No description available.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende. Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner. Mer forskning behövs om vilken typ av information kvinnor efterfrågar och informationen kring livsstilsförändringarna bör också involvera familj och närstående för att på så vis främja kvinnans stöd i det dagliga livet.

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag. Denna genererade svar från 245 respondenter med en medelålder på 61.4 år. Svaren analyserades med multipel linjär regressionsanalys i stickprovet samt uppdelat för män och kvinnor. I motsats till tidigare forskning hittades inget samband mellan anställningsotrygghet och socialt stöd från kollegor eller familj. Könsskillnader hittades i sambanden med kvalitativ anställningsotrygghet. Ålder visade sig ha ett starkt samband till kvalitativ anställningsotrygghet. Resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare. De erhåller dock olika tysta signaler från sin omgivning om att expertisen står över ledarskapet. Frånvarande direktiv från ledningen hur chefen bör prioritera sin tid och sitt engagemang mellan sina roller gör att chefen väljer mellan tre strategier: att kombinera sitt ledarskap och sin expertroll eller lägga tyngden på antingen ledarskapet eller expertisen. Dessa strategier kan medföra olika effekter på ledarnas upplevda situation, medarbetares arbetssituation och verksamhetens arbetsklimat. Resultaten beskrevs i relation till tidigare forskning och Goodalls teori om expertledarskapets betydelse för ledarskapet. En avslutande diskussion fördes om resultaten i relation till syftet och frågeställningen.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin. I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt. En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna. Kommunallagens förbud mot enskilt inriktat stöd å andra sidan reglerar ett förbud mot ekonomiska stöd till näringsidkare och omfattar bl.a. stöd på den lokala marknaden. Det har visat sig att fastighetsöverlåtelser spelar en viktig roll för kommuner för att utveckla strategiska anläggningar. Dessutom råder ett kunskapsgap bland landets kommuner om hur enkelt EU:s statsstödsregler kan träffa en lokal fastighetsöverlåtelse. Ett bakomliggande syfte med EU:s statsstödsregler är tillgodose goda konkurrensvillkor och undvika att medlemstaterna framkallar en tävling mellan sig för att understödja olönsamma företag. För att en kommunal fastighetsöverlåtelse ska anses som otillåten enligt kommunallagen fordras att en kommun otillbörligt gynnar motparten genom att exempelvis sälja fastigheten under marknadspris. För att EU:s statsstödsregler ska träffa fastighetsöverlåtelsen fodras att transaktionen påverkar handeln mellan medlemsstaterna, dvs. att samhandelskriteriet är uppfyllt. Det har visat sig flera rättsfall vid kommunala fastighetsöverlåtelser att tröskeln för att samhandelskriteriet ska aktualiseras är mycket låg. Slutsatsen i uppsatsen är att EU-rättens bestämmelser om statligt stöd inte får fullt genomslag i svensk rätt. Det kan till exempel vara fallet när kommunallagens regel om återkrav ska tillämpas i förhållande till EU:s statsstödsregler vid kommunala fastighetsöverlåtelser. Bland annat saknas rättsmedel i svensk rätt för en förfördelad spekulant av en kommunal fastighet och därmed kan lagstiftningsåtgärder på statsstödsrättens område i anses som motiverat.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd. Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet. Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskans omvårdnadsstöd till patienter med prostatacancer. En beskrivande empirisk studie valdes, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor. Datainsamlingen genomfördes med en enkät på en klinik på ett sjukhus i ett mellansvensk län. Svarsfrekvensen resulterade i 92,3 % vilket betyder att 24 enkäter besvarades. Huvudresultatet visade att de frågor sjuksköterskan mest tog upp berör hantering av bestående symtom i de nedre urinvägarna samt biverkningar. De ämnen som sjuksköterskan berörde minst var frågor gällande sexualitet och information om olika behandlingsalternativ. De flesta sjuksköterskor utgick från att någon annan gav information om olika behandlingsalternativ, oftast en läkare. Medan andra angav att den informationen inte ingick i sjuksköterskans kompetens. Frågor gällande sexualitet gjorde många sjuksköterskor obekväma. Därför väntade flera på att patienten skulle ta upp frågan. Det sjuksköterskorna ansåg sig vara bra på i sitt eget bemötande var att se hela patienten och inte bara diagnosen. Studien uppmärksammar att det finns områden där sjuksköterskan ger otillräckligt med stöd till patienter med prostatacancer och det är därför angeläget att vetskapen om detta problem lyfts fram. / The aim of this study was to examine and describe nurse’s support to patients with prostate cancer. A descriptive empirical study was chosen, containing both quantitative and qualitative questions. The data was collected through a questionnaire on a clinic on a hospital in a mid-Swedish county. A response rate of 92,3 % shows that 24 questionnaires were answered. The result showed that the questions nurses were most keen to raise were questions concerning managing consisting symptoms of the lower urinary tract and side effects. Subjects nurses least talked about were questions concerning sexuality and information about different treatments. Most nurses assumed that someone else raised these questions, mostly a doctor, while other satiated that the information was not included in the nurses’ qualifications. The questions about sexuality made many nurses uncomfortable and they waited for the patients to raise the question. What the nurse considered herself to be good at in her encounter with patients was that she saw the whole patient and not only the diagnosis.The study shows that there are areas where the nurses give patients with prostate cancer inadequate support and therefore it’s urgently that knowledge of this problem get highlighted.

Bakgrund: Närstående har en betydelsefull roll och får ta ett stort ansvar när någon nära drabbats av stroke. Det är inte ovanligt att livet förändras för alltid och närstående hamnar i en krissituation. Professionell hjälp och stöd till närstående under sjukhusvistelse är en viktig del i sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av stöd från sjukvårdspersonal efter att en nära person drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Totalt tretton artiklar inkluderades i resultatet, tio kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av en metod för innehållsanalys som genomfördes i sju steg vilket resulterade i två kategorier och fjorton underkategorier. Resultat: Närståendes upplevelser av stöd resulterade i kategorierna: upplevelser av stöd och upplevelser av otillräckligt stöd som omfattades av underkategorierna; trygghet, förnöjsamhet, tillit till information, att bli sedd, okunnighet, utelämnande, att bli tagen för givet, maktlöshet, ensamhet, osynlighet, otillräcklighet och upp till mig själv gällande rollen. Slutsats: Det är inte självklart att närstående får det stöd de önskar i sjukvården. Viktigt är dock för närstående att få känna samhörighet, delaktighet och vara en del i sammanhanget vilket främjar närståendes relation till sjukvården.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes. Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter. Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas. Inga övriga korrelationer kunde påvisas. Studien visar att vidare undersökningar kring privatlivets sociala relationer och dess eventuella positiva effekter på den upplevda stressen på arbetsplatsen behöver genomföras.