Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

No description available.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat. I resultatet presenterades två teman: Effekter av motiverande samtal samt Upplevelser av motiverande samtal. I resultatet visadesdetatt motiverande samtal hadeen reducerande effekt då det gälldenarkotikamissbruk, främst personer medcannabismissbrukhade en högre behållning av motiverande samtal. Det visades även att personer med narkotikamissbruk hade positiva upplevelser av motiverande samtal,såsom att få lärdom om att hantera sin livsvärld samt att deupplevde stödatt fortsätta sin förändringsprocess framåt. Det uppkomävennegativa upplevelserfrånmotiverande samtal hos personer med narkotikamissbruk, då de delvis kändebrist på samtalstidsamt en känsla av iakttagelsefrån personalenunder samtalen. Fortsatt forskning om ämnet behöver belysas,särskilt då det gäller tyngre narkotikamissbruk, detta för att nuvarande forskning främst fokuserar på cannabismissbruk / Substance abuse is a public health problem in Sweden. More people with this problematic is seeking for help and support from the swedish healthcare. Motivational interviewing (MI) is a model which can be used by the healthcare, especially by nurses to support people with substance abuse and help them to find motivation to reduce their use of drugs. The aim of this study was to illuminate if motivational interviewing can support people with substance abuse. The litterature study was made by 14 articles which was processed and compiled to get an result. In the result, two themes emerged: Effects of motivational interviewing together with Experiences of motivational interviewing. The result showed that MI had an reducing effect on substance abuse, especially when it comes to cannabis abuse. The people who abused cannabis had a higher profit from motivational intrviewing, than people who took harder drugs. It was also shown that people with substance abuse had positive experinces by MI, like they felt that they got knowledge to manage their life-world and also that they felt that they had enough support to continue their journey of change. People with substance abuse also experienced motivational interviewing as negative, such as lack of time in the MI sessions and a sense of observation from the staff during the sessions. Continued research about this topic needs to illuminate, especially when it comes to heavy drugabuse, this beacuse current researches mainly focus on cannabisabuse.

Titel: Palliativ hemvård - Ett anhörigperspektiv. Erfarenheter av att vårda närstående i palliativt skede i hemmet.   Bakgrund: Fler och fler människor är i behov av palliativ vård och andelen som vårdas palliativt i hemmet ökar. Anhöriga tar ofta på sig rollen som vårdare trots brist på kunskap och erfarenhet av vad det innebär.   Syfte: Att belysa anhörigas erfarenheter av att vara vårdare till närstående i palliativt skede i hemmet.   Metod: Litteraturanalys enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Analysen visar att anhörigvårdare upplever olika känslor under vårdtiden. Vårdperioden beskrevs som ansträngande och påverkade anhörigas egen hälsa men de upplevde tacksamhet över att kunna vårda sin närstående. Anhöriga beskrev hur vardagen, relationer och hälsan förändrades och att stöd från anhöriga, vänner och vårdpersonal kunde underlätta vårdandet. Kulturella skillnader framkom också kunna inverka på hur vården gavs och av vem.   Konklusion: Hur vårdperioden upplevs beror på vilket stöd den anhörige får i vårdandet. Sjuksköterskan kan här spela en viktig roll i att ge det stödet.

No description available.

Forskning visar att psykosocial arbetsmiljö påverkar hälsan hos anställda, och begreppet psykosocial arbetsmiljö kan innefatta variablerna stöd, kontroll och krav. Syftet med denna studie var därför att bekräfta ifall stöd, kontroll och krav på arbetet predicerar vårdpersonals nivå av stress, något som har undersökts i tidigare studier. Undersökningen gjordes genom en enkät kallad QPS-Nordic och ett formulär om stress, som skickades ut till vårdpersonal i en kommun i Mellansverige. Svarsfrekvensen var 15 män och 89 kvinnor i åldrarna 20 – 67. Resultatet av en multipel regression visade att högt stöd och hög kontroll predicerade en lägre stressnivå hos vårdpersonalen, medan höga krav predicerade en högre stressnivå. Det tyder på att arbetsgivare bör sträva efter att ge sina arbetstagare en hög nivå av stöd och kontroll.

No description available.

<p>Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.</p>

<p>Missbruk- och beroendeproblem är idag ett stort problem i samhället. Att vara anhörig till en person med missbruks- och beroendeproblem är inte lätt, detta är en stor grupp samtidigt som den lätt glöms bort. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar som har barn med missbruks- och beroendeproblem påverkas av detta samt att beskriva och analysera vad dessa personer anser som stöttande och hjälpande faktorer från samhället eller omgivningen. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem intervjuer, som bland annat hittas via bekanta och via FMN. Resultatet visar att man påverkas väldigt mycket av att ha ett barn som missbukar. Stödet och hjälpen för dessa föräldrar har sett olika ut, men fyra av de fem som intervjuats har sett ganska negativt på socialtjänstens hjälp och stöd.</p>

<p>Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.</p>