiderapportering, vars intention är att öka patientdelaktigheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning till vårdpersonalen och enligt lag ska vården bedrivas i samråd med patient och ge dem möjligheten att vara involverade i beslut och planering.  Syfte  Syftet var att beskriva hur patienter inom slutenvården upplever bedsiderapportering.  Metod  Studiens valda design var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Därefter utfördes en integrerad analys där artiklarna granskades i tre steg. Totalt valdes 16 artiklar ut till resultatet som alla svarade på studiens syfte och uppfyllde urvalskriterierna och kvalitetskraven. Utifrån de valda artiklarnas resultat skapades teman som sedan blev resultatets huvudkategorier.  Resultat  I resultatet framkom fem olika huvudkategorier utifrån patienternas upplevelser av delaktighet, information, sjuksköterskan, säkerhet och sekretess. Bedsiderapportering ökade patienternas upplevelse av delaktighet, säkerhet och relation till sjuksköterskan. De besatt mer kunskap om sitt tillstånd och sekretessen var inget som oroade patienterna om sjuksköterskan uppvisade kompetensen att förmedla känslig information diskret.  Slutsats  Bedsiderapportering främjade patientens delaktighet, känsla av säkerhet, kunskap och gav dem en bättre relation till sjuksköterskan. Användningen av bedsiderapportering främjade sjuksköterskornas användning av personcentrerad omvårdnad och kommunikation med patienten vilket resulterade i att patienten blev en aktiv partner i vårdarbetet.

Bakgrund Syftet med överrapportering är att genom kommunikation förmedla viktig och relevant information om patienten. Överrapportering sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare inom sjukvården, att den är strukturerad och tydlig är viktigt för patientsäkerheten.Sjuksköterskans överrapportering vid skiftbyte är en riskfylld aktivitet ur ett patientsäkerhetsperspektiv därför är det viktigt att sjuksköterskan är utbildad i att använda sig av kommunikationsverktyg vid sin överrapportering. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten. Metod I denna litteraturöversikt inkluderas 15 utvalda vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and allied Health Literature [Cinahl] och analyseras utifrån en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningunderlag. Resultat Av resultatet framgår det att sjuksköterskans upplevelse av överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig, i resultatet framgår det att muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. Sjuksköterskan behöver utbildning i vårdanpassade kommunikationsverktyg för att överrapporteringen ska bli tydlig och strukturerad. Slutsats Sjuksköterskan upplever att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behöver sjuksköterskan utbildning i kommunikationsverktyg. / Background Handoff between shifts is a risky activity from a patient safety point of view. The metaparadigm of nursing is based on four basic concepts; Nursing, human, health and environment. Common to the four basic concepts is that they all talk about the importance of good communication. The purpose of over-reporting is to communicate important information about the patient through communication. Handoff takes place between professional groups, units and healthcare providers. The Patient Safety Act exists as protection against damage to care, if communication is inadequate it can have consequences for patient safety. Aim Nurse ́s experiences of the importance of handoff for patient safety Method A literature review was conducted and 15 selected scientific articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the current study. The scientific articles were analysed on the basis of an integrated analysis and reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment form. Results The results of the study deal with three themes that are the basis for good over-reporting these are; clarity, structure and teamwork. Based on the results, it appears that the nurse felt that overreporting is important for patient safety. The form of over-reporting is important and the result shows that oral over-reporting is advocated by the nurse, but for this to be successful, a structure and clarity are required. In order to achieve a structure and clarity, the nurse needs training in communication tools. Conclusions Based on the results, it appears that overreporting is important for patient safety from the nurse ́s point of view. The form of over-reporting is essential and the results show that oral over-reporting is advocated by the nurse. In order for this to be successful, structure and clarity are required. This in turn calls for nurse training in communication tools.

Bakgrund Överrapportering, som kan grundas på olika former av kommunikation, har en central roll inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskans arbete. Kommunikation kan förmedlas verbalt och icke-verbalt. Om den är bristande kan det äventyra patientsäkerheten och därmed leda till vårdskada. Patricia Benners teori om sjuksköterskans yrkesutveckling valdes som teoretisk utgångpunkt. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen vid överrapportering och identifiera svagheter och styrkor för patientsäkerheten. Metod Det genomfördes en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats, som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i två databaser som täckte omvårdnad och medicin. De valda artiklarna analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultat Resultatet presenterades utifrån två kategorier. Den första kategorin var mänskliga faktorer inom kommunikation som påverkar patientsäkerheten, med subkategorierna förberedelser ochansvarsfördelning, subjektivitet och interaktion samt avbrott i överrapportering. Den andra kategorin var strategier vid överrapportering för att styrka patientsäkerheten, med subkategorierna rapporteringsmodeller, bedside handover och strategier för mottagandet av information. Slutsats Av resultatet framkom hur påverkbar kommunikation kan vara, av såväl yttre som inre faktorer. den mänskliga faktorn, såsom subjektivitet och avbrott, var av framträdande betydelse för kommunikationens kvalitet och säkerhet. Att använda rapporteringsstrategier, i form av avdelningsanpassade standardiserade modeller, kunde säkra informationsöverföringen för både uppgiftslämnaren och mottagaren. En säker informationsöverföring är av betydelse för patientsäkerheten.

Sverige ligger i framkant inom prehospital sjukvård med goda resurser för att kunna ge adekvat vård genom denna del av vårdkedjan. Sjuksköterskan skall besitta kunskap och utföra bedömning, rådgivning, prioritering samt åtgärder på plats under sjuktransport och överlämnande till mottagande slutenvård. Överrapporteringen består av tre delar, ett fysiskt, verbalt och skriftligt överlämnande. Syftet var att beskriva betydelsen av överrapportering mellan ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning. Litteraturstudie valdes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuellsökning. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet redovisas två kategorier som framkom under dataanalyser: Vad som kan underlätta överrapportering och Vad som kan komplicera överrapporteringen. I dessa kategorier framkommer det bland annat att samarbete underlättar överrapportering samt de som kan komplicera överrapporteringen kan bland annat vara stress och tidspress. Slutsatsen var att samarbete är en stor faktor till att överrapporteringarna skall uppnå hög kvalité. En annan faktor är att utveckla tekniska hjälpmedel för att undvika informationsbortfall eller missuppfattad information. Detta säkerställer kvalitén på överrapporteringarna mellan ambulanspersonal och akutmottagningens personal.

Bakgrund: Kommunikationsverktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) som utvecklades i den amerikanska militären för att förbättra kommunikationen är numera ett kommunikationsverktyg som används inom vården. Det finns ett samband mellan bristfällig kommunikation och vårdskador. Tidigare forskning visar att SBAR har en positiv effekt på kommunikationen och att standardiserad överrapportering bidrar till patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att skapa en översikt hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar sjuksköterskors kommunikation. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022). Tre kvalitativa och sju kvantitativa artiklar ingick i dataanalysen och analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, artiklarnas ursprung, metod samt artiklarnas resultat. Resultat: SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation genom att skapa en ram som vägleder överrapporteringen. SBAR ökade sjuksköterskors självsäkerhet och bidrog till att sjuksköterskor kände sig mer tillfredsställda med informationsöverföringen. Bland sjuksköterskor sågs även en ökad kompetens vid överrapportering, förbättrad dialog och en effektivare kommunikation. Slutsats: Kommunikationsverktyget SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation positivt både enligt sjuksköterskor själva och enligt observationerna som genomfördes i artiklarna. Risken för missförstånd minskade enligt sjuksköterskor och sjuksköterskor var mer uppmärksamma på patienternas mående. Genom att skapa en litteraturöversikt som tillför kunskap till omvårdnadsprofessionen om kommunikationen kan risken att patienter utsätts för vårdlidande minska och vårdandet förbättras.

Bakgrund: Att överrapporteringen inom hälso- och sjukvården fungerar är en förutsättning för att kunna bedriva god och säker vård för patienten. Brister i form av missförstånd eller ofullständig information riskerar att påverka patientsäkerheten. Inom hälso- och sjukvården används olika kommunikationsverktyg vid överrapportering för att skapa förutsättningar för säker informationsöverföring. Syfte: Skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR vid överrapportering inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt som utgick från 8 kvantitativa artiklar, 1 kvalitativ och 1 mixed method. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att SBAR var en användbar kommunikationsmodell som var lätt att använda. SBAR gav överrapporteringen struktur, gjorde den relevant och tydlig. SBAR bidrog till en gemensam syn på överrapportering, vilket förbättrade samarbetet. Sjuksköterskorna erfor att patientsäkerheten förbättrades med SBAR. Delade erfarenheter rådde kring huruvida SBAR var tidseffektiv. Slutsats: Med förutsättning att sjuksköterskor har god medicinsk kunskap kan patientsäkerheten förbättras med SBAR. Det fanns indikationer på att SBAR var tidseffektiv, då mängden patientinformation ökade under överrapportering och skedde under samma tidsram som innan implementeringen.

Bakgrund: En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till avvikande händelser i vården är att kommunikation på ett eller annat sätt brustit, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan har en betydande del i överrapporteringen från operation till uppvaksavdelning. Grunden för en god överrapportering är att kommunikationen är fullständig, korrekt, avgränsad och kommer i rätt tid. Detta kan underlättas genom användande av ett strukturerat kommunikationsverktyg. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: Systematisk litteraturstudie med 16 granskade artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att ett strukturerat kommunikationsverktyg lägger grunden för en god överrapportering. Införande av strukturerad överrapportering leder till färre avbrott i rapporteringen och bättre planering av den postoperativa vården. Vid överrapportering med ett strukturerat kommunikationsverktyg ökar tidsåtgången något, men med detta också mängden överförd information. Det framkom också att ett gott teamsamarbete bidrar till ett öppnare klimat med förbättrad kommunikation vårdpersonal emellan och därmed ökad patientsäkerhet. Slutsats: Inom sjukvården är det av betydelse med tydlig kommunikation för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Då resultatet analyserades framkom att behovet av ett strukturerat kommunikationsverktyg är stort. Sjuksköterskor uttrycker även att ett kommunikationsverktyg kan stärka samverkan i teamet när samtliga kommunicerar enhetligt. Nyckelord: Postoperativ, överrapportering, patientsäkerhet, kommunikation och anestesi

Bakgrund: Överrapportering är den kommunikation som sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalen. I tidigare forskning framkommer det att standardiserat överrapporteringsverktyg SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) kan bidra till en mer strukturerad överrapportering. Det framkommer även att patienterna gärna ville vara involverade i överrapporteringen Syfte: Att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom hälso – och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Utifrån analysen av nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar identifierades tre teman: delat ansvar vid överrapportering, organisatoriska aspekter samt patienternas och anhörigas involvering vid överrapportering. Sjuksköterskorna erfor att överrapportering var ett kritiskt arbetsmoment och att de delade ett gemensamt ansvar vid överrapportering.  För en god överrapportering krävdes det att sjuksköterskorna anpassade sig efter varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av överrapportering. Negativa erfarenheter var att överrapportering var ett stressigt moment då det var tidskrävande samt att bristande kunskap om vad som skulle ingå i överrapporteringen var vanligt förekommande. Positiva erfarenheter var att involveringen av patienter vid överrapporteringen skapade en trygghet då sjuksköterskorna såg patienten. Användningen av standardiserat överrapporteringsverktyg SBAR vid överrapportering sågs som en positiv erfarenhet då det bidrog till struktur.