No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Omställningen vid en organisationsförändring anses ofta ha ennegativ effekt på de anställda. Forskning kring nedläggningar hardock funnit ett motsägelsefullt fenomen som yttrar sig genom ökadproduktivitet, en nedläggningseffekt. Syftet med studien var attstudera hur de anställdas motivation påverkas och förändras under ennedläggning, samt se hur detta kan relateras till Organizationalcitizenship behavior, målengagemang och arbetstillfredsställelse.Studien var av longitudinell design och genomfördes på en fabrikunder nedläggning. Enkäter besvarades av 140 stycken anställda påfabriken. Resultatet visade att en nedläggningseffekt med störstasannolikhet ägt rum och att motivationen ökat. Ett signifikantsamband erhölls mellan motivationsvariablerna (autonomi och goalefficacy) och arbetstillfredsställelse, där autonomi var av störst vikt.Resultaten åskådliggör Self determination theorys betydelse förmotivation men har inte någon uppenbar koppling till Cognitiveevaluation theory. Studien belyser fördelarna med att applicerakunskapen kring nedläggningseffekten och dess samband medmotivation, på levande organisationer.

Summary Aim and research questions The purpose of the study is to examine how physical education (PE) teachers can work to increase young people’s interest in physical education but also physical activity in general. - How can PE teachers work to increase student’s interest in physical activity? - Does PE teachers believe that the student’s interest for sports is achieved according to the educations curriculum and in that case, how? - What problems can PE teachers encounter in their efforts to get young people motivated for physical activities during PE classes? Method Prior to implementation of the study i reviewed on a lot of past research and got interested about the problem with unmotivated students. After this I looked for different theories that I could use for my study and settled with the KASAM theory by Aaron Antonovsky. The method applied in this study was a qualitative interview method. The aim was to find out how teachers work to motivate their students to be physically active and wanting to participate in PE classes. The interview was made with five different PE teachers who worked with students at high school. After having collected and transcribed all data the study’s aim and questions could be answered.  Results The interviews made shows that teachers in schools often work with motivating their students, but it doesn’t seem like an easy task. Building a good relationship to all students in a class was something that the teachers thought were important factors getting the students more motivated and having a better attitude towards PE. A well-formed lesson with various activities and variation was considered to be important. There should also be a range of levels and options during one lesson so that all students at times could be successful. In this way students find something that suits them and they get motivated. Conclusion Working with motivating students is a core element out in the schools and the teachers carry a huge social responsibility to ensure that more students want to be physically active in physical education but also seen from a lifetime perspective / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare kan arbeta för att öka ungdomars intresse för ämnet idrott och hälsa men även fysisk aktivitet i allmänhet. -          Hur anser idrottslärarna att de kan arbeta för öka elevers intresse för fysisk aktivitet? -          Anser idrottslärarna att elevernas intresse för idrott uppnås enligt Skolverkets kursplan och isåfall på vilket sätt? -          Vilka problem kan idrottslärare stöta på i arbetet med att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet under idrottslektionerna? Metod Inför genomförandet av studien så hade jag läst på en hel del kring tidigare forskning och fastnade för problematiken kring omotiverade elever. Efter detta letade jag efter olika teorier och fastnade för teorin KASAM som myntades av Aaron Antonovsky. Metoden som tillämpades i studien var kvalitativ intervjumetod. Syftet var att ta reda på hur lärare arbetar med att motivera sina elever till att vara fysiskt aktiva och delta på idrottslektionerna. I studien intervjuades fem olika idrottslärare som arbetar med elever på högstadiet. Efter att ha samlat in och transkriberat data så kunde studiens syfte och frågeställningar besvaras. Resultat Intervjuerna visar på att lärarna ute på skolorna arbetar mycket med att motivera sina elever, men att det inte alltid är det enklaste arbetet. Att skapa en bra relation till alla elever tyckte lärarna var viktigt för att eleverna skulle bli mer motiverade och få en bättre inställning till ämnet idrott och hälsa. En undervisning med olika aktiviteter och variation ansågs vara viktigt. Det skall dessutom finnas flera olika nivåer och alternativ under samma moment, för att alla elever skall kunna lyckas. På detta sätt finner eleverna något som passar just dem och de blir motiverade. Slutsats Motivationsarbete är ett viktigt inslag ute på skolorna och idrottslärarna bär ett stort samhälleligt ansvar för att se till att fler elever skall vilja vara fysiskt aktiva på idrottsundervisningen men även sett ur ett livslångt perspektiv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Studiens främsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över världen. För att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehållande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter baserades på Hilmarssons (2013) modell för motiverande medarbetarsamtal. Resultatet visade att mallen för medarbetarsamtal, som tillämpades på företaget, var ett strategiskt men samtidigt problematiskt verktyg. Medarbetarna var idel kritiska mot samtalsmallen som ansågs likriktad och svår att relatera till. Ytterligare områden som behandlades i studien var motivation, kommunikation samt förberedelser. Flera av dessa faktorer var enligt resultatet, tätt sammankopplade med upplevelsen av medarbetarsamtal. Resultatet indikerade att syftet med medarbetarsamtalen inte kommunicerades till medarbetarna i tillräcklig utsträckning, vilket kan ha påverkat medarbetarnas motivationsnivå för såväl förberedelser som samtalsprocessen som helhet.

Adopting a constructionist interpretive research approach, I investigated the phenomenon of motivation to learn English as a second language (ESL) in a sheltered, middle school, transitional class. I interviewed eight ESL students who were attending an ESL program in grades seven through nine. This process enabled me to distill the essence of which factors impacted the students’ motivation for second language acquisition (SLA). The literature does suggest that ESL students’ motivation to learn English may be influenced by numerous factors including, but not limited to: previous learning experiences, family perspectives on education, peer interaction, the classroom teacher, teaching strategies and procedures. The study occurred over a period of five months, from April 2012 to August 2012, and included data gathering and analysis.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor. Med hjälp av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori och målsättningsteorin har medarbetarnas och chefernas syn på motivation tolkats. Den insamlade empirin visar att de motivationsfaktorer som har en betydande inverkan på motivationen enligt medarbetarna är chefens roll, eget ansvar, en trivsam arbetsmiljö och gemenskap samt lön. Motivationsarbetet går enligt cheferna bland annat ut på att vara närvarande och uppmärksamma sina medarbetare genom att ge feedback och beröm. Det är även viktigt att chefen sätter upp tydliga riktlinjer och mål utan att styra arbetet för mycket för att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna. Genom organisationens decentraliserade organisations- och beslutsuppbyggnad får medarbetarna mer ansvar, tillit och förtroende från organisationen vilket har en positiv påverkan motivationen. Det gick slutligen att se att det finns en överensstämmelse mellan medarbetarna, cheferna och organisationens syn på motivationen i arbetet.