<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.</p><p>Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk. Resultatet visar även två möjligheter respektive två hinder, de fyra sistnämnda kategorierna, som identifierats utifrån respondenternas uppfattningar om webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>En slutsats utifrån denna studie är att möjligheterna med webbaserade sociala nätverk är stora när det gäller att attrahera potentiell arbetskraft. Vidare uppfattas det vara av stor vikt att vara professionell i användandet av webbaserade sociala nätverk samt medveten om utmaningarna det kan innebära, exempelvis att skapa en två-vägs-kommunikation, att interagera med och få feedback av användarna tillika de potentiella arbetstagarna.</p>

The purpose of this thesis is to measure the importance of different factors that contribute to employer attractiveness among students. Further, its purpose is to measure how those same students perceive a case company, Ramböll, relating to those same factors. The method used to satisfy this purpose is a quantitative survey among Swedish civil engineering students at three Swedish universities, Uppsala Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Högskola and Chalmers Tekniska Högskola. The survey got a response rate of 19% and the results show that the majority of the respondents think that factors such as learning opportunities, self development and independence are most important for employer attractiveness. Further, the respondents perceives Ramböll as a company that offers challenging and interesting tasks, but does not offer high salaries and is not a high status organisation.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare? Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke. Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda. Mätverktyget innefattar en enkätundersökning vilket sedan testats på ett medelstort tillverkningsföretag med 348 anställda. För att utvärdera mätverktygets funktion och lämplighet har följande frågor besvarats: - Vad uppfattar de anställda i företaget som attraktivt hos en arbetsgivare?  - Hur uppfattar de anställda attraktiviteten hos sin arbetsgivare? - Vad skapar attraktivitet hos ett medelstort företag? Studiens resultat visar att mätverktyget fungerat relativt bra mot den bakgrund att det var första gången det testades. Resultatet från enkätundersökningen har med hjälp av teori och tidigare forskning kring employer branding gett goda förutsättningar för en meningsfull och trovärdig analys. Studien ger en tydlig bild av vilka egenskaper som uppfattas som attraktiva hos en arbetsgivare, där ett intressant och utvecklande arbete upplevs som de främsta i kategorin av egenskaper. Resultatet visar på vilka attraktivtetsaspekter som återfinns i företaget samt vilka som saknas, vilket möjliggjort rekommendationer gällande områden som ska utvecklas och satsas på. Nöjdhet är enligt teori om employer branding en bra måttstock att använda sig av vid mätningar av ett företags attraktivitet gentemot nuvarande anställda. De anställda i företaget är generellt nöjda med sin arbetssituation, något som i jämförande analyser med andra frågebatterier i enkäten gett en god bild av vilka områden som skapar attraktivitet i företaget. Här återfinns bland annat ett bra ledarskap, tillfredställande lön och tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter bland de attraktiva egenskaper som påverkar nöjdheten hos de anställda i det undersökta företaget.

Sammanfattning Titel: Employer branding – En jämförande studie kring fem organisationers employer bradning-arbete i Sverige.         Avdelning: Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde Författare: Hadzic, Benjamin &amp; Valdes Soto, Cristian Handledare: Christer Thörnqvist Sidor: 1-78 Datum: 2015-05-22 Ämnesord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, organizational commitment, organisationsidentitet, organisationskultur Bakgrund: Employer branding har varit på frammarsch under senare år då arbetskraftens preferenser till stora delar har förändrats tillsammans med en allt hårdare konkurrens mellan olika arbetsgivare om humankapitalet vilket har gjort att organisationer satsar allt mer resurser på att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. Syfte: Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse kring hur man kan skapa ett organisatoriskt engagemang genom att använda sig av arbetssättet employer branding, samt att bidra med nya insikter kring olika faktorer som kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget. Metod: Forskningsmetoden som studien är baserad på är kvalitativ, forskningsprocessen är deduktiv och datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika organisationerna. Slutsats: Aktiviteter, organisationskultur och en tydlig varumärkeskommunikation är tre olika faktorer vilka enligt organisationerna i vår studie kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i Studie 1 var konsulter som arbetar med employer branding, i Studie 2 bestod deltagarna av medarbetare och chefer på ett telekomföretag. Resultatet som erhölls i Studie 1 var att “rätt person på rätt plats” och ärlighet är två stora faktorer i ett framgångsrikt employer branding. Resultatet från Studie 2 betonade vikten av att sätta rätt förväntningar samt att kulturen utgör en stor del av arbetsgivarvarumärket. Diskussionen tog bland annat upp att god kommunikation är nyckeln till att skapa ett gott förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen. / It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

Purpose: The purpose of the paper is to investigate how Employer branding can help increase the job satisfaction among the employees and thereby affect their ambition to stay in the workplace. The aim of the study is also to research around what factors are crucial in the work of Employer branding based on it existing staff perspective. To contribute to knowledge of key factors in the work with Employer Branding can help companies in the future to succeed with the concept. Method: The study is based on a mixed method. The quantitative part of the mixed method consisted of a questionnaire survey where ten surveyed questionnaires were obtained. The qualitative survey consisted of interviews with employees at Lidl. Results: A modified version of Kotter's model, adapted to the work with Employer branding, can be used to increase job satisfaction and thereby also increase the employee's ambition to stay in the workplace. In the modified model, crucial factors such as the shift ratio between employers and employees, Herzberg's motivation factors for job satisfaction, as well as the design of Employer Value Proposition must be considered. Common personal contact is a key factor in the work of Employer branding which leads to increased job satisfaction and thereby increasing employees' ambition to stay in the workplace. The work with Employer branding in retail/grocery stores must include factors such as working hours and forms of employment, as they are key drivers that must be met to keep staff within an organization. The result of this study shows that the work with Employer branding, in order to increase employee satisfaction and thus increase the ambition to stay in the workplace, is affected by many cohesive factors. In conclusion, it can be noted that all these factors must be taken into account in order to succeed with the work of Employer branding.

In order to understand if and how employer branding influences employees’ work behaviours and enhances employees’ ability to contribute to organizational productivity, effectiveness, and competitiveness, one needs to examine its functionality and capacities beyond that of employee attraction and retention to that of employee development, engagement, and performance. This research aims to do that by answering the following questions:1. What are the factors present in the content and delivery of employer brand promises and how might they influence employee performance?2. What influence does employees’ perceived level of employer brand promise fulfilment by their organization have on their level of organizational citizenship and task performances? A mix method case study was conducted on one of Canada’s best-of-the-best employers. In total, 19 managers were interviewed and 316 employees were surveyed. Five themes emerged to reflect the employer brand promise content factors that could influence performance. They are the factors of personal sustainability, personal connectedness and belonging, opportunities and growth, personal stake and influence, as well as significance and esteem. Three themes emerged to reflect the employment benefit materialization factors. They are brand championship, branding control, and stakeholder selection and interaction. Quantitative results suggest that as a whole, statistically significant, positive, and generally weak to moderate influence exists between employees’ perceived level of employer brand promise fulfillment and their organizational citizenship performance. The influence on task performance is much weaker. However, there is stronger indication that employees’ perceived fulfillment of employer brand promises positively influences their perception of 1) their employment experience as being desirable and distinctive, 2) their organization as being a great place to work, 3) their happiness to spend the rest of their career at the organization, and 4) their lack of frequency in thinking of leaving the organization, and these positive perceptions, in turn, further influence employees’ organizational citizenship and task performances.