No description available.

Titel: Är information den mest värdefulla tillgången? 
- En kvalitativ studie om hållbarhetsredovisningens användbarhet  
Inledning: Hållbarhet och dess redovisning är relativt unga fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens korta historia finns det en oenighet kring dess användning och funktion. Forskningen tyder på att hållbarhetsredovisningen lider av bristande jämförbarhet, mycket beroende på att området ännu inte har genomgått fullgod standardisering. Dessutom är forskningen kring användbarheten av informationen som redovisas bristfällig. Frågeställningen formuleras därmed: Hur upplever hållbarhetsredovisningens intressenter dess användbarhet vid beslutsfattande?
 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån både ett författarperspektiv och ett läsarperspektiv. Genom att studera användbarheten av hållbarhetsredovisningen ämnar studien skapa förståelse för dess nytta och funktion som supplement till den finansiella redovisningen.  
Metod: Utifrån en abduktiv ansats med växelvis förflyttning mellan teori och empiri formas en förståelse för användbarheten. Studien utgår från tre organisationsteorier: intressentteorin, legitimitetsteorin och den nyinstitutionella teorin. Allt eftersom de semistrukturerade intervjuerna genomförs och det empiriska materialet samlas in teoretiseras ytterligare aspekter likt manipulering, nyckeltal och postulat. 
 Slutsats: Hållbarhetsredovisningens användare visar tecken på en osäkerhet kring hållbarhetsredovisningens grundförutsättningar, vilka som utgör målgruppen och hur informationen ska användas. Studien leder fram till slutsatsen att hållbarhetsredovisningen har ett tvådelat syfte. Det ena syftet är att den ska fungera som ett analysunderlag, medan det andra innebär att den utgör ett trovärdighetsdokument.

Uppsatsen har som utgångspunkt ett stadsbyggnadsprojekt i Umeå kommun vid namn Tomtebo strand. Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme. Ett sätt att nå det är genom delningsekonomitjänster. Delningsekonomi innebär att privatpersoner kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar och tjänster av varandra. Syftet med studien var därför att studera föreställningar om, erfarenheter av och reflektioner kring delningsekonomi. Studien baserades på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod i form av sju intervjuer och en webbaserad enkät. Studiens teoretiska referensram bestod av diskursteori för att fånga upp olika tankesammanhang om delningsekonomi. Resultatet visade att diskurserna handlade om ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där den ekonomiska aspekten var dominerande. Resultatet visade också hur delning påverkar identitet och vice versa.

<p>The purpose of this essay is to analyze and clarify what’s behind the success of artistsin the music sector and what characterizes sustainable success for these. We arecurious about what lies behind the success of an artist and what makes an artist have asustainable career. The essay is based on a qualitative approach where six interviewshave been performed with people in various positions in the Swedish music industry. The interviewees have been selected after their knowledge and experience within thefield. The material gathered from the interviews constitutes the basis for our analysiswhich is presented in the fourth chapter of the essay. Since we are using a qualitativemethod we are not able to make any generalizations regarding the subject in question. We would therefore like to direct the reader to the fourth and fifth chapter for furtherreading.</p>

<p>Lately it has become more common to question the companies’ actions in how they affect their surroundings. Today, the expression “Corporate Social Responsibility” often is mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation.</p><p>In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their Corporate Social Responsibility. The Swedish finance companies, for example, have not come very far when it comes to CSR. The fact that Sweden is behind many countries when it comes to CSR and the fact that the finance companies is among the worst in this area made us interested in investigating how banks work with Corporate Social Responsibility and what they are good at and what they have to improve in regard to that work. The purpose with this paper is to study and compare the work Swedish banks do in taking their Corporate Social Responsibility. By comparing the Swedish banks among themselves and in relations with a bank that internationally is associated with good CSR work it will be possible to distinguish where the banks may have some shortcomings.</p><p>In this study we have chosen to conduct a deductive and a qualitative approach as the purpose is to interpret and understand the banks’ engagement and interest in Corporate Social Responsibility on the basis of the theoretical frame of reference. The main theories the study is based on are the Triple Bottom Line Theory and the Stakeholder Theory. The empirical material for this study has foremost been collected through a survey of the banks’ homepages and annual reports. Furthermore, semi-structured e-mail and telephone interviews were carried out to obtain a deeper understanding of the subject. Five banks are included in the study: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB and ABN AMRO.</p><p>The conclusion of this thesis is that the Swedish banks work with CSR but they do to a limited extent. Comparing to the Dutch bank ABN AMRO there is a big difference. The largest differences between the Swedish banks and the Dutch bank are the fundamental values and strategies. ABN AMRO points out CSR as the bank’s basic view while the Swedish banks mainly focus on maximization of profits. ABN AMRO has a comprehensive view that does not separate sustainability from the business operations while the Swedish banks look upon CSR as something that has to be added to the business operations.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>De dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinent</p><p>som mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorer</p><p>som mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,</p><p>ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivande</p><p>faktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterar</p><p>även hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andra</p><p>angreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.</p><p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andra</p><p>länder utifrån följande frågeställningar:</p><p>1. Kan man äga vatten?</p><p>2. Vad innebär hållbarhet i relation till dricksvatten? Och är vattenexport en hållbar</p><p>lösning på dricksvattenproblem?</p><p>3. Hur ser Sveriges möjligheter ut att exportera vatten till andra länder och var skulle ett</p><p>sådant uttag ske?</p><p>För att få svar på detta har Sveriges sötvattenstillgångar till stor del kartlagts och vad som</p><p>gäller kring dessa beträffande ägande, lagar, regler och uttag. För att ge en bild av hur</p><p>Sveriges tillgångar av dricksvatten ser ut består undersökningen dels i sekundär och primär</p><p>data. Primärdata har bestått av intervjuer med sju respondenter som på olika sätt anses som</p><p>insatta i ämnet. Intervjufrågorna har berört ägande av vatten, prissättning, lagar och teknik,</p><p>men även mer direkta frågor om Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten och vad det</p><p>skulle kunna ge för olika för och nackdelar.</p><p>Sekundärdata består i framförallt rapporter från Naturvårdsverket, som beskriver Sveriges</p><p>ytvatten tillgångar och SGUs rapport om Sveriges grundvatten. Dessa har legat som underlag</p><p>för att kartlägga uttag som sker och vilken typ av påverkan på sötvattnet som sker och var.</p><p>I slutdiskussionen sammanfattas fakta och teori med författarens egna reflektioner.</p><p>Slutresultatet blev att man inte kan äga vatten, men man kan nyttja det på olika sätt med vissa</p><p>begräsningar. Hållbarhet visade sig vara ett osäkert begrepp i förhållande till dricksvatten</p><p>eftersom att förenligheten mellan ekonomi, sociala aspekter och miljö ofta brister i samband</p><p>med dricksvatten. Dricksvatten innehåller därför ett stort mått av osäkerhet. På grund av detta</p><p>ansåg majoriteten av respondenterna att dricksvattenexport är en ganska kortsiktig lösning</p><p>som inte är hållbar i längden, även om det fanns röster som såg dricksvatten som något</p><p>positivt. Om Sverige kan exportera dricksvatten till andra länder är fortfarande oklart då</p><p>intervjupersonernas svar skiljer sig från varandra, dessutom är ägandet av en vara en</p><p>förutsättning för att kunna exportera den, och i Sverige äger ingen vattnet, enligt de flesta</p><p>respondenterna.</p><p>Sveriges styrka vid en export är enligt majoriteten av respondenterna våra goda resurser av</p><p>sötvatten, även om några såg brister även här. Svagheten är enligt majoriteten avståndet</p><p>mellan Sverige och marknaden, vilket i sin tur främst ha visat sig vara fysiskt avstånd, men</p><p>även emotionell avstånd i form av förbindelser och säkerhetsfrågor. Om Sverige skulle</p><p>exportera dricksvatten är enligt undersökningen det bästa alternativet de nordligaste delarna</p><p>av landet. Dels på grund av att tillgången enligt intervjupersonerna är som störst här, och dels</p><p>för att rapporter från Naturvårdsverket och SGU visar att uttag, mänsklig påverkan och</p><p>befolkningsökningen förväntas vara som lägst här.</p> / <p>The drinking water in the global world today are not equally divided over continents or</p><p>smaller geographical units. It depends both on the waters natural cycle and other factors, such</p><p>as human reach and technical range. The human reach is symbolised by laws, ownership,</p><p>attitudes, and economics in this assignment and the technical range is a factor that drives</p><p>development forward in purifying and transport of drinking water. This paper also discuss</p><p>sustainable development as a concept and how it can be related to drinking water. The paper</p><p>also discuss other ways to view water as both a vital resource and a merchandise.</p><p>The purpose of this paper is to survey Sweden’s possibility to export drinking water to other</p><p>countries on the basis of these questions:</p><p>1. Is it possible to own water?</p><p>2. What does sustainability mean in a relation to drinking water and is an export of</p><p>drinking water a sustainable solution to drinking water problems?</p><p>3. Which are the possibilities to export water from Sweden to other countries and where</p><p>should the withdrawal take place?</p><p>To get an answer to this question, the freshwater supply in Sweden is described in this paper,</p><p>and also the rules that affect it, such as laws, ownership and withdrawal. To create an image</p><p>of Sweden’s supply of drinking water the investigation includes both secondary and primary</p><p>data. The primary data are built upon interviews with seven persons which in different ways</p><p>are working with drinking water questions. The interviews includes questions about</p><p>ownership and water, price and water, laws and technique regarding water and also more</p><p>direct questions about the possibilities for Sweden to export drinking water to other countries</p><p>and the positive and negative aspects that comes up with this kind of export.</p><p>The data that is secondary is based on reports from Naturvårdsverket and Sweden’s</p><p>Geological investigation (SGU) in Sweden. These reports describes Swedens supply of</p><p>surface water and groundwater.</p><p>The result of this paper is that you can’t own water, but one can use it in different ways whit</p><p>some limitations. Sustainability is an uncertain concept in a relation to drinking water,</p><p>because economics, environment and social aspects are not always compatible in the</p><p>sustainable thought. Drinking water and the problems around it therefore includes a big</p><p>measure of insecurity. The majority of the interviewed therefore saw an export of drinking</p><p>water as an untenable, short-term solution of drinking water problems. If Sweden can export</p><p>water or not is still unclear, because the persons interviewed has different answers to this</p><p>question. Besides, ownership of a resource is a basic condition for one to export and sale it</p><p>and no one owns the water in Sweden, according to the persons that was interviewed.</p><p>Sweden’s strength is, according to the persons interviewed, the state’s big surplus of water,</p><p>and the weakness depends on the big distance between Sweden and the water market.</p><p>If Sweden should decide to export drinking water the best alternative of withdrawal would be</p><p>in the north part of the country. This because the surplus is big there and in the future</p><p>pollution on water expects be low in this area, according to Naurvårdsverket and Sweden’s</p><p>geological institution.</p>

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor. / Examensprojekt

Lately it has become more common to question the companies’ actions in how they affect their surroundings. Today, the expression “Corporate Social Responsibility” often is mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation. In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their Corporate Social Responsibility. The Swedish finance companies, for example, have not come very far when it comes to CSR. The fact that Sweden is behind many countries when it comes to CSR and the fact that the finance companies is among the worst in this area made us interested in investigating how banks work with Corporate Social Responsibility and what they are good at and what they have to improve in regard to that work. The purpose with this paper is to study and compare the work Swedish banks do in taking their Corporate Social Responsibility. By comparing the Swedish banks among themselves and in relations with a bank that internationally is associated with good CSR work it will be possible to distinguish where the banks may have some shortcomings. In this study we have chosen to conduct a deductive and a qualitative approach as the purpose is to interpret and understand the banks’ engagement and interest in Corporate Social Responsibility on the basis of the theoretical frame of reference. The main theories the study is based on are the Triple Bottom Line Theory and the Stakeholder Theory. The empirical material for this study has foremost been collected through a survey of the banks’ homepages and annual reports. Furthermore, semi-structured e-mail and telephone interviews were carried out to obtain a deeper understanding of the subject. Five banks are included in the study: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB and ABN AMRO. The conclusion of this thesis is that the Swedish banks work with CSR but they do to a limited extent. Comparing to the Dutch bank ABN AMRO there is a big difference. The largest differences between the Swedish banks and the Dutch bank are the fundamental values and strategies. ABN AMRO points out CSR as the bank’s basic view while the Swedish banks mainly focus on maximization of profits. ABN AMRO has a comprehensive view that does not separate sustainability from the business operations while the Swedish banks look upon CSR as something that has to be added to the business operations.

Hur företag förhåller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero på ett proaktivt agerande från företagens sida för att motverka risken att dras med ett dåligt rykte, vilket är något som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion på ett företags arbete utifrån uppfattningar från dess intressenter gällande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mätningar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur företag förhåller sig till rankinglistor. Undersökningen utgår från Sustainable Brand Insights (SBI) årliga index över Sveriges mest hållbara varumärke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhåller sig olika till rankingen. För det andra att det hållbara arbetet är nära knutet till kärnverksamheten och för det tredje att rankingen inte har någon inverkan på hur företagen arbetar med hållbarhet.

CSR, Corporate Social Responsibility, har under de senaste decennierna utvecklats till en mer eller mindre obligatorisk del i ett företags verksamhet i dess strävan att lyckas överleva på den konkurrensutsatta marknaden. Det finns dock än idag stora skillnader i hur pass mycket olika företag ägnar sig åt CSR. Med utgångspunkt från en rad olika skandaler som media belyst de senaste två decennierna, och hur allmänheten reagerat på detta beroende på vilket företag det varit fråga om, har ett intresse väckts i varför vissa företag lägger mer resurser på CSR-arbete än andra. Denna studie ämnar undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan industri- och konsumentföretags grad av CSR-arbete, och i så fall - mer specifikt - om dessa skillnader har att göra med om det är ett industri- eller konsumentföretag, eller om det endast är andra faktorer som spelar in. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där två företag från respektive bransch undersöks på djupet, och kompletteras med en kvantitativ undersökning där hållbarhetsredovisningar samt webbsidor från ytterligare tre företag från respektive bransch studeras. Utifrån tidigare forskning samt det teoretiska ramverket som framtagits, genereras tre hypoteser där förväntningar på utfallet presenteras och testas. Undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan valda företags CSR-arbete, inte bara mellan branscherna utan även inom dem. Dessa skillnader beror alltså inte enbart på huruvida det är ett industriföretag eller konsumentföretag, utan även på en rad olika faktorer såsom företagets storlek, ekonomiska resurser, närhet till konsumenter, verksamhet i utlandet etc. Studien avslutas med förslag på vidare forskning.