Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där struktur och effektivisering är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning och kontinuerlig utvärdering.

Syftet med examensarbetet var att analysera begreppet hållbarhet i dess relation till ämnet omvårdnad. Designen var en begreppsanalys. Som analysmodell har Walker och Avants modell för begreppsanalys använts. Till grund för analysen låg en lexikal analys och en analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet av den lexikala analysen visade på stora skillnader mellan svenska och engelska definitioner av begreppet. Analysen av de vetenskapliga artiklarna visade att omvårdnadsforskare använder sig av begreppet hållbarhet inom tre olika områden; ekologi och holism, FN´s definition av hållbar utveckling, samt att möjliggöra en fortsättning under en viss tid. Centrala ord vid definitionen av begreppet hållbarhet inom omvårdnad blev; ekologi, framtid, global, holism, miljö och upprätthålla.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar. Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter. Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor. I referensramen har vi valt ut ett antal olika aspekter som vi anser bygger upp den bakgrund som hjälper oss när vi utifrån vår empiri ska besvara forskningsfrågan. Genom att visa på hur bankerna tar in hållbarhetsaspekter i sin värdering och bedömning av företag kan vår studie ge ett bidrag till kunskapen om bankers hållbarhetsarbete i praktiken. Vi tror att resultatet kan vara till nytta för i första hand företag att få en större förståelse för vad bankerna eftersöker hos dem för att bidra till att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Våra metodologiska utgångspunkter har en hermeneutisk epistemologi, en konstruktivistisk ontologi och en deduktiv ansats. Denna studie använder sig av en kvalitativ metod och tvärsnittsstudie för att besvara forskningsfrågan. Vi har i denna studie intervjuat fem erfarna medarbetare med olika yrkesroller på lokala kontor för att undersöka hur de i praktiken beaktar hållbarhet i sitt arbete. Empirin bearbetades tematiskt och analyserades i kategorier. Våra iakttagelser visar att inom kreditgivningen finns på två av de studerade bankerna rutiner och starka värderingar från banken sett, men rent praktiskt är det ändå till sist upp till den enskilde företagsrådgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att hållbarhet beaktas av banker i kreditgivning och kapitalplacering. Bankerna har ett systematiskt arbete där en del hållbarhetsaspekter beaktas. Det återstår dock ännu mycket i implementeringen. Juridiska och finansiella risker kopplat till hållbarhet beaktas i hög grad. Däremot intressenter, branschnormer samt värdeskapande och innovation inom hållbarhet beaktas i mindre utsträckning.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ekonomisk lönsamhet genom textil hållbar utveckling. Kraven på ansvarsfullt företagande inom textilbranschen växer i takt med att konsumenterna ställer högre krav på företagen. Fler företag inser relevansen av att ha en affärsutveckling som tar hänsyn till miljön och etiska aspekter. För att företag ska anamma hållbar utveckling i sina arbetssätt krävs att hållbarheten genererar lönsamhet. I studien jämförs svenska textila företags sätt att jobba med hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur hållbarhetsarbetet, såsom det uttrycks i teori och praktik, kan tillföra mervärde för företagen i ett kommersiellt och ekonomiskt sammanhang. Efter slutförd studie är slutsatsen att långsiktiga och tydliga mål är ett krav för att ett hållbart arbete, som faktiskt gör skillnad, ska generera ekonomisk lönsamhet.

Hållbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt på grund av att världen nu förändras i snabb takt. Det är av stor vikt att företag tar ansvar och tänker långsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna är det svårt att beräkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hållbarhet och detta kräver att de integrerar hållbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie är att studera om och i så fall hur ett företag använder sig av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet. I den teoretiska referensramen beskrivs ekonomistyrning samt olika styrmedel för CSR. Vidare beskrivs intressentteorin och legitimitetsteorin eftersom de ligger till grund för CSR-arbetet. På grund av syftet har en kvalitativ forskningsansats genomförts. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sex olika företag belägna i Karlstad. Alla intervjuer ljudinspelades och transkriberades ordagrant för att öka tillförlitligheten. I empirin presenteras de sex företag som har deltagit i studien samt den data som samlats in. Empirin indelas i sju olika kategorier; ekonomistyrning, formella styrinstrument, informella styrinstrument, informativa styrinstrument, standardisering, mål och hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv. Vidare har empirin analyserats med teorin och visat att företag arbetar med CSR i den utsträckning intressenterna kräver det. Slutsatsen är att företag arbetar med hållbarhet om intressenterna efterfrågar det och företagen har i vissa avseenden implementerat CSR i sin ekonomistyrning.

Begreppet hållbarhet definieras som ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjligheter att tillfredställa sina behov”. Inom företagsvärlden blir det allt mer vanligt att hållbarhetsrapportera vilket även organisationer tagit efter. Mycket forskning har bedrivits inom hållbarhetsormrådet, dock har författarna sett att det saknas forskning kring hur mega-event ställer sig till begreppet. Detta resonemang har lett författarna till följande problemformulering:   Hur har utvecklingen av hållbarhetsrapportering sett ut över tid i mega-event?   Studiens teoretiska ramverk inleds med en historisk utveckling av CSR från 1950-talet fram tills idag samt hur det används i mega-event. Vidare diskuteras Intressentteorin och Legitimitetsteorin. Detta följs av gemenemans definition av CSR vilket är hållbarhet. Slutligen presenteras hållbarhetsrapportering och olika ramverk som används. Framförallt fokuserar studien på GRI vilket är de ramverk som används flitigast bland företag och organisationer för att mäta hållbarhet. Hållbarhet mäts genom tre olika teman: miljö, social och ekonomisk.   Författarna har genomfört studien i form av en kvantitativ innehållsanalys där officiella rapporter från OS har kodats. Valet av OS grundas i att de klassas som typexempel av mega-event. Innehållsanalysens kodningsmanual är utformad med hjälp av riktlinjer från GRI samt kompletterat med branschspecifika indikatorer från OGI. Totalt sett har 30 officiella rapporter kodats, från 1952-2010, om 57 olika indikatorer indelade i de olika temana för att ta reda på hur hållbarhetsrapporteringen har utvecklats över tid.  En jämförelse har gjorts mellan sommar- och vinter-OS för att urskilja om det funnits några skillnader.   Vad studien kan visa på för resultat är att utvecklingen inom hållbarhetsrapporteringen i mega-event över tid har haft en positiv utveckling. Vad gäller rapporteringen av sommar- respektive vinter-OS kan studien konstatera att skillnader likväl som likheter funnits. Detta trots att ett sommar-OS är ett betydligt större arrangemang än vad ett vinter-OS är. Studien kan vidare fastställa att de tre olika temana har utvecklats i olika takt. Temat ekonomi har haft den mest horisontella utvecklingen och temat miljö har stått för den mest radikala utvecklingen.     Författarna anser att utvecklingen beror på den ökade efterfrågan och medvetenheten hos dess intressenter. Samhället har blivit bättre på att göra sin röst hörd samtidigt som företag har blivit bättre att lyssna på vad som efterfrågas. Dock belyser författarna på utvecklingsområden då resursutbytet inte är komplett.

In this report two Sustainability Life Cycle Assessments are carried out for two types of tiles for Riksbyggen, to contribute to a sustainable urban transition. Sustainability Life Cycle Assessment involves performing a life cycle assessment based on four principles based on scientific research and presented by the non- governmental, non-profit organization, The Natural Step. The principles concern raw materials, chemically produced substances, degeneration of nature and social conditions.Origin of products, manufacturing sites and manufacturing procedures were initially completely unknown and much of the work has consisted of finding the entire cycles, understand manufacturing processes of ceramic tiles and evaluating what materials and what type of energy sources that are required for the production. A socially sustainable perspective has been of high relevance alongside an ecologically sustainable perspective.The report begins with the basic underlying facts and the purposes of this investigation and that the reasons why Sustainability Life Cycle Assessments are carried out are to provide Riksbyggen and the own workers with documents presenting Riksbyggens ideas regarding sustainability and to hopefully get the ideas further down in the supply chain. The methods used to fulfill the investigation are presented and scientific facts about LCA and ceramic building materials are reviewed. Furthermore the results for the two products and their life cycles are described. The production areas in Italy and Czech Republic are described. The areas for extracting the materials, Ukraine and Czech Republic, and the different types of clay being used are presented. The impact on workers and areas are described and analyzed and hazardous processes such as glazing are investigated. The analysis mainly touches which processes or materials that have the biggest negative effect on the environment, such as extracting of raw materials, and also a critical analysis of the information sources being used, since they mostly consists of interviews and fieldtrips. The report concludes with an analysis of both the results and the use of Sustainability Life Cycle Assessments. It is concluded that the different tiles can be used in the production still meeting Riksbyggen’s sustainability conditions. At last suggestions for further studies and information dedicated to Riksbyggen are presented.

Detta arbete syftar till att skapa en större förståelse kring hur svenska kommuner implementerar och beskriver social hållbarhet i översiktsplaner. Detta gjordes genom att undersöka hur just social hållbarhet integreras och beskrivs i sex stycken kommuners översiktsplaner. Vidare var syftet att undersöka om de problem och utmaningar kommunerna står inför påverkar hur de väljer att implementera social hållbarhet i de mål och åtgärder som beskrivs. För att kunna utläsa om kommunens utmaningar var något som påverkade integreringen och beskrivningen av social hållbarhet valdes tre kommuner med en ökad befolkningstrend och tre kommuner med en minskad befolkningstrend. Detta då Sveriges kommuner och landsting (SKL 2015) tydligt beskriver att dessa två kommungrupper står inför flertalet skilda utmaningar i dagsläget och i framtiden. Uppsatsen problemformulering bygger på forskningsöversikt som beskriver en problematik kring att hållbarhet är ett mångtydigt begrepp och att hållbarhet trots detta är något som anses vara av betydande vikt för kommuner att implementera i översiktsplaner. Detta även fast det inte finns något tydligt sätt att tillämpa hållbarhet i praktiken. Vidare beskrivs det i forskningsöversikten hur Brundtlandsrapportens definition av hållbarhet är den som svenska kommuner använder sig mest av i översiktsplaner. Detta beskrivs som problematiskt då social hållbarhet även uttrycks som något vilket måste sättas i lokal kontext för att kunna verka i praktiken. Den teoretiska utgångspunkten är sprungen ur diskussionen som förs i forskningsöversikten. I studien framkom att kommunerna inte definierar vad hållbarhet är mer än utifrån Brundtlandrapportens definition. Det framgår däremot att kommunerna övergripande ser social hållbarhet som en demokratisk rättighet som ska ta hänsyn till samt leda till att alla människor behandlas lika och att det finns plats i samhället för varje enskild individ oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Ingen av kommunerna beskriver däremot explicit vad social hållbarhet är. Detta innebär dock inte att vad som är inom ramen för social hållbarhet inte behandlas i översiktsplanerna. Samtliga kommuner behandlar aspekter så som tillgänglighet, integration, hälsa, jämställdhet/jämlikhet. Majoriteten tar även upp aspekter kring utbildning, sysselsättning och trygghet.  Resultatet i uppsatsen pekar även på att det finns ett samband mellan de utmaningar/problem kommunerna uttrycker och hur kontextuellt social hållbarhetsbegreppet beskrivs. När kommunen explicit kopplar målet till en konkret utmaning och arbetar reaktivt skapas en helhet mellan mål, problematik och åtgärd, detsamma gäller de åtgärder som kommunen beskriver. Det är först när den sociala aspekten problematiseras som åtgärderna och målen går från främjanden, hänsynstaganden och strävan till att faktiskt behandla ett konkret sätt att arbeta för något med hjälp av en åtgärd.

Bakgrund: I Linköping byggs stadsdelen Vallastaden som är färdig för inflyttning 2017. Stadsdelen har välformulerade och visionära mål kring ekologisk och social hållbarhet och kommer att visas upp för allmänheten i ett bo- och samhällsexpo under hösten 2017.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur den fysiska utformningen kan få ett bostadsområdes blivande invånare att bete sig mer hållbart.Genomförande: I uppsatsen används två metoder: en textanalys och ett hypotetiskt resonemang. Teori baseras på nationalekonomisk teori, tidigare forskning fokuserar på ekologisk och social hållbarhet. Empirin hämtas från källor tillgängliga för dem som ska flytta till Vallastaden, då Vallastaden utgör uppsatsen fallstudie. Källorna utgörs av Vallastadens hemsida, dokument och beslut från Linköpings kommun och information från byggherrar och andra aktörer involverade i byggandet. I analysen möter läsaren tre hypotetiska individtyper som speglar potentiella invånare i Vallastaden.Slutsats: Uppsatsen finner att stadsplanering kan ändra individers beteenden till att blir mer hållbara. Det beror dock inte enbart på stadsdelens utformning utan också på de institutioner som bildas på olika sociala nivåer. / Background: A new district called Vallastaden in Linköping is under construction and the residents will be moving in during 2017. The district has clearly expressed and visionary goals concerning ecological and social sustainability. Vallastaden will be unveiled to the public in an exhibition during the fall of 2017.Aim: The aim of this paper is to analyse how the physical features in a residential area can make its future inhabitants behave in more sustainable ways.Completion: This paper utilizes two methods: text analysis and hypothetical reasoning. The theoretical framework is based on economic theory, the earlier studies focus on specific areas within ecological and social sustainability. The empirics are collected from sources available to the future inhabitants of Vallastaden, the residential area we have chosen to study. They include Vallastaden’s webpage, documents and resolutions from Linköping County as well as public information from the constructors and others involved in the project. The analysis introduces three hypothetical types of individuals who pose as potential inhabitants of Vallastaden.Conclusion: City planning can change human behaviour, influencing inhabitants to behave in a more sustainable manner. It does not only depend on the physical features, but also on the institutions that will be created on different social levels.Keywords: City

Bakgrund: Företag har idag stort inflytande på samhället och därmed påverkar de ävensamhällsutvecklingen. I dagens samhälle ställs det högre krav på företag när det kommertill deras ansvarstagande gentemot samhället, i takt med att konsumenter blir merengagerade och uppmärksammade i frågan. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förstå hur verksamheter arbetar med socialhållbarhet. Vi vill även undersöka närmre varför arbetet med social hållbarhet inte harkommit så långt i sin utveckling och om det finns en koppling mellan verksamheternaskunskap om social hållbarhet och deras arbete med social hållbarhet. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats eftersom vi vill få en djupförståelse kring hur företag jobbar med social hållbarhet i deras verksamhetsstyrning.Vi har även använt oss av en abduktiv metod då vi anser att den passar bäst i förhållandetill utformningen kring vårt syfte med studien. Slutsats: Verksamheterna som studerats arbetar med social hållbarhet, men uppföljningoch struktur för arbetet förekommer inte i den utsträckning som den ekologiska ochekonomiska hållbarheten. Att social hållbarhet inte har uppmärksammats och nått likalångt i utvecklingen när det kommer till hållbarhetsdiskussionen anser vi är kopplat tillatt det inte finns något tydligt tillvägagångssätt för verksamheterna att mäta och följaupp arbetet med social hållbarhet. / Background: Companies today have a large impact on society and thus they also influence society's development. As consumers become more engaged and aware of the issue higher demands are placed on companies, when it comes their responsibility towards the society. Purpose: Our purpose of this study is to understand how businesses work with social sustainability. We also want to examine why the work with social sustainability has not come further in its development and if there is a connection between companies knowledge about social sustainability and their work with social sustainability. Method: We have in this study used a qualitative approach, to better understand how companies work with social sustainability in their business management. We have also used an abductive method, hence we find it more useful, in relation to the design and purpose of our study. Conclusion: The companies that we have studied all work with social sustainability, but the follow-up and structure of the work does not occur to the extent of ecological and economic sustainability. The fact that social sustainability has not been addressed and reached the same level of development when it comes to sustainability discussion we believe are linked to the fact that there is no clear approach for the companies to measure and monitor work on social sustainability.