Vad anser gode män till ensamkommande barn om hur Barnkonventionen efterlevs under asylprocessen och hur uppfattar de sin egen roll och sitt uppdrag som god man till ensamkommande barn? Denna fråga undersöks i studien genom intervjuer med gode män. Bakgrunden är att UNICEF gett kritik till Sverige för att inte till fullo efterleva Barnkonventionen i en asylprocess samt det faktum att godmanskapet i flera aspekter framställs som ett oklart och odefinierat uppdrag. Studien syftar även till att undersöka hur de intervjuade gode männen uppfattar samarbetet med Socialtjänsten och Migrationsverket. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har analyserats med hjälp av en strukturell-funktionell rollteori samt genom ett rättighetsperspektiv, där Barnkonventionen och begreppet barnets bästa varit centralt. Resultatet visar främst hur uppdraget som god man till ensamkommande barn tolkas på ett mycket varierande sätt. Den främsta skillnaden inom godmanskapet tycks innebära den relation som skapas till barnet, vilket i sin tur skapar en orättvisa mellan barnen som är tilldelade gode män. Det egna initiativtagandet kan till och med påverka det enskilda barnets asylprocess och framtid. Ett centralt resultat i studien är även uppmärksammandet över bristen gällande ensamkommande ungdomars 18-årsdag och det därmed avslutade godmanskapet. Studiens intervjupersoner framställer detta som ett systemfel som bör åtgärdas för att behandla ungdomarna rättvist och humant.

Mycket forskning har bedrivits med syfte att förstå ensamkommande barn i relation till gode män, i samband med flykten till ett främmande land. Vad som inte studerats i samma utsträckning är gode män till ensamkommande barn och deras perspektiv på uppdraget som god man. Denna uppsats ämnar därför att studera de gode männens upplevelser av uppdraget som god man till ensamkommande barn. Uppsatsen fokuserar på de gode männens upplevelser av relationen med barnet, kontakten med olika myndigheter, hur de upplever att uppdraget som roll karaktäriseras och hur gode männens motivation till uppdraget påverkas av deras upplevelse av rollen som god man. Förhoppningen med studien är att få en djupare inblick i hur gode män upplever uppdraget som god man till ensamkommande barn, samt öka förståelsen för den som engagerar sig. Vi hoppas även att studien ska öppna upp för diskussion i det svenska samhället kring huruvida godmanskapet, som det är utformat idag, verkligen är lämpligt i bemötandet av ensamkommande barn. Genom kvalitativa intervjuer har 12 informanter med erfarenhet som god man till ensamkommande barn i Sverige delat med sig av berättelser från deras tid som god man. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med syftet att se hur sociologen Johan Asplunds teorier om social responsivitet kunde genomsyra materialet. Dessutom har Arlie Hochschilds och Mikael Allvins teorier använts som ett komplement till Johan Asplunds teorier. Resultatet visar att gode män upplever arbetsuppgifterna inom uppdraget som otydliga, vilket påverkar sociala interaktioner med olika parter inom uppdraget, samt den gode mannens välmående.

Milestones of European symbolism of the end of the 19th century and the beginning of the 20th century have been indicated and the meaning of prometheism as fundamental category of symbolism has been determined. It has been explored that the origins of Lithuanian symbolism do not only date back to Russian symbolism but through it they are connected with the broader co-European context. It has been established that one of the fundamental categories of Baltrušaitis’ and Papini’s viewpoint is prometheism, its political aspect characteristic to both authors has been analysed. It has been determined that Baltrušaitis’ promethean viewpoint is based on the philosophy of Solovyov according to which “God-man” is the synthesis of humanity and divinity; whereas Papini’s promethean viewpoint refers to Nietzsche’s idea of “superhuman” as an absolute category, a man who became God. The connection of Papini’s identity metamorphoses and prometheism viewpoint has been investigated; it has been demonstrated that prometheism influenced the twists of Baltrušaitis’ intellectual biography and the changes of his relation with Lithuanity. The connections of Baltrušaitis’ and Papini’s prometheism with the political attitude of authors has been analysed, it has been established that the differences of this attitude were determined by diverse philosophical fundamentals of Russian and Italian prometheism. / Darbe pažymėtos XIX a. pabaigos – XX a. pradžios Europos simbolizmo gairės ir nustatyta prometėjizmo kaip pamatinės simbolizmo kategorijos reikšmė. Ištirta, kad lietuviškojo simbolizmo ištakos siekia ne tik rusiškąjį simbolizmą, bet per jį ir platesnį europietiškąjį kontekstą. Nustatyta, kad pagrindinė Baltrušaičio ir Papini’o kultūrinio dialogo kategorija yra prometėjiškoji pasaulėjauta, išanalizuotas abiem kūrėjams būdingas politinis jos aspektas. Atskleista, kad prometėjizmas, iš pradžių suartinęs du kūrėjus, vėliau, dėl istorinių aplinkybių vystęsis skirtingais keliais, savo ruožtu juos ir išskyrė. Nustatyta, kad Baltrušaičio prometėjiškoji pasaulėjauta remiasi Solovjovo filosofija, teigiančia, kad „dievažmogis“ yra žmogiškumo ir dieviškumo sintezė; tuo tarpu Papini’o – Nietzsche’s „antžmogio“ kaip absoliučios kategorijos, žmogaus, tapusio Dievu, idėja. Ištirta Papini’o tapatybės metamorfozių ir prometėjizmo pasaulėjautos sąsaja, įrodyta, kad prometėjizmas yra viena kertinių Baltrušaičio pasaulėjautos kategorijų, lėmusių poeto intelektualinės biografijos vingius ir santykio su lietuvybe pokyčius. Išnagrinėtos Baltrušaičio ir Papini’o prometėjizmo sąsajos su politine kūrėjų laikysena, nustatyta, kad jos skirtumus lėmė skirtingi rusų ir italų prometėjizmo filosofiniai pagrindai.

No description available.

Thesis (Th. M.)--Western Conservative Baptist Seminary, 1991. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 110-119).

Studien har som syfte att studera hur gode män ser på sin roll och sitt ansvar i förhållande till ensamkommande barn och ungdomar. Den undersöker även vilka insatser som genomförts, lyfter eventuella svårigheter och undersöker vilka motiv och drivkrafter de gode männen har för sitt engagemang. Det ges en historisk och nuvarande överblick över hur ensamkommande barns situation utvecklats med fokus på förändringar under åren 2015 till 2017. För att belysa hälsofrämjande aspekter hos ensamkommande barn och ungdomar presenteras tidigare forskning om hur de ser på hem, tillhörighet, skola och trygghet. Forskning på frivilliga samhällsarbetare presenteras med fokus på gode män och en genomgång över vad som förväntas av gode män och dess insatser. Studien innehar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att gode män till stor del har altruistiska motiv för sitt engagemang, men att det även finns andra teoretiska perspektiv på de gode männens drivkraft och motivation. Det framkommer även att det svåraste upplevs vara möjligheterna till att kunna hjälpa och att de gode männen under vissa perioder pendlar mellan hopp och förtvivlan. / This study explores how legal guardian ́s look on its role and responsibility relative to unaccompanied children and youths. It also explore the actions that have been taken, lifting potential difficulties, and investigating the motives and driving forces the legal guardian have for their commitment. A historical and current overview of the situation of unaccompanied children has been developed, focusing on changes in the years 2015 to 2017. To highlight health-promoting aspects of unaccompanied children and young people, previous research is presented on how they look at home, belonging, school and safety. Research on volunteer community workers is presented with focus on legal guardians and a review of what is expected of legal guardians and their efforts. The study has a qualitative approach with semi structured interviews. The result shows that legal guardian usually have altruistic motives for their commitment, but that there are also other theoretical perspectives on the legal guardian ́s driving forces and motivation. It also turns out that the hardest experience is the ability to help and that the legal guardian ́s, during certain periods, commute between hope and desperation.

<p>The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average. The conclusion of this study is that social service should make more attention to living conditions and social problems that people with mental health difficulties have. This would enable the social worker to his authority in making correct and fair assessments, and increased opportunities to design interventions in a satisfactory manner.</p>

The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average. The conclusion of this study is that social service should make more attention to living conditions and social problems that people with mental health difficulties have. This would enable the social worker to his authority in making correct and fair assessments, and increased opportunities to design interventions in a satisfactory manner.

Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet. Både godmanskap, men i synnerhet förvaltarskap, har ökat markant i flertalet av landets kommuner. I början av 2000-talet fanns det ca 51 400 godmanskap och 4 800 förvaltarskap i landet, men statistik visar en betydande procentuell ökning. Många samhällsförändringar har bidragit till det ökade behovet av ställföreträdarskap. Exempelvis får inte anställda inom vård och omsorg hantera de hjälpbehövandes tillgångar som tidigare var vanligt och den hjälpbehövandes anhöriga bor allt oftare på längre geografiskt avstånd från denne. Förändringar inom psykiatrin har också skapat en ny behovsgrupp. Den tekniska utvecklingen och det ökade informationsflödet i samhället har också medfört att allt fler människor fått problem med att uppfylla de krav som dagligen ställs på oss. Till följd av de komplicerade sammansättningar av uppgifter och ansvar som ett ställföreträdarskap i dag kan innebära, är lagstiftningens behörighets- och kvalifikationskrav, tillsammans med bestämmelserna om tillsynen över utförandet väldigt viktiga. Syftet med denna uppsats är främst att redogöra för lagstiftningen avseende förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de kvalifikations- och behörighetskrav som ställs på dessa. Uppsatsen redogör även för tillsynen utförd av överförmyndarna och länsstyrelsen. I uppsatsens näst sista kapitel diskuteras och analyseras huruvida lagstiftningen kan anses vara i reformbehov eller om den är tillräcklig för att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Då uppsatsen är en juridisk framställning har rättsdogmatisk metod använts för att besvara frågeställningarna. Vidare har även en intervju genomförts, med en verksam jurist inom överförmyndarnämnden. Detta för att inhämta ytterligare underlag till analysen och för att utreda huruvida det finns interna föreskrifter för tillsynen och bedömningen av om en person är kvalificerad nog att förordnas. Av uppsatsen framgår att uppgifterna som dagens ställföreträdarskap innebär ställer ett högre krav på kompetens. Bestämmelsen om vilka krav som fordras är dock omodern både till ordval och ur lagtekniskt hänseende. Rekvisiten är mycket generellt utformade, vilket medför en varierande bedömning beroende av beslutsfattaren, som i sin tur kan innebära en betydande risk för den hjälpbehövande. Lagstiftaren bör därför överväga en ändring av bestämmelsen. Beträffande tillsynslagstiftningen och specifikt den granskning överförmyndarna och länsstyrelsen skall utföra, får den med något undantag anses ge goda förutsättningar för en kompetent granskare att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Bristerna i tillsynen avser i stället det tillsättningsförfarande varigenom överförmyndaren utses och den avsaknad av kompetenskrav som föreligger i lagstiftningen, vilket får som följd att övriga tillsynsbestämmelser inte fyller sin funktion. Lagstiftningen avseende kvalifikations- och behörighetsgrunderna samt tillsynen får sammantaget därför anses vara i reformbehov, då den inte uppnår ändamålet med ett rättssäkert ställföreträdarskap.

No description available.