This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades. Otherwise no significant differences were found.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående. Sjuksköterskans roll är att ge stöd och informera om behandling, läkemedel och smittspridning på ett sätt så att patienten kan ta till sig den informationen. Deltagarna i de ingående artiklarna hade valts ut genom slumpmässigt och strategisk urval. De utvalda deltagarna var sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och annan vårdpersonal. Deltagarna rekryterades från privata och offentliga sjukhus, vårdcentraler, hushåll och MDR-program, vilket är ett samhällsbaserat för behandling av multiresistent TB. Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av TB patienter och deras närstående. Om sjuksköterskan brister i kunskap, information och stöd till patieneten, kan det påverka patientens beslut till att fullfölja behandlingen. Patienter behöver mer information och stöd gällande sjukdom , behandling och dess biverkningar, så de kan grunda sitt beslut på relevant kunskap. Om sjuksköterskan kan motivera fler TB patienter till att genomgå behandling, kan det leda till minskad smittspridning.

Titel: Åtgärdsprogram – Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program –Useful or just a paper product? Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det. Pedagogerna i undersökningen menar att det ofta saknas tillräckliga resurser på skolorna för att åtgärdsprogrammet ska kunna bli det levande dokument som de vill ha.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen. Andra områden så som rygg, bröstkorg och solarplexus anses också vara kopplade till stöd. Informanternas stödövningar går oftast ut på att känna muskelaktivitet någonstans i kroppen. Genom en fenomenografisk ansats har vi även kunnat ta reda på hur och på vilket sätt informanterna talade om sina uppfattningar. De flesta uppfattningarna beskrivs utifrån kroppsliga erfarenheter, i motsats till anatomiska förklaringar. Informanterna hade relativt goda uppfattningar om stöd samtidigt som de hade svårt att verbalisera sin kunskap.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet. Resultatet visade att patienter med bröstcancer hade ett stort behov av stöd ifrån familj, vänner och vårdpersonal. I samband med bröstcancerdiagnosen upplevde många patienter att de fick en akut chock och hamnade i en kris. Trots att beskedet om att ha drabbats av bröstcancer förändrade hela livssituationen kunde det på sikt ses som en positiv erfarenhet där patienter fick en ny syn på livet. Eftersom patienter påtalar vikten av stöd även från vårdpersonal är det viktigt för sjuksköterskor att ha kännedom om patienters känslor och upplevelser efter att ha fått diagnosen bröstcancer. I den kliniska verksamheten behöver sjuksköterskor få utbildning och kunskap om patienters upplevelse för att kunna bemöta dessa patienter professionellt. Sjuksköterskor har ett ansvar att stötta patienter på ett sätt som gör att de lättare kan hantera sin situation. Det kan i sin tur kan öka möjligheten för patienter att finna mening i den upplevda erfarenheten.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter. Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov.  Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay. The results show that all siblings have been, in different ways and to varying degrees, influenced by growing up with a sibling with disabilities. For example, the results show that knowledge of the disability, personal time with parents and to meet others in a similar situation was important. About experiences of support siblings had different thoughts about what was good and bad, and what support they had lacked. The professionals experience of the siblings was largely the same as the siblings descriptions. Keywords: Sibling, disability, childhood, support, affect

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, ERIC, PsychINFO, PubMed och Social Services Abstracts. Resultat: Vid analys av datamaterial framkom fem kategorier, vilka var behov av att vara involverad, behov av att få och ge information, behov av trygghet och uppmärksamhet, behov av stöd samt behov av distraktion. Slutsats: Syskon till barn med cancer har komplexa behov. Syskons behov bör tillfredsställs individuellt och sjuksköterskan bör vara medveten om de specifika behov syskon till barn med cancer har. Det är av vikt att syskon får anpassad information samt att sjuksköterskan stödjer syskon i att delta praktiskt i vården så att de känner sig uppmärksammade och sedda.

Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fem kategorier såsom; kartlägger elevens svårigheter, engagerar föräldrarna, följer upp studiemiljön, har en respektfull  inställning och reflekterar över egna insatser, med 13 underkategorier. Konklusion:   Resultaten   av   denna   studie   kan   bidra   till   att   utveckla   och   förbättra skolsköterskor  möjlighet  att  ge  stöd  till  skoltrötta  elever.  De  kan  även  utgöra  grund  för riktlinjer vid hantering av skoltrötthet så att elever inte utelämnas från stödinsatser.

No description available.