Background:  The world’s population is ageing rapidly. Each year an estimated 40 million people are in need of palliative care where Nurses play a central role. Aim: To describe Nurses experiences of caring for dying people at the end of life Method: A literature study based on nine qualitative articles. Results: The results of this literature study reveals that nurses experienced the work of caring for dying people at the end of life both as  meaningful and challenging.  Nurses experienced organizational constraints and used coping strategies in order to manage their work.  Conclusion:  End of life care is about ensuring a good death for dying people. The work involves both positive and negative experiences for nurses. The literature study gave an important insight into the challenges nurses face in Palliative care.   Keywords: experience, nurses, palliative care / Bakgrund: Befolkningen i världen blir allt äldre. Årligen är ca 40 miljoner människor i världen i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan anses ha en nyckelroll inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer vid livets slut. Metod: En litteraturstudie  genomfördes baserad på 9 kvalitativa studier. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskorna upplevde arbetet med att vårda döende personer som både meningsfullt och utmanande. Sjuksköterskorna upplevde organisatoriska begränsningar och använde sig av coping strategier för att klara sitt arbete. Slutsats: Vård vid livets slut handlar om att säkerställa en god död för den döende personen. Arbetet innebär både possitiva och negativa erfarenheter för sjuksköterskan. Litteraturstudien gav en viktig insyn i de utmaningar sjuksköterskan möter inom palliativ vård.   Nyckelord: experience, nurses, palliative care

Titel: Omvårdnadspersonalens erfarenheter av sårbehandling och att vårda patienter med sår. Bakgrund: Sår är ett stort och komplext område och kunskapen har ökat sista decennierna vilket ställer nya krav på personalen. Genom att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter kan utmaningar och problem synliggöras och detta kan ge möjligheter till att förbättra situationen för alla inblandade. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av sårbehandling och att vårda patienter med sår. Metod: En litteraturstudie innehållandes 8 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Helhetssyn och engagemang i patienten, inte bara såret, samt rätt kunskap och kompetens främjar hälsa hos patienter med sår. Bristande kunskaper, resurser och tid är stora utmaningar i vården av patienter med sår. Vårdteamet och stöttande kollegor spelar en viktig roll i att upprätthålla kvaliteten och stärka personalens tro på sig själva. Vårdmiljöns tillgångar och begränsningar påverkar upplevelsen av arbetet med patienterna och bidrar till utmaningar i yrkesutövningen. Konklusion: Arbetet med sår och patienter med sår är berikande men också utmanande. Mer forskning på metoder och verktyg som kan underlätta sårbehandling i hemmet behövs. Det behövs en samordnad syn på prevention och behandling av patienter med sår. Nyckelord: omvårdnad, erfarenhet, sjuksköterska, sår, sårvård

Bakgrund: Döden är något de flesta sjuksköterskor troligtvis möter under sin yrkeskarriär och att vårda döende patienter innebär att tillgodose patienten och anhörigas behov. Denna vård skapar många känslor och svårigheter som sjuksköterskan måste handskas med. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där resultatet av nio kvalitativa studier granskades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. Använda databaser för sökningarna var Scopus, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien visar sjuksköterskornas strävan efter att tillgodose patientens behov och välbefinnande. Sjuksköterskornas roll i mötet med patient och anhöriga samt bristande förutsättningarna som upplevdes beskrivs. Sjuksköterskorna beskriver hur de blir känslomässigt påverkade samt behovet och användandet av resurser för att klara av att vårda döende patienter.Konklusion: Att vårda och sträva efter att eliminera lidande för patient och anhöriga kan skapa ett lidande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna beskriver ett behov av hanteringsstrategier och stöd i sitt eget lidande för att kunna känna medlidande. Vården beskrivs även som givande och bör bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där personen ses som en partner.

I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en stor folksjukdom som främst drabbar yngre människor. Att drabbas av diabetes är påfrestande fysiskt och psykiskt. Det är därför ett viktigt ämne att belysa för att kunna underlätta och förbättra vården av barn och ungdomar med diabetes. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av 10 kvalitativa studier där samtliga kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Deltagarna i litteraturstudien var 6–22 år gamla. Resultat: Resultatet visade på barn och ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 från att få diagnosen, ta kontroll över sjukdomen, få stöd från hälsoprofessioner, familj och vänner till att lära sig leva ett förändrat men ”normalt” liv.Konklusion: Att leva med diabetes är en ständig kamp om att leva så normalt och självständigt som möjligt. Detta underlättas genom stöd och tillräcklig information från familj och vårdpersonal. Denna fördjupande kunskap och förståelse av barn och ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes kan bidra till förbättrad diabetesvård som kan underlätta för dessa att leva ett gott liv trots diabetes. / Background: Diabetes type 1 is a large endemic disease that mainly affects younger people. Diabetes has shown to be straining physically and psychologically and is an important subject to highlight to ease and improve the care for adolescents with diabetes. Purpose: The aim with this literature study was to highlight children and adolescents experience of living with diabetes type 1. Method: The literature study is a compilation of 10 qualitative studies that has been quality reviewed, analysed and compiled. The participants in the study was 6-22 years old. Results: The result showed children and adolescents experiences of living with diabetes type 1. From being diagnosed, taking control of the disease, getting support from healthcare, family and friends to learning how to live a changed but “normal” life.Conclusions: To live with diabetes is a constant struggle to live as normal and independent as possible. This facilitates with care and information from family and health professionals. Increased knowledge and understanding of children and adolescence experience of living with diabetes may help to improve diabetes healthcare which can ease their life despite diabetes.

Begreppet microdestination har börjat figurera och få större betydelse inom svensk samt global turism och Furunäset i Piteå vill utvecklas till en microdestination. Dock finns ingen vedertagen definition av begreppet. Syftet med detta arbete är att utforma en definition av begreppet microdestination samt undersöka hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. Arbetet har därigenom undersökt möjligheten att länka samman upplevelseekonomin med microdestinationer. Syftet uppnåddes genom två litteraturstudier samt en fallstudie på Furunäset. Ena litteraturstudierna hade fokus på microdestinationer och den andra på upplevelseproduktion inom turism. Definitionen som utformades för begreppet microdestination i detta arbete är: En microdestination är en destination inom destinationen. Upplevelseproduktionsperspektivet syftar till att kunna skapa meningsfulla och minnesvärda upplevelser för individer och gäster. Denna studie resulterade även i direktiv om hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. / The term microdestination has started to form and gain importance in the tourism sector. But there is no general definition to be found on the term microdestination. The purpose of this bachelor thesis is to define microdestinations and to examine how the experience production perspective may be applied to the microdestination Furunäset. Using two literature studies and one case study on Furunäset this thesis examines the possibility of combining the experience economy with microdestinations. The definition brought forth through this thesis is: A microdestination is a destination within a destination. The aim of experience production perspectives is to create meaningful and memorable experiences for customers and individuals. The thesis finalizes in giving some ideas and suggestions, on how to apply experience production perspectives at a microdestination in Furunäset.

Coherence describes the validity of the internal rules that drive the behaviors of a virtual environment (VE) in presenting a credible scenario. A VR system with a high level of coherence could lead to strong plausibility illusion, which is a key component of the sense of presence. There are few existing studies centered around coherence, and they tend to put the user in a passive role when experiencing the VE without emphasizing on their active participation in the interaction. This dissertation makes up this gap by connecting the concept of coherence with fundamental 3D user interface design that focuses on the algorithms that map the user's actions to the VE's behaviors. Specifically, we inspect the design of coherent interactions for two complicated tasks, namely travel and object manipulation. For travel, we propose a family of redirected walking techniques called "narrative driven cell-based redirection", which lets the user traverse a VE that's much larger than the physical space without breaking the coherence of the scenario. For object manipulation, we propose the novel concept of physics coherence to capture whether an interface conforms to the rules of physics and design several novel techniques that try to balance between physics coherence and usability. Together, we provide some useful tools for designing coherent interactions and discuss how coherence affects user experience in VR interaction. / Doctor of Philosophy / To create a virtual reality (VR) experience that feels plausible, it’s important to consider the validity of the internal rules that drive the behaviors of the virtual environment (VE), which we call “coherence” of a VR system. We discuss how to support coherence in two types of fundamental VR interaction. The first one is travel, which concerns moving the viewpoint around following the user’s intention. For this task, we propose a family of novel interaction techniques called “narrative driven cell-based redirection”, which lets the user traverse a VE that’s much larger than the physical space without breaking the coherence of the scenario. The second one is object manipulation, which is about controlling a virtual object using hand input. For this task, we propose the novel concept of physics coherence to capture whether the interaction conforms to the rules of physics and design several novel techniques that try to balance between physics coherence and controllability. Together, we provide some useful tools for designing coherent interactions and discuss how coherence affects user experience in VR interaction.

Master of Public Health - MPH / Background: The appointment system learning initiative (ASLI) was introduced in 2016 as a way of implementing appointment systems in the City of Cape Town, in response to lengthy waiting times at PHC facilities It was intended as a safe space for learning, and piloted facility-generated planning in which knowledge was shared in workshops over 18 months. Variability in how well appointment systems had taken root was noted at the second feedback workshop. Currently, there is little information on the experiences, perceptions and roles of managers with regard to the initiative, or what unforeseen issues may have had an impact. Aim: This study aimed to reach an understanding of how the Appointment Systems Learning Initiative approach and its implementation was experienced by participating facility and PPHC managers at City Health facilities in Cape Town. This includes an exploration of the roles and experiences of health managers, including their perceptions of the benefits and challenges of the process. Methods: A qualitative, exploratory design was used. Individual, semi-structured interviews were conducted with a sample of twelve facility managers and two PPHC managers. Manager’s roles were analysed deductively according to Mintzburg’s 2009 framework, while other data analysis was inductive. Ethical clearance was obtained from UWC BMREC prior to commencement. Informed consent was obtained from participants and confidentiality was preserved at all stages of research. Results: Managers viewed the learning experience positively and felt that facility-generated planning was preferable to hierarchical imposition of programmes. They found it motivating to learn how other facilities had solved problems and designed their systems. Contextual changes to the health system affected ASLI by increasing the pace and prescriptiveness of implementation, and impeded the capacity for PPHC managers to offer support. Facility managers fulfilled critical leadership roles according to Mintzberg’s model, but the way in which they carried out roles such as delegation, team building or communicating may have affected implementation. Challenges included issues with human resources, insufficient time available for managing implementation, lack of preparation beforehand, insufficient support and contextual changes. Benefits included shorter working hours for staff, better organisation in facilities, shorter waiting times and improved satisfaction for end-users.

Philosophiae Doctor - PhD / Background: Palliative care is specialised health care to support people living with a terminal illness, and their families. Palliative care aims to prevent and relieve suffering, to help people to live as well as possible until they die, and to support the processes of dying and bereavement. Palliative care is holistic care provided by Emergency and Oncology Nurses caring for cancer patients. Palliative care protocols for Professional Nurses working in Emergency Units and Oncology Departments are not always posted or in full view in the government hospitals of the Western Cape. The researcher had noted that the development of a palliative care protocol would be unique in its use at the three targeted government hospitals. Aims and Objectives: This study focused on the development and implementation of palliative care protocols for Emergency and Oncology Nurses in the targeted government hospitals of the Western Cape, i.e., protocols could be beneficial for cancer patients and their families. The overall aim of the research was to develop applied palliative care protocols for Emergency and Oncology Nurses to provide best practice palliative care nursing for Oncology Patients who may present at any one of three Western Cape Provincial Hospitals.

Background: Approximately 2,8 million surgical procedures were performed in Sweden 2016. After surgery, patients experienced different degrees of postoperative pain. Under treated postoperative pain created great suffering for patients, delayed the recovery after surgery and could increase the risk of complications. Therefore, it is of importance to explore and describe patients’ experiences regarding pain in conjunction with surgery, in order to improve postoperative pain relief from a nursing perspective. Aim: To describe how patients experience postoperative pain and pain relief. Method: A literature review was conducted in which four qualitative studies and three quantitative studies were included. The studies were subjected to assurance of quality and Friberg’s three-step analysis was used. Results: Two categories and eight subcategories emerged. The two categories were (1) The time before surgery and (2) The time after surgery. The categories illustrated how patients experienced postoperative pain and pain relief before and after surgical procedures. Conclusion: Patients had previous experiences, expectations, knowledge and beliefs about postoperative pain and pain relief that affected their experiences before surgery. After the procedure, patients' difficulty in communicating, their participation, the attitudes of healthcare professionals and the degree of attendance of the nurse were important experiences related to postoperative pain and pain relief.