Spelling suggestions: "subject:"“stöd”."" "subject:"“töd”.""
41 |
Barn i behov av särskilt stöd : en kvalitativ intervjustudie om förskollärarnas bemötande och arbetssätt med barn i behov av särskilt stödNorén, Jenny, Zetterberg, Katarina January 2016 (has links)
Vårt syfte har varit att undersöka förskollärarnas bemötande och arbetssätt för och med barn i behov av särskilt stöd. Det vi fördjupade oss i var hur förskollärarna ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd, deras arbetssätt med barn i behov av stöd och vilket stöd de får för att kunna bemöta barn som är i behov av särskilt stöd. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fyra intervjuer med fyra förskollärare på olika förskolor. Det resultat vi har fått fram i vår intervjustudie är att förskollärarna anser att de har barn som är i behov av särskilt stöd i sin barngrupp. Att rutiner och tydlighet är viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att förskollärarna har tillgång till stöd genom olika resurser. Det saker som påverkar förskollärarnas arbete har varit huruvida man har stöd från förskolechef, personaltäthet i arbetslaget, rätt kompetens, en bra sammanhållning och samarbete i arbetslaget och antal barn i barngruppen. Det framkommer även att gemensam planering av rutiner och arbetsscheman i arbetslaget är otroligt viktig för att kunna bemöta alla barn på bästa möjliga sätt. Alla förskollärare i studien tar upp vikten av att inte se barnet som ett problem, utan att det är viktigt att istället fokusera på hur de kunde arbeta med omgivande miljö för att bemöta alla barns olika behov. Vår slutsats efter att ha genomfört denna intervjustudie är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kommer att vara i behov av särskilt stöd men att behoven kan se olika ut hos varje enskilt barn. Under arbetets gång har vi fått mer insikt i hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit till oss och fördjupat vår kunskap om hur man kan tänka kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur stödet utifrån ser ut. Vi har även fått kännedom om vikten att ta hjälp utifrån när man känner att man inte klarar situationen själva på förskolan.
|
42 |
Vårdpersonalens erfarenheter och stöd kring amning : En intervjustudieSchüssleder, Eva, Regnér, Linda January 2016 (has links)
No description available.
|
43 |
”Det är ju dom här barnen som kräver lite extra” : Förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stödOlsson, Andrea, Andersson, Sofia January 2019 (has links)
Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>
|
44 |
Ett bräckligt liv : Stöd till patienter med hjärtsvikt / A fragile life : Support for patients with heart failureFranzèn, Rebecka, Blomedal, Helen January 2013 (has links)
Patienter med hjärtsvikt är en stor patientgrupp som har ökat i antal då hjärtsjukvården förbättrats samt att medellivslängden har ökat i Sverige. Hjärtsvikt karaktäriseras av påfrestande symtom och påverkar både patient och anhöriga i deras vardag. För att individen ska kunna hantera sin livssituation behövs stöd ifrån både omgivningen och vården. Syftet med studien var att belysa betydelsen av stöd till patienter med hjärtsvikt. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Två övergripande teman framkom i resultatet, Stöd gav kontroll och trygghet och Stöd gav förbättrat självförtroende och egenvård. Hjärtsvikt medförde känslor som ångest och osäkerhet. Stöd i form av information gav bättre kontroll och känsla av trygghet. Stöd från anhöriga och vänner gav ett förbättrat självförtroende och en förbättrad egenvård. Slutsatsen är att stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, anhöriga och vänner har stor betydelse för att patienter med hjärtsvikt ska kunna hantera sin livssituation och kunna uppleva trygghet och säkerhet trots livet med en oförutsägbar sjukdom. Mer forskning behövs för att få fram fler stödjande omvårdnadsåtgärder som kan användas i den praktiska vårdverksamheten. För att främja en god omvårdnad som ger trygghet och säkerhet bör även stöd belysas mer i sjuksköterskeutbildningen. / Patients with heart failure is a large group of patients which has increased in numbers as cardiac care has improved and the average life has increased in Sweden. Heart failure is characterized by distressing symptoms and influence the daily life of both the patient and their family. For the individual to manage their life, support is needed from both the environment and the health care. The aim of the study was to illuminate the support for patients with heart failure. The method was a literature review containing a total of 13 scientific papers. The articles were of both qualitative and quantitative method. Two main themes were found, Support gave control and safety and Support gave improved self- confidence and self- care. Heart failure caused feelings of anxiety and uncertainty. Support in form of evident information led to better control and feelings of security. Support from family members and friends showed improved self- confidence and self-care. The conclusion is that support from health- care providers, family and friends is of great importance in patients with heart failure to manage their lives and be able to experience safety and security despite life with an unpredictable disease. More research is needed to develop more supportive care measures that can be used in practice. In order to provide good care that provides safety and security, support should be highlighted more in the nurse education.
|
45 |
Undervisning för barn i behov av särskilt stöd och inkludering : Elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatserPirgholizadeh, Olga January 2012 (has links)
Uppsatsen syftar till att belysa några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser med avseende på inkludering samt ge exempel på hur undervisning för barn i behov av särskilt stöd fungerar i grundskolan. Fallstudien består av analys av sex kvalitativa intervjuer och ett antal icke deltagande observationer på ett högstadium. Insamlat material har analyserats för att få inblick i några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser och vad eleverna kommunicerar för känslor i frågan om inkludering. Forskning befarar att elever i behov av stöd som har sin undervisning utanför klassen riskerar att marginaliseras och stigmatiseras samt deras delaktighet och socialsamvaro med klassen kan påverkas negativt. Fallstudien har analyserat elever som har en liten del av sin undervisning i specialundervisningsgrupp och arbetat utanför klassen några gånger i veckan. Studien visar ingen tendens till stigmatisering och marginalisering av dessa elever. Studiens resultat visar att elever till övervägande del känner sig inkluderade i både specialundervisningsgruppen och helklass. Slutsatsen är att det inte behöver vara negativt för elevers sociala gemenskap att ha specialpedagogiskstöd i liten utsträckning utanför klassen, dock borde man ändå sträva efter att förbättra den ordinarie undervisningen, då den insatsen skulle kunna sänka behovet av särskiljande lösningar då den vanliga pedagogiken inte räcker till. / The intention of this paper is to point out some students´ perceptions on special pedagogical efforts concerning inclusion and give examples of how the education of children in need of special support is managed at junior high school. The case study consists of six qualitative interviews and a number of non-participant observations at a junior high school. The collected material has been analyzed to get at an insight in to how some students perceive special pedagogical efforts and how students communicate emotionally concerning inclusion. Research is concerned that students who are in need of special education and receive help outside of the classroom run the risk of being marginalized and stigmatized and their participation and social time with the class will be influenced in a negative way. The aim of this case study is to analyze students who have classes in a group for special education outside of their regular classes a few times a week. The study shows no tendency towards stigmatization and marginalization of these students. The students feel predominately included in both their special need´s group and in their regular classes. The conclusion is that it should not be considered socially negative for students to accept pedagogical support to a smaller extent outside the classroom. Schools should, however, strive to improve regular education, as that could diminish the need for alternative solutions when regular pedagogy is not enough.
|
46 |
Stöd i undervisningen : Elevers och lärares beskrivning av stödet i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter / Support in Education : Students’ and Teachers’ Describing about Support in Teaching Students with Reading and Writing DisabilitiesEriksson, Karin January 2012 (has links)
Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.
|
47 |
Gynnsamma och ogynnsamma aspekter i rekrytering av kvinnor inom FörsvarsmaktenLöfgren Lundqvist, Annika January 2014 (has links)
No description available.
|
48 |
Extra anpassningar - Verksam pedagogik eller en utopi i blått och rosa? / Additional adjustments – from a gender perspective.Stridh Bjurhager, Carina, Magnisson, Anna-Stina January 2017 (has links)
Abstrakt Idag ställs tydliga krav på att anpassningar i undervisningen ska göras för elever som inte når kunskapskraven. I studien närmar vi oss arbetet med extra anpassningar ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med fokus på genus. Studiens syfte är att beskriva och problematisera hur det pedagogiska arbetet med extra anpassningar bedrivs för elever ur ett genusperspektiv. Vi diskuterar resultat och ger förslag på utvecklingsområden för att förbättra arbetet med extra anpassningar. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats där innebörder av könsroller och genus skapas i ett samspel mellan individer och miljö. Metoden som valts för den empiriska studien är i huvudsak kvalitativ, där webbaserad enkät, halvstrukturerade gruppintervjuer och dokumentationsgranskning har varit medel som använts för insamlande av empiri. I vår studie framträder genusskillnader vad gäller förekomst och typ av extra anpassningar, Orsaker som anges ligga till grund för anpassningarna tillskrivs både elev och miljö. Även här finns ett genusperspektiv. Arbetet med extra anpassningar innebär möjligheter för främst eleverna men även för pedagogernas arbete. Studien visar att frågan om genus inte är en levande fråga i den pedagogiska verksamheten och vår slutsats är att det får effekter för vilka anpassningar som görs och på så vis påverkas elevers måluppfyllelse med fortsatta skillnader för pojkar och flickor.
|
49 |
Sjuksköterskors stöd till patienter med hjärtsvikt och deras närstående : en litteraturöversikt / Nurses' support to patients with heart failure and their family members : a literature reviewOgubaldet Fshaye, Hermela January 2017 (has links)
Ungefär 200 000 till 300 000 människor lever med hjärtsvikt i Sverige och antalet ökar ständigt i takt med att befolkningen blir äldre. Ökningen beror dels på att behandlingen av hjärtsvikt förbättrats och att medellivslängden har ökat samt att vården för andra kardiovaskulära sjukdomar förbättrats t ex hjärtinfarkt. Symtomen för hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar både patienter och deras närstående mer eller mindre under hela sjukdomsförloppet. För att patienterna och deras närstående ska kunna hantera den nya livssituationen behövs stöd av sjuksköterskor. För att som sjuksköterska kunna utöva personcentrerad vård krävs kunskap, planering, handling och uppföljning om patientens livssituation. Det handlar bl a om att skaffa sig kunskap om patientens behov, intressen och livsvanor. Detta eftersom det är viktigt ur ett patientperspektiv att bli sedd som en person och inte som en diagnos. Syftet var att belysa hur sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående . För denna studie valdes en litteraturöversikt som metod. Artikelsökningarna genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades, kritiskt värderades och sammanställdes. Valda artiklar var genomförda med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Analysen genomfördes genom att artiklarnas resultat lästes flera gånger för att upptäcka gemensamma nämnare som ledde fram till tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultatet visade att sjuksköterskorna stöttade patienterna med hjärtsvikt och deras närstående genom att ge informativt-, emotionellt - och instrumentellt stöd. Informativt stöd innebar att sjuksköterskorna informerade och undervisade patienterna och närstående om sjukdomen. Emotionellt stöd innebar att öka känslan av trygghet både hos patienten och närstående. Instrumentellt stöd innebar att bidra med omvårdnad och främja vikten av kunskap om omvårdnad. Slutsatsen med denna studie är att sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående med informativt-, emotionellt- och instrumentellt stöd. Dessutom kunde de bidra med ökad kunskap om hjärtsvikt, egenvård och livskvalitet för patienterna och deras närstående. Detta ledde till att patienterna och deras närstående fick ett ökat välbefinnande och bättre hälsa.
|
50 |
BHV-sjuksköterskans erfarenheter av och förutsättningar för att ge stöd till föräldrar under barnets första levnadsår : En intervjustudieLiljegren, Matilda, Åkerberg, Martina January 2020 (has links)
Bakgrund: Målet med barnhälsovården är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska ochsociala hälsa för barn mellan 0-6 år. En del i detta är BHV-sjuksköterskans arbete medföräldrastöd. Stöttning kan ges på flera olika sätt, bland annat genom informativt ochemotionellt stöd. Tidigt stöd till föräldrarna under barnets första levnadsår kan inverkapositivt på föräldrarollen och på så vis komma till nytta för det lilla barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av ochförutsättningar för att ge informativt och emotionellt stöd till föräldrar under barnets förstalevnadsår. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med hjälp av Graneheim ochLundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det finns ett behov av att nå varandra för att gagna stödet. Engod relation samt kommunikation och dialog var här av betydelse. Att individualisera stödetsom gavs var av vikt. Likaså att anpassa informationen utifrån de enskilda föräldrarnasbehov. Det är viktigt för stödet att BHV-sjuksköterskan visar tillgänglighet genom tillexempel att kunna nås per telefon mellan besöken eller att arrangera föräldragrupp.Tillräckligt med tid är här väsentlig. För BHV-sjuksköterskans egen del behövs kollegor ochhandledning för att stödet till föräldrarna i sin tur ska optimeras. Av samma anledningbehöver BHV-sjuksköterskan hålla sin kunskap uppdaterad. Slutsats: Resultatet i denna studie lyfter fram att arbetet med att ge stöd består av mångaaspekter. Då det finns knapphändigt med kunskap om BHV-sjuksköterskans erfarenheter avatt ge stöd kan resultatet komma till nytta för att gynna den mellanmänskliga relationen somär så viktigt för stödet. BHV-sjuksköterskan behöver också vissa förutsättningar för att stödetska optimeras och det är viktigt att värna om dessa.
|
Page generated in 0.0387 seconds