Vi lever i en tid där allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vår planet och där ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utsträckning göra medvetna val och efterfrågar mer information om hållbarhet från företag. Samtidigt är många företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svåra balansgång som företagen ställs inför har under de senaste åren varit ett populärt forskningsområde. Något som dock studerats mindre är huruvida ett företags ägarstruktur påverkar hur CSR-kommunikationen mottas. Familjeföretag har en ägarstruktur som kan påverka deras förutsättningar att arbeta med hållbarhet. De har sällan samma kortsiktiga avkastningskrav på sig som exempelvis ett börsnoterat företag har, vilket medför möjligheten att engagera sig i aktiviteter som företaget själva finner betydelsefulla. Med detta som bakgrund har denna uppsats frågeställningen: Hur uppfattar konsumenter CSR-kommunikation från familjeföretag? Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för vad som påverkar konsumenters uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation. Detta för att få insyn i hur ett familjeföretag kan utforma hållbarhets-kommunikation som genererar positiva reaktioner. Frågeställningen angrips genom ett samarbete med familjeföretaget Polarbröd, som får stå som praktiskt exempel, vilket ger studien en ytterligare dimension. Vilken påverkan familjeföretags ägarstruktur har på konsumenters uppfattningar om CSR-kommunikation undersöks i denna uppsats i kombination med andra potentiella påverkansfaktorer. Vidare undersöks konsumenters preferenser gällande hur CSR-kommunikationen ska utformas och levereras. Det empiriska material som ligger till grund är två fokusgrupper med sex respektive sju deltagare samt en webbenkät som 532 respondenter fullständigt besvarat. Följaktligen har både kvalitativ och kvantitativ metod använts för att besvara problemformuleringen. Av de resultat vår studie utmynnat i framgår det att vissa faktorer påverkar mer än andra. Den av dessa faktorer som påverkar mest är hur länge ett familjeföretag har funnits. Vidare tyder våra resultat på att konsumenternas uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation påverkas positivt när företagsledare öppet berättar om sitt hållbarhets-engagemang. Konsumentattribut som ålder och hållbarhetsintresse har även påvisats ha en viss inverkan på hur konsumenter uppfattar hållbarhetskommunikation från familje-företag. Resultatet visar vidare att produktmärkningar är en viktig del för konsumenters uppfattningar av hållbarhetsinformation. Branschen och företagets storlek visade sig inte ha något samband med konsumenternas uppfattningar om familjeföretags CSR-kommunikation. Andra slutsatser som studien resulterat i är att trovärdigheten för familjeföretaget stärks med en transparent hållbarhetskommunikation. Vidare vill konsumenter helst ta del av CSR-kommunikation via familjeföretags hemsidor och produktförpackningar. Det framgår även att konsumenter föredrar konkret CSR-kommunikation. Studien har visat att fler faktorer än de som utvärderats i denna uppsats påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag eftersom att frågan är så pass subjektiv och komplex. Sammantaget har trovärdighet, öppenhet och enkelhet identifierats som tre nyckelområden som tillsammans påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag.

No description available.

I experimentally examine whether disclosure of corporate social responsibility (CSR) investment facilitates cooperation in business collaborations. Business collaborations are essential for firms to maintain their competitive advantage. However, half of all ventures fail. A major reason for this high failure rate is a lack of cooperation among business collaboration partners, known as relational risk. Findings suggest that CSR disclosure leads to greater CSR investment, but does not result in an overall higher level of cooperation. However, CSR disclosure moderates the link between CSR investment and cooperation. When CSR investment is disclosed, cooperation is highest when both managers invest in CSR. Further, managers who invest in CSR are more sensitive to CSR disclosure information than managers who do not invest in CSR. Managers who invest in CSR are more cooperative when they receive a signal their partner also invested in CSR. Managers who do not invest in CSR do not attend to CSR disclosure information and are equally cooperative when partnered with a CSR investor or a non-CSR investor. Finally, when CSR investment is not disclosed, managers who invest in CSR are no more likely to cooperate than managers who do not invest in CSR. Although CSR is widespread, little is known about why managers invest in CSR or disclose CSR information. This study has implications for practitioners and academics on CSR by demonstrating a potential benefit of CSR investment and disclosure, mitigating relational risk in business collaborations.

This diploma thesis describes the situation of CSR in the Czech Republic, by investigating CSR statements addressed to the stakeholders of the Czech firms on their websites, and comparing them to the results of a world investigation. The theoretical part involves a definition of CSR, its history and wider context of sustainable development. It also describes the grounds of stakeholder theory and stakeholder relationship management. The practical part begins with a description of the world investigation of CSR statements, and continues with other investigations about the importance of stakeholders for the firms which were conducted in the West, and in the Middle and Eastern Europe. Researches in the Czech Republic follow. Finally, the results of this diploma thesis are introduced -- the groups of stakeholders to which Czech firms address their statements and categories of these statements. As a conclusion, recommendations for the Czech firms are formulated

Brands implement some strategies in choosing the right marketing activities and engaging in CSR activities in order to build up a positive brand image in the consumer's mind and to influence their perceptions. “CSR-brand fit” is the level of matching between a company's objective and  the implemented CSR activities. The purpose of this study is to explore how CSR implemented activities by a brand could positively influence brand image when those activities are in line with the business objectives of a brand. The study is done by the qualitative strategy with the abductive approach reasoning. Nine unstructured interviews were conducted in order to collect the data needed. Three cases were used presenting a “CSR-brand high fit” so the authors could explore how the “CSR-brand high fit” influences the brand image. The authors found that customers consider the high fit as something reasonable and makes common and logical sense.

This study aims to map how companies in the brokerage industry can use Corporate Social Responsibility (CSR) in their marketing to increase customers' trust in them. A lack of trust is something that the brokerage industry suffers from, which becomes problematic when customers do not feel a trust in the company that will help them in one of life's biggest purchases. CSR in marketing is becoming increasingly important in the eyes of society, but considerations need to be made as the implementation of CSR is costly and requires additional resources. The study was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews where the authors examine well-established companies that have successfully worked with CSR. The results demonstrate the importance of trust in the brokerage industry and that the implementation of CSR is something that helps the company to increase customers' trust, but that it is not enough for the company to work with CSR. / Denna studie syftar till att kartlägga hur företag inom mäklarbranschen kan använda sig av Företags samhällsansvar (CSR) i sin marknadsföring för att höja kundernas förtroende gentemot dem. En brist på förtroende är något som mäklarbranschen lider av, vilket blir problematiskt när kunderna inte känner ett förtroende gentemot företaget som ska hjälpa individer genomföra vad som förmodligen kan vara den dyraste ekonomiska transaktionen som görs i deras livscykel. CSR i marknadsföring blir mer och mer viktigt i samhällets ögon, men det krävs att avväganden görs då implementeringen av CSR är kostsam och kräver ytterligare resurser. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer då författarna undersöker väletablerade företag som lyckat arbetar med CSR. Resultaten demonstrerar vikten av förtroende inom mäklarbranschen samt att implementeringen av CSR är något som hjälper företaget höja kundernas förtroende, men att det inte endast räcker med att företaget jobbar med CSR.

No description available.

I takt med att modebranschen expanderar och utvecklas, ökar även konsumenternas krav på hur företag arbetar med CSR. Internet och digitala kanaler har drastiskt förändrat tillvägagångssättet för hur konsumenter interagerar med företag och individer. Digitala kanaler och sociala medier har blivit moderna och viktiga plattformar där företag, effektivt och innovativt, kan kommunicera med konsumenterna. Ett av de mest betydelsefulla budskapen i dagens samhälle är hållbarhetsaspekter, formulerade i CSR. Dagens modeföretag kan därför, med fördel, använda digitala kanaler för att förmedla betydelsefulla budskap vilket företag inte tydligt tillämpar idag. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag kan profilera sitt varumärke genom att bättre utforma kommunikationen av CSR-arbetet via digitala kanaler. I den här uppsatsen har en konceptuell modell konstruerad av Prasad och Tata (2015) tillämpats för att kritiskt granska modeföretags kommunikation av CSR. Modellen visar på hur ett företag kan kommunicera sitt arbete kring CSR ut mot konsumenterna och modellen har använts för att analysera företagens kommunikation på deras digitala kanaler. Den konceptuella modellen visar även på att det kan uppstå ett glapp mellan det CSR-arbete som företaget vill och tror sig kommunicera utåt och den faktiska kommunikation som företaget sänder ut. På så sätt kan det även uppstå en disharmoni mellan konsumenternas förväntningar och företagets kommunicerade prestation, vilket visar på potentiella utvecklingsmöjligheter för företags kommunikation av CSR på digitala kanaler. De genomförda studierna visar på att majoriteten av de studerade företagen har en bristfällig CSR-kommunikation och att den mest effektiva kommunikationen av CSR bygger på transparens och trovärdighet. Det framkommer att samtliga modeföretag upplever en ökad efterfråga hos allmänheten och arbetar ständigt för att utveckla och förbättra företagens CSR-kommunikation på deras respektive hemsidor.

Bakgrund och problemdiskussion: Allt fler företag redovisar information kring CSR i sina årsredovisningar. Där en stor del av tidigare studier utgått från att företag använder CSR-redovisningen på ett standardiserat sätt. Vilket kan förklaras av att CSR-standarders framväxt utgör en ram för hur företagen ska rapportera denna information. Samtidigt kan en ökad konkurrens leda till att företagen blir mer benägna att differentiera sig för att uppnå olika fördelar. Studier har även funnit att företagen använder sin CSR-redovisning på ett differentierat sätt. Därför kan det vara intressant att gå i en motsatt riktning gentemot merparten av tidigare studier och undersöka hur företagen kan använda CSR- redovisningen som en strategi. Där företagen kan implementera en viss strategi, genom att utmärka sig i sin CSR-redovisning och förmedla sitt CSR-arbete för sina intressenter på ett visst sätt. Det kan även vara intressant att undersöka hur karaktärsdragen hos företagets beslutsorgan (bolagsstämma, styrelse & Vd) påverkar hur företaget utmärker sig. Då tidigare studier visat att karaktärsdragen har en inverkan till vilka strategiska val ett företag fattar. Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur de svenska börsnoterade bolagen väljer att utmärka sig i sin CSR-redovisning och undersöka vilka karaktärsdrag hos företagets beslutsorgan som kan tänkas ligga bakom detta strategiska val. Metod: Studien utgick från en abduktiv forskningsansats, där vi växelvis använt teori och empiri. Detta då dominerande bolagsstyrningsteorier tillsammans med subjektiva bedömningar från företagens årsredovisningar använts för att skapa en förståelse för hur företagen kan utmärka sig med sin CSR-redovisning. Därefter har en statistisk undersökning utförts, där datainsamlingen hämtats ifrån 183 företags årsredovisningar. Detta för att undersöka hur beslutsorganens karaktärsdrag kan kopplas till företagens sätt att utmärka sig i CSR-redovisningen. Resultat och slutsatser: Studien fann att företagen kan utmärka sig i sin CSR-redovisning enligt två olika kategorier, det vinstmaximerande och ansvarsfulla företaget. Det fanns å ena sidan företag som ville framstå mer lönsamt och i större grad fokusera på att tillfredsställa sina aktieägare. Å andra sidan fanns det företag som ville framstå som mer ansvarsfulla, med fokus på att skapa mervärde längs hela värdekedjan. Det visade sig även att karaktärsdragen ägarkoncentration, könsfördelning i styrelse, styrelsestorlek och Vd varaktighet har en inverkan för vilken strategi företagen väljer att utmärka sig enligt. / Background and problem: More and more companies report information about CSR in their annual reports. Where a large part of previous studies assumed that companies use CSR-reporting in a standardized way. Which can be explained by the emergence of CSR- standards which provides a framework for how companies should report this information. At the same time, increased competition may lead companies to become more prone to differentiate themselves, to obtain various benefits. Studies have also found that companies use their CSR-reports in a differentiated manner. Therefore, it might be interesting to go in an opposite direction and examine how companies can use the CSR- report as a strategy. Where companies through CSR-reporting can differentiate by using a certain strategy to communicate its CSR-work. It may also be interesting to investigate how the characteristics of the company's decision-making bodies (General Meeting, Board of directors & CEO) affect how the company differentiate. As previous studies have shown, characteristics have an impact to the strategic choices a company makes. Purpose: The purpose of the study is to identify how the Swedish listed companies choose to differentiate in their CSR-reporting and investigate the characteristics of the company's decision-making bodies who might be behind this strategic choice. Method: The study was based on an abductive research approach, where we alternately used theory and empirics. This is because the dominant corporate governance theories along with subjective assessments of the company's financial statements where used to create an understanding of how companies can differentiate within its CSR-reporting. A statistical study has also been made, where the data collection was gathered from 183 companies’ financial statements. To examine how the decision-making bodies characteristics can be linked to the way companies differentiate in their CSR-reporting. Result and conclusion: The study found that companies can differentiate in their CSR- reporting according to two different categories, the profit maximizing and responsible company. There was, on the one hand, companies that wanted to appear more profitable with a greater degree of focus on satisfying their shareholders. On the other hand, there were companies that wanted to seem more responsible, with a focus on creating added value along the entire value chain. It was also found that the characteristics of ownership concentration, gender distribution within the board, board size and duration of the CEO has an impact on what strategy the companies choose to differentiate in accordance with.

Titel: Hållbarhetsredovisning-Implementeringsproblematik kring GRI G4 Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Backlund och Urban Molander Examinator: Tom Karlsson Handledare: Ola Nilsson Instutition: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Examensarbete i företagsekonomi 15hp Syfte: Studiens syfte är att uppnå en fördjupad förståelse kring problematiken rörande implementeringsprocessen vid implementering av hållbarhetsredovisning enligt GRI:s G4 riktlinjer. Metod: För studien valdes en deduktiv ansats av kvalitativ karaktär. En fallstudie av ett företag inom byggsektorn har utförts i form av intervjuer. Analysen gjordes utifrån tre kriterier sammansatta i en modell för att studera en implementeringsprocess. Resultat och slutsats: Ur Top-Down perspektivet anses GRI:s riktlinjer inte tillräckligt tydliga samt svåra att ta till sig och tolkningen anses som nödvändigt för att riktlinjerna ska fungera i verksamheten. Det fanns inte tillräckligt med resurser främst i form av tid och tidigare redovisningssystem var för dåliga vilket ledde till att det inte gick att rapportera alla utvalda indikatorer. Organisationen som helhet var inte delaktiga vid implementeringen vilket påverkade processen negativt. Ur Bottom-Up perspektivet anses GRI:s riktlinjer som överlag tydliga. Tolkningen var svår att utföra men utfördes för att kunna applicera riktlinjerna i verksamheten. Det är nödvändigt med tillräckliga resurser vilket upplevdes som en brist då det främst var ont om tid. Det saknades tillräckligt bra informationsdatasystem vilket påverkade implementeringsprocessen negativt och framförallt behövdes det fler individer delaktiga i processen. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrar med ytterligare en dimension kring implementering av hållbarhetsredovisning utifrån två olika perspektiv. Detta kompletterar litteraturen och ger praktiska implikationer genom att lyfta fram problematiken vilket är av intresse för de företag som ska implementera GRI G4 i sin verksamhet. Detta är särskilt aktuellt i och med det nya EU-direktivet om att företag av en viss storlek måste hållbarhetsredovisa samt att GRI:s tidigare versioner ersatts av den nu aktuella G4. Förslag till fortsatt forskning: Med tanke på det resultat som framkommit i vår studie gällande att det var för få involverade i processen med att implementera och arbeta med hållbarhetsredovisning har vi som förslag till vidare forskning att titta på hur involverade olika funktioner inom organisationer är i hållbarhetsredovisningen. Det skulle även vara intressant att undersöka om implementeringsprocessen skiljer sig från bransch till bransch och att göra en studie med ett ett större antal fallföretag. Nyckelord: Sustainability, Implementation, GRI, CSR, Construction / Title: Sustainability Reporting – Implementation difficulty aspects with GRI G4 Level: G2E, Bachelor thesis in Business and Administration Authors: Annelie Backlund and Urban Molander Examinator: Tom Karlsson Tutor: Ola Nilsson Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: 16VT-2FE93E-Degree Project in Business Administration (Bachelor) Purpose: The purpose of the study was to gain a deeper understanding about occuring problems during the implementation process of sustainability reporting in accordance with GRI G4. Method: A qualitative, deductive approach was outlined for the thesis. A case study on a company within the construction industry was performed, and semi structured interviews was performed. The material was subjected to analysis utilizing a implementation matrix consisting of three criterias in a model designed to study the implementation process. Results and Conclusion: According to the Top-Down perspective, the GRI guidelines are considered a bit unclear and difficult to adjust to, which leads to the necessity to interpret the guidelines to make it work in practice. There was not enough resources, especially time, allocated and the information data system at hand was not adequate enough to manage all the data needed for the choosen indicators. The organisation as a whole was not fully engaged during the implementation, which negatively affected the process. According to the Bottom-Up perspective, the GRI guidelines are over all clear. Interpretations of the guidelines were difficult to manage, but necessary in order to be able to gain applicability throughout the organisation. The necessity of sufficient resources allocated suffered from the lack of time out in the organisation. The lack of updated information data system had a negative impact on the implementation process, and above all more people needed to take part in the process. Contribution: The study contributes with an additional dimension, from the two perspectives point of view, for the implementation of sustainability reporting. This add insights to the litterature and give practical notions by high-lighting implementation issues, which companies about to implement GRI G4 in their reporting could benefit from. This is currently on the agenda since the EU directive that will force companies above a certain size to perform sustainability reporting will be ratified later this year. It is also of interest since all sustainability reports following GRI guidelines needs to follow the current G4 version from now on. Suggestion for further studies: With the results that have emerged from our study in mind, too few involved in the implementation process and the practical work with the sustainability reporting, we suggest that future studies could cover how involved different departments are when it comes to sustainability reporting. It would also be of interest to study if the implementation process differs between different industries, as well as widen the horizon with a study covering more companies and case studies. Keywords: Sustainability, Implementation, GRI, CSR, Construction