This paper is a documentation of my work Fyratusen, an interior design proposals with a budget of 4000kr. The interior proposal is based on a small needs analysis, and the personal preferences of my klient and a program. In my paper, I raise questions about the value of a home, identity, consumer habits and how they interact to create a home that reflects your personality. / Denna rapport är en dokumentation av mitt arbete Fyratusen, ett inredningsförslag med en budget av 4000kr. Inredningsförslaget är baserat på en mindre behovsanalys, och personliga önskemål från min kund samt ett program. I min rapport tar jag upp frågor kring hemmets värde, indentitet, konsumtions varnor och hur de samverkar för att skapa ett hem som återspeglar ens personlighet.

Den här studien handlar om hur hållbar digital mathandel kan stödjas med hjälp av övertalande design. Hållbar utveckling har blivit ett centralt diskussionsämne de senaste decenniet och mat står för en betydande del av en individs miljöpåverkan. Genom en designstudie har en workshop använts för att undersöka kontexten och dess användare. Tre designprinciper formades med hjälp av empirin från workshopen och den relaterade litteraturen. Dessa principer byggdes in i en prototyp som utvärderades i den tilltänkta kontexten. Studiens resultat är tre designprinciper som är specifika för kontexten hållbar digital mathandel: transparens, representativitet och personifiering.

Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.

Hållbar utveckling handlar om samspelet mellan tre dimensioner av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Enligt Boverkets vision för 2025 ska allt byggande vara hållbart med fokus på livskvalitet, god hälsa, hushållning med resurser och flexibilitet. Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Genom medvetna val av material och metoder kan dessa ingrepp minskas och gynna utvecklingen för hållbart byggande. LEVA Husfabrik tillverkar nyckelfärdiga koncepthus hus i massivträ. Företaget har en uttalad vilja om att mot kund tydliggöra hur deras materialval påverkar hållbarhet. För att gå LEVAs vilja till mötes utreder rapporten begreppet hållbarhet, företagets materialval samt materialets betydelse för en generell husköpare. Ett hus från LEVA sätts också i jämförelse med ett traditionellt träregelhus för att identifiera skillnader gällande hållbarhet. Litteraturstudier, intervjuer samt en enkätundersökning ligger till grund för rapportens arbete. Hållbarhet har visat sig vara ett komplext begrepp som är svårt att mäta och bedöma. Utifrån de aspekter av hållbarhet som i rapporten behandlas, anses ett LEVA-hus vara en bra produkt. Enkätundersökningen visar att materialval har stor betydelse för många kunder, men är för de flesta inte en avgörande faktor. Enkäten visar också att kunderna förväntar sig att husleverantören gör bra materialval med hänsyn till miljöaspekter, snarare än att kunden själv ska göra valen. Jämförelsen visar att ett hus från LEVA är bättre än ett träregelhus gällande aspekter som kopplas till social och ekologisk hållbarhet. Ett träregelhus är billigare än ett LEVA-hus, men då priset endast är en del av den ekonomiska hållbarheten, bedöms de lika ur ett ekonomiskt perspektiv. Förbättringsmöjligheter gällande material och miljömärkning har identifierats och presenteras i rapporten. / Sustainable development is about the interaction between the three dimensions of sustainability; social, ecological and economic. Swedish Building Authority “Boverket”, has a vision for 2025, saying that all construction will be sustainable with a focus on quality of life, good health, conservation of resources and flexibility. All building construction and accommodation has impact on nature. A conscious choice of building materials and methods, can reduce the impact and promote sustainable construction.   LEVA house factory is a manufacturer of pre-fabricated houses made of solid wood. The company has a stated will to make clear to the customer how their materials are doing regarding sustainability. This report is investigating the concept of sustainability, the company´s building materials and the material´s importance for a general customer. A house from LEVA is also compared to a traditional wooden house to identify differences regarding sustainability. Literature studies, interviews, and a web based survey are the basis for this report. Sustainability has turned out to be a complex concept and is difficult to assess. According to the aspects we have analyzed in the report, a LEVA house is considered a good product. The results from the survey shows that building materials is of great importance for many customers, but for most people not a decisive factor. The survey also shows that customers expect the construction company to make good choices regarding environmental aspects, rather than making the decisions themselves. The comparison shows that a LEVA house is better than a regular wooden house regarding aspects linked to social and ecological sustainability. A wooden house is considerably cheaper than a LEVA house, but as the price only is a part of the economic sustainability, the two houses are judged equally from an economic perspective.  The report presents improvement opportunities within building materials and eco labeling.

Sammanfattning Miljö och hållbarhetstänk har fått en allt mer central position i vårt samhälle. Detta har gjort att allt fler fastighetsbolag väljer att miljöcertifiera sina byggnader, dels vid nyproduktion men även i samband med större renoveringar av befintliga byggnader.  Därför är syftet med den här uppsatsen att ”beskriva de attityder som finns bland lokalhyresgäster gentemot ”gröna byggnader”, samt att beskriva hur dessa attityder påverkar deras val av lokaler”. I teorikapitlet beskrivs grundläggande teorier för ”gröna” byggnader samt deras för och nackdelar, varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equity. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ metod. Vi använde oss av ett taktiskt urval där vi intervjuade 5 lokalhyresgäster och 3 fastighetsbolag med hjälp av semistrukturerade intervjuguider. Materialet bearbetades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dessutom beskriver vi hur vi har arbetat med etiska överväganden och termer i form av validitet och reliabilitet diskuteras för att bedöma arbetets tillförlitlighet och trovärdighet. Resultatet visar dels på hyresgästernas relevans, kunskap, värderingar och faktiskt agerande rörande miljö och hållbarhet kopplat till de lokaler de hyr samt hur fastighetsbolagen tänker kring miljö och hållbarhet kopplat till företags varumärke, varumärkespositionering och differentiering. I analysdelen jämför vi teori kring varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equtiy med vårt resultat för att utreda orsakssamband till de två kategorier av hyresgäster vi kunde urskilja från resultatet. För att svara på detta diskuterar vi kring de fyra faktorer som sägs styra ett varumärkes brand equity, nämligen differentiering, relevans, kunskap och värderingar samt fastighetsbolagens sätt att positionera sig på. I slutsatsen visar uppsatsen på att det framförallt är positioneringsstrategier och brand equity faktorerna för kunskap och differentiering som påverkar ifall hyresgäster är villiga till att betala mer för “gröna” lokaler eller inte. / Abstract The environment and sustainability have become an increasingly central position in our society. Due to this more and more real estate companies have chosen to certifie there buildings, both when constructing new buildings but also in conjunction with major renovations of existing buildings. Since environmental responsibility are valued higher in today's society than it has been historically. Therefore, the purpose of this report is to describe the attitudes among tenants of premises, towards “green buildings”, and also to describe how these attitudes affect their choice of premises. The report is made from a brand positioning and brand equity perspective. In the theoretical framework, we present research of the advantages and disadvantages of "green" buildings. We also present the basic theories on brand perspective, brand positioning, and brand equity. To answer our purpose we chose a qualitative method. We used a tactical choice when we determined our respondent groups. We interviewed five tenants and three property companies using semi-structured interview guides. The material was then processed using a qualitative content analysis. In addition, we describe how we have worked with ethical considerations and the validity and reliability of this paper. The results showed both the tenants relevans, knowledge and values of the environment and sustainability linked to the premises they rent and also what property companies think about brand positioning and tenants knowledge. In the discussion section, we compare our theoretical framework to our results to investigate the difference between the two types of tenantgroups that we discovered from the results. To relate this too our purpose we discuss the four elements which are said to measure brand equity, namely differentiation, relevance, knowledge and values. We also discusses how the property organisations are positioning there brands. In the conclusion, the research shows that it’s mainly the positioning strategy and the knowledge and differencing factor of brand equity that affect if tenants are willing to pay more for “green” premises or not.

Through methods from Service Design, a concept about renting tools commonly in the residential area Vikaholm in Växjö, has been developed. The service Tack för lånet! is based on a desire, both from me and from an increasing number of consumers, to go from the throwaway society to a sharing economy. / Genom servicedesign-metoder har ett koncept kring att låna verktyg och redskap i en gemensam bod, tagits fram. Tjänsten Tack för lånet! har sin grund i en djup längtan, både från mig och från allt fler konsumenter, att få ett paradigmskifte från slit-och slängsamhället till den både historiska, men också framtidsvisionära, delningsekonomin. / <p>Länk till animation: https://www.youtube.com/watch?v=cFiNmsXToUk</p>

Miljöproblemen är ett faktum som idag blir allt mer uppmärksammat. Företag har insett att de måste ta ansvar och har aktivt börjat arbeta mer med hållbarhet. Logistik har en stor påverkan på miljön, i och med att det rör aktiviteter allt från råvaruproduktion fram till distribution till slutkund. En industri som är speciellt utsatt är textilindustrin, varför vi har valt att fokusera på denna industri i denna studie. Samarbete och integration är nödvändigt inom logistik för att uppnå en miljövänlig flödeskedja. Företag har till stor utsträckning börjat samarbeta med leverantörer för att uppnå en effektiv flödeskedja, inte bara ur lönsamhetssynpunkt utan även miljömässigt. Samtidigt har begreppet coopetition (samarbete med konkurrenter) fått en allt större uppmärksamhet det senaste årtiondet. I litteraturen har användningen av coopetition hittills haft ett lönsamhetsfokus, och inte i lika stor utsträckning på hur företag kan använda coopetition för miljömässiga anledningar. Således identifierade vi ett gap i litteraturen kring användandet av coopetition i flödeskedjor med syftet att uppnå en mer hållbar flödeskedja och därmed en mer hållbar textilindustri. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företag inom textilindustrin är villiga att använda coopetition för att uppnå en miljövänligare flödeskedja från råvaruproduktion till och med produktion, i ett bredare perspektiv än det som görs idag. Vidare är syftet att undersöka inom vilken/vilka aktiviteter i flödeskedjan där coopetition är möjligt och på vilket sätt dessa samarbeten kan genomföras. Denna studie genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med respondenter från stora och små företag inom textilindustrin. Studiens centrala slutsatser är att respondentföretagen överlag är positivt inställda till användningen av coopetition i miljömässigt syfte. Däremot vet de inte i dagsläget på vilket sätt inom vilka aktiviteter där samarbeten skulle vara möjligt samt på vilket sätt dessa samarbeten skulle kunna utformas. Coopetition kan ses som ett verktyg för att uppnå miljövänligare flödeskedjor, däremot är det viktigt att företagen vinner något på samarbetet. Vidare ges förslag på underlättande faktorer då ett coopetitionsamarbete ska implementeras och bibehållas. Sammantaget bidrar studien med insikt till användandet av coopetition ur ett bredare perspektiv än det som fokuseras på idag.

Problembakgrund: På grund av ett ökat intresse för hållbarhet blir det allt viktigare för organisationer att beakta dessa aspekter. Fler och fler ansluter sig frivilligt till olika ramverk som kräver upprättande av hållbarhetsredovisning, för att kommunicera det arbete företaget gör för att agera ansvarsfullt. Flertalet av dessa ramverk innefattar kriterium om att transparent redovisa för verksamhetens olika delar. Hur detta kriterium efterlevs bör kunna påverkas av den verksamhet som bedrivs, och vilka intressenter som förekommer. Organisationer bör därför också möta olika utmaningar utifrån denna aspekt. Centrala frågeställningar: • Vilka teoretiska egenskaper finns i begreppet transparens? • Hur påverkas transparens i de olika AP-fondernas rapportering utifrån vilken investeringsstrategi som används? • Vilka egenskaper för transparens är relevanta för AP-fondernas rapportering? Syfte: Studiens syfte är dels att undersöka vilka olika egenskaper som begreppet transparens kan sägas bestå av. Ytterligare ett syfte är att undersöka om transparens inom rapporteringen påverkas utifrån att de svenska AP-fonderna använder sig av olika investeringsstrategier. Alla sex statliga pensionsfonder kommer analyseras. Vi ämnar även undersöka vilka transparens-egenskaper som kan vara av särskild betydelse för APfondernas rapportering. Teori: Den teoretiska referensramen konstrueras främst utifrån tidigare forskning om begreppet transparens. Här klarläggs egenskaper inom begreppet som sedan står som grund inom den fortsatta analysen av AP-fonderna. Metod: Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt i kombination med en konstruktionistisk verklighetssyn. Studien är konstruerad utifrån tre steg. En inledande innehållsanalys av tidigare forskning skapar ett teoretisk ramverk utifrån begreppet transparens. Inom det andra steget upprättas tre propositioner med antaganden om effekten av investeringsstrategier på transparens. Det tredje steget utvärderar slutligen riktigheten i dessa propositioner. Slutsats: Resultatet av denna studie identifierar nio aspekter som tidigare forskning hävdar beskriver begreppet transparens. Dessa är jämförbarhet, pålitlighet, tillgänglighet, relevans, precision, frekvens, ansvar, begriplighet samt helhet. Studien visar även på att valet av investeringsstrategi kan påverka möjligheten att upprätta en redovisning som av intressenter uppfattas som transparent. Utifrån hur strategin är utformad kan effekten på transparens bli både positiv och negativ. Transparens inom urvalsbaserade strategier verkar generellt vara svårare att upprätta. Att skapa en transparent redovisning utifrån uteslutningsstrategin verkar i regel enklare.

Problemformulering och syfte: Matsvinn är ett stort samhällsproblem i dag då det har en stor miljöpåverkan. I Sverige är det personer i ensamhushåll som står för den största delen av matsvinnet. Samtidigt växer antalet ensamhushåll, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Med detta som grund ämnade vi att undersöka denna växande målgrupp, ensamhushåll, som har ett större matsvinn än andra hushållskonstellationer. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur förpackningar kan bidra till minskat matsvinn i hemmet. Metod och material: De metoder som användes var samtalsintervjuer med personer i Sundsvall som lever i ensamhushåll, samt telefonintervju med en informant som har erfarenhet av förpackningsindustrin. Huvudresultat: Samtalsintervjuerna visade att förpackningar som är storleksanpassade efter mindre hushåll och har en bra återförslutningsbarhet, skulle kunna bidra till en minskat matsvinn. Med hjälp av förpackningsindustrin kan konsumenterna få bättre upplysning om hur förpackningar kan hjälpa till att minska matsvinn.