Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden. Studien utgår även från tidigare forskning som berör arbetsmotivation hos Japanska undersköterskor som arbetar på sjukhus, samt forskning om sjuksköterskors arbetsmotivation. Ur resultatet kan utläsas att de faktorer som undersköterskorna främst motiveras av i sitt arbete är att få möjlighet till att hjälpa andra människor via sitt yrke och därmed känna sig behövda och betydelsefulla samt att känna gemenskap och samhörighet, främst med arbetskollegor. Vidare framkommer det ur resultatet att undersköterskorna motiveras av att få uppskattning, främst från brukare. Att självförverkligas och stimuleras via sitt arbete samt att få utveckla och nyttja sina yrkeskunskaper påverkar också arbetsmotivationen. Dessutom kan undersköterskornas arbetsmotivation härledas från känslan av att känna trygghet i sin anställning och i sitt arbete.

No description available.

No description available.

Uppsatsen berör hur säljares motivation till sin arbetsuppgift på ett bilföretag påverkas av företagets rådande belöningssystem genom en fallstudie. För att få en bredare förståelse för vad som motiverar säljarna så undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer än belöningssystemet som påverkar säljarna. Med hjälp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anställda till att motiveras på jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande så formuleras en enkätundersökning där de anställda säljarna får svara i vilken grad de instämmer på påståenden som berör deras arbetsförhållanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som säljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att få en större insikt om hur företagets belöningssystem är utformat utförs en intervju med en platschef. Enkäten visar att belöningssystemet inte motiverar säljarna i lika stor grad som inre motivationsfaktorer. De största motiveringsfaktorerna är att göra kunder nöjda, arbeta med stimulerande uppgifter, ha god gemenskap med sina arbetskollegor och att utveckla sin personliga kompetens. Svaren visar även att den belöningsform som uppskattas mest är beröm och positiv feedback. Belöningssystemets främst negativa påverkan påvisas, efter att ha analyserat resultatet, vara att det förhindrar de anställda att samarbeta med varandra. Vid vidare analys visar sig belöningssystemet inte enbart påverka säljarnas motivation negativt då det är utformat med effekter som ger utrymme för att tillfredsställa inre motivationsfaktorer.

I denna studie ligger fokus på utformning av videoinstruktioner i bildämnet på gymnasieskolan vilka utvärderats via intervjuer av olika informanter, lärare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med självporträtt som det sammanhängande temat, i de olika tekniker som tas upp under ämnet bild. Enligt läroplanen skall eleverna bland annat med hjälp av olika tekniker och uttryckssätt genom både traditionella metoder samt nyare konstformer, få en bättre förmåga att själva utforma konstbilder och konstföremål med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanställdes till instruktionsfilmer som kan användas som ett stöd till lektioner i bild. Videoinstruktionerna hade även som mål att motivera eleverna, samt att möta elevers varierande inställning och arbetssätt oberoende vilken motivationsgrad de har i ämnet. En intervju genomfördes med en lärare efter att ha visat videoinstruktionerna. En gruppintervju genomfördes med lärarstudenter, detta för att inhämta deras åsikter om videoinstruktionen som läromedel. Centrala teman som framfördes av informanterna under intervjuerna var bland annat att videoinstruktionen har flera fördelar i en skolmiljö. Det sparar tid och är ett inlägg i elevernas IT kultur som de lätt kan relatera till. Videoinstruktionen är motiverande för eleverna men har begränsningar. Instruktionens budskap måste slipas noga för att komma fram i den form som läraren avser. Den bör även användas i kombination med annan undervisning för bästa resultat.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav. Det många av lärarna i studien lyfter fram som slöjdens huvudsyften är att eleverna ska få skaparglöd och självförtroende. Detta är en möjlig anledning till att några lärare inte lägger någon större fokus på teoretiska moment eftersom de upplever att eleverna inte tycker att dessa är roliga. Några av lärarna ser dock de teoretiska momenten som viktiga, men menar att dessa måste integreras i de praktiska momenten. Som lärare anser de att man måste motivera för eleverna varför de är viktiga och att de då accepterar momenten som en del av slöjden