This study used archival data retrieved from the 1992-1993 baseball season from Ball State University. Pitching data were used from thirteen pitchers, ages ranging 18-22, from all practices (fall and winter) and games (home and away conference and non-conference). The dependent variable was the strikes per balls ratio, multiplied by number of batters faced. Two hypotheses were generated: (1) pitchers would perform better, as defined by the strikes per balls ratio, in game situations than in practice; (2) pitchers would perform better, as defined by the strikes per balls ratio, in home games than away games. Practice conditions duplicated game conditions except for the presence of an audience. Results were analyzed by a multivariate repeated measures analysis of variance (MANOVA) and followed up by a univariate analysis of variance (ANOVA). Sufficient data were available for windup fastballs and windup curveballs. Data wereanalyzed for (1) practice versus home and away games, (2) home versus away, conference and non-conference games, and (3) practice versus nonconference games. Data were positively skewed and were modified by a logarithmic transformation. The transformed data for practice versus nonconference games showed a significant multivariate effect, E(2, 98) = 6.90, A = .002. A univariate analysis test showed significant effects for a windup curveball, F(1, 99) = 13.33, . < .000. The univariate test for the windup fastball was not significant. These results support the hypothesis that pitchers will perform better in game conditions than in practice. The transformed data for practice versus home and away games showed a significant multivariate effect, E(4, 194) = 3.52, l . = .008. A univariate analysis showed significant effects for a windup curveball, E(2, 98) = 6.90, P_= .002. These results supported the first hypothesis which stated pitchers would perform better in game conditions than in practice. Results were not significant for the windup fastball. A moderate association between performance conditions and both dependent variables, eta2 = .13, was obtained. The association for the windup curveball was almost the same, eta2 = .12. / Department of Psychological Science

This thesis was designed as a partial test of two hypotheses concerning the effects of manifest anxiety on the learning of a concept formation task. The Taylor-Spence hypothesis has suggested that anxiety functions as a drive in the Hullian model relation drive to habit strength in a multiplicative manner. Taylor ahs devised the Manifest Anxiety Scale to measure this drive level. A review of the literature indicated inconsistencies in the results of studies dealing with complex human learning. Saltz has suggested an alternative hypothesis to account for the inconsistencies in the research results. The results of this study indicated that Saltz’ hypothesis was substantiated and is the more defensible of the two. An interpretation of the results, the limitations of this study, and suggestions for further research are discussed.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje år fram till år 2030. Den svenska turismnäringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste året rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom både konkurrensen och gästnätterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rätt koncept till rätt pris. Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels &amp; Resorts har visat på starkt engagemang, gediget arbete och målmedvetenhet. De har också vågat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden. Med anledning av ökad konkurrens och fler valmöjligheter blir det desto viktigare med starka varumärken. Utifrån denna bakgrund har vi utformat frågeställningen ”Hur förmedlas ett hotells varumärke till medarbetare samt hur arbetar hotellet med policys och riktlinjer för att stärka sitt varumärke?” med syftet att ta reda på vad som finns bakom företagens policys och implementeringen av dessa. Vi ville även se till medarbetarnas utbildning och vilka instruktioner de erhöll för att arbeta efter företagets värderingar och för varumärkets främjande. Vi hade även förhoppningar om att öka vår förståelse för uppbyggandet av varumärken inom hotellbranschen, samt att fördjupa våra kunskaper både teoretiskt och praktiskt. Vår teoretiska referensram skapades utifrån Aakers teori kring ett varumärkes beståndsdelar, Robles och Leyvas studie om kund- och varumärkeslojalitet i hotellbranschen, kommunikation av varumärket genom employer branding, McClellands motivationsteori samt Chen et als. studie om frontpersonals agerande på hotell. Utifrån teorierna har vi skapat ett intervjuunderlag med tre centrala teman; varumärke, kundsegment och kundlojalitet samt varumärket och medarbetarnas motivation. Vid intervjutillfället besökte vi tre hotell i Norrbotten där vi höll åtta personliga intervjuer med individer från olika befattningar. Detta resulterade i att vi kunde se både ledarens roll och varumärkesbyggandet från flera olika synvinklar. Det visade sig att varumärkesbyggandet hade mindre fokus än väntat och att hotellen indirekt arbetade med det genom frontpersonal och kvalitet samt att ett stort fokus ligger på personalen och deras bemötande mot gäst. Lojalitet visade sig vara av större vikt. Den visades både mot samhälle och gäst via kundservice genom tillgänglighet och lyhördhet för gästens behov. Alla hotellen innehar ett miljötänk, men det är inget som de marknadsför utåt. Det är på uppgång att marknadsföra sig som arbetsgivare via sociala medier. Arbetsgivarna lägger vikt på medarbetare med inre motivation och den övervägande motivatorn visade sig vara mötet med människor. Slutligen gav vi rekommendationer om en ökad miljömarknadsföring samt användandet av sociala medier. Vi ansåg också att ett mer utformat arbete kring lojalitetspolicys kan gynna organisationerna samt att det är viktigt att hålla liv i gemenskapen på arbetsplatsen.

This study aimed to investigate the motivation of whether pursuing postgraduate study or not among Chinese students in Inner Mongolia University and Dalian Nationalities University. All in all fourteen specific questions were designed in the questionnaire. Psychodynamic theory, social cognitive theory and Bronfenbrenner’s ecological theory have been employed to analyze the data. The results indicate that students’ motivations to pursue postgraduate studies have both internal and external causes. For those who want to pursue postgraduate studies, the internal causes can be listed as following: a higher degree for a decent job and students’ thirst for knowledge. The external causes include peer influence and extra expectation to fulfill parents' dreams. Those who do not want to pursue postgraduate studies hold more than a different idea on the relation between a better job and a higher degree. They think they can find a good job without a higher degree, and higher education level will not make any difference.

Enligt flera studier skapar utbildning vid högskola eller universitet vissa förväntningar på arbetslivet. Människor med en akademisk bakgrund födda år 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmöjligheter. Är detta sant? Undersökningen i denna studie utgick från två olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas. Vi ämnade undersöka vilka behov av utvecklingsmöjligheter arbetsgivarna trodde att deras arbetstagare hade, samt vilka de möjliggjorde för, vidare undersökte vi vilka behov arbetstagarna faktiskt hade samt vilka de ansåg blev möjliggjorda. Studien ämnade se om det existerade skillnader eller likheter i arbetsgivarnas och arbetstagarnas syn och vidare undersökte vi vad dessa eventuellt kunde bero på. Vi undersökte då främst motivation och kommunikation, därefter såg vi hur dessa påverkade arbetstagarnas arbetstillfredsställelse. Studien tillämpar en deduktiv ansats och vår teoretiska referensram är uppbyggd från fyra olika teman, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa har sedan legat grund för studiens empiriska undersökning. Den empiriska undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer, dessa med fyra arbetsgivare och tio arbetstagare i Umeå. Alla intervjupersoner verkade inom finansbranschen. Arbetstagarna som intervjuade hade alla en akademisk bakgrund och de var födda år 1980 eller senare. Studiens resultat visade att arbetsgivarna trodde samt upplevde att arbetstagarna, vilka var relativt nyutexaminerade och födda efter år 1980 hade stora behov av möjlighet till utveckling, något som stämde väl överens med arbetstagarnas faktiska behov. Vidare hade de även liknande syn på vad som motiverade de anställda och det som framgick som väldigt viktigt var att arbetsgivarna bör tillämpa en välfungerande kommunikation. Det är även viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar arbetstagarna och att det existerar en god och öppen dialog, då det låg till grund för förståelse mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Vidare visade studiens resultat att det är arbetstagarnas ansvar att själva förklara för deras chefer vilka behov de har. För att arbetstagarna ska känna sig trygga i att berätta vad de vill göra är det dock viktigt att arbetsgivarna skapar en god och välfungerande kommunikation dem emellan. Om arbetstagarna upplevde att det existerade en välfungerande kommunikation, kände de sig motiverade och detta påverkade i sin tur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse positivt. Vidare visade studien på ett beroendeförhållande mellan kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser. I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen. Ett intresse som dock har vuxit sig starkare är det för internkommunikation, den som sker mellan parter inom den egna organisationen. Medarbetares motivation har även vuxit fram som ett organisatoriskt begrepp sedan det kopplats till arbetsprestation. För att besvara syftet ”Huruvida internkommunikationen har betydelse för medarbetarnas motivation till måluppfyllning” använde vi följande frågeställningar: Kan internkommunikation kopplas till motivation? Kan en miljö där en stor grupp anställda eftersträvar gemensamma mål skapas genom internkommunikation? Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats, genom en fallstudie på PostNord Logistics terminal i Veddesta. Vi observerade arbetsrutinerna och intervjuer genomfördes med två filialchefer och två chaufförer. En enkätundersökning genomfördes även med 30 chaufförer för att kontrollera generaliserbarheten i intervjuerna. Teorier med relevans valdes ut för att matchas med våra resultat. Resultatet bekräftade vad tidigare studier till stor del visat, nämligen att internkommunikationen påverkar motivationsnivån i en personalgrupp, beroende på hur väl fungerande den är, samt att faktorn inte går att förbise. / Humans have for our entire existence communicated with each other in one way or another. Communication is a constantly ongoing social phenomenon which includes much more than just words. Body language such as looks, clothes, tone and gestures contains amounts of communicative messages and to know exactly how each of us interprets various combinations of these is impossible. Perhaps that is exactly what has encouraged people of all ages to try and master the art of effective communication. In modern organizations communication has become an important success factor for competition and survival. Traditionally the focus has been the external communication with stakeholders outside the organization. However, the interest for internal communication, which takes place between employees in the organization, has grown stronger. Employee motivation also has emerged as an organizational concept since it has been linked to job performance. To reach the purpose of the study; "Whether the internal communication is important to motivate employees”, we used the following questions: Can internal communication be connected to motivation amongst employees? Can a working party with a large number of employees pursue common goals through intern communication? The study was conducted using a qualitative research approach, through a case study on PostNord Logistics terminal in Veddesta. We observed work practices and interviewed two branch managers and two drivers. A survey was also conducted with a group of drivers to check the generalizability of the interviews. Theories of relevance were selected to be matched with our results. The results confirmed what previous studies proved; that internal communication affects the level of motivation of employees, and that this factor cannot be overlooked.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen. En annan viktig aspekt som framkom var gruppens betydelse för alkoholmissbrukarens tillfriskning och utifrån systemteorin har vi kunnat förstå varför AA –grupper förespråkas i den utsträckning som det gör i Gävle.

Previous research on motivation by role models has not examined how the source of a role model’s success might influence motivation. In Studies 1 and 2 participants were asked to estimate their motivation in response to role models. In Study 3 role models were provided and behavioural intentions were assessed. The results of these first three studies indicate that both talented and hardworking role models are motivating, but that they motivate different things: Talented role models motivate people to access their talents, and hardworking role models motivate people to work hard. Having established that both types of role models can activate motivation, implicit theories orientation was examined as a possible moderator of the effect. In Study 4 participants completed an implicit theories induction task before reading about a role model. There were no differences observed between the entity and incremental conditions. In Study 5 entity and incremental theorists were recruited and exposed to a role model. Incremental theorists who had read about a hardworking role model were motivated to work hard.

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod. Deltagarna delades in i en träningsgrupp på 6 personer och en grupp för individuell träning. Träningen bestod av ett 60 minuters cirkelträningspass 2ggr per vecka, samt att försökspersonerna under dessa veckor promenerade minst 30 minuter varje dag. Resultat En tendens till ett ökat välmående och livskvalitet sågs hos både deltagare som tränade i grupp de som tränade individuellt. En ökad fysisk styrka samt ett ökat maximalt syreupptag sågs efter 6 veckors träning. Slutsats Efter 6 veckors träning kan en signifikant ökning ses i välmående och livskvalitet. Goda resultat kan nås vid både individuell träning och träning i en grupp. Ingen skillnad kunde ses mellan de två grupperingarna.

Previous research on motivation by role models has not examined how the source of a role model’s success might influence motivation. In Studies 1 and 2 participants were asked to estimate their motivation in response to role models. In Study 3 role models were provided and behavioural intentions were assessed. The results of these first three studies indicate that both talented and hardworking role models are motivating, but that they motivate different things: Talented role models motivate people to access their talents, and hardworking role models motivate people to work hard. Having established that both types of role models can activate motivation, implicit theories orientation was examined as a possible moderator of the effect. In Study 4 participants completed an implicit theories induction task before reading about a role model. There were no differences observed between the entity and incremental conditions. In Study 5 entity and incremental theorists were recruited and exposed to a role model. Incremental theorists who had read about a hardworking role model were motivated to work hard.