Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen. Patienterna var tvungna att lära sig att leva med förändringar i hälsa, livsstil, emotionella reaktioner samt arbete och sociala aktiviteter. Överlevnad upplevdes vara en motivation för alla patienter att ändra sitt beteende. Stödet efter hjärtinfarkten var viktigt och patienterna kände press för att vara både fru/man, mamma/pappa, vän och beskyddare. Slutsats: Det fanns en stark vilja från patienterna att ha någon form av långsiktig kontroll och stöd som pågick efter hjärtrehabiliteringen. Patienterna ville att en sjuksköterska skulle stå för uppföljning och bland annat komma efter ett år och gå igenom allt i ett påminnande och klargörande syfte. Sjuksköterskans roll lyftes då patienterna upplevde att de stod för kontinuitet, stöd, säkerhet och praktisk hjälp.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation. Slutsatsen av vår studie visar att för vårdpersonalen ska kunna stödja kvinnan är det viktigt att en mellanmänsklig relation skapas, där vårdpersonalen har kunskap i hur de kan ge kvinnorna stöd igenom hennes krisarbete. I arbetet har författarna knutit an till Joyce Travelbee's omvårdnadsteori och Cullbergs kristeori. Travelbee ser vikten av relationen mellan sjuksköterska och patient för den läkande effektens skull. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers flödesschema för litteratursökning och Graneheim & Lundmans analysmetod för analysen av artiklar.

Background: People with mental disabilities are often in need of help and support. There are different perspectives of looking at mental disabilities, the medical and social science perspectives. The medical perspective is based on a biological angle, while the social science perspective is based on a psychodynamic angle. In the 1990s, conducted the psychiatric reform which aimed at a more transparent health care, instead of closed institutional care. People with mental disabilities would be given access to the commu-nity at the same conditions as all other people. Key concepts in the context of the reform was; self-determination and participation. The question is how these key words can be lived up to, and this study is intended to examine a part in this. Aim: The aim of the study is to examine how the treatment staff at the accommodation for mental disabilities works with emotional support. The aim has been broken down into the following issues: What approach is the treatment staff on accommodation for mental disabilities use when working with emotional support? And what could it be for aggravating circumstances to satisfy the emotional support that might be provided? Method: This study is a qualitative approach and has been implemented by means of interviews. A total of six interviews was conducted and the issues have been designed with the help of a semi-structured interview guide. The interviews transcribed by a con-cept-driven coding. There were also notes in the interviews and they together with the printed interviews, gave the basis for the analysis. Results: The study shows that participation and safety are key concepts in the treatment staff group. Good relationships permeating the statements and the emotional support provided by equal meetings, key concepts, implementation plans and contact acumen. Aggravating circumstances may consist of personal chemistry and receptivity. / Bakgrund: Människor med psykiska funktionshinder är ofta i behov av hjälp och stöd. Det finns olika perspektiv på psykiska funktionshinder, det medicinska och det samhällsvetenskapliga perspektiven. Det medicinska perspektivet tar sin utgångspunkt i en biologisk vinkel, medan det samhällsvetenskapliga perspektivet utgår från en psykody-namisk vinkel. Under 1990-talet genomfördes psykiatrireformen vilken syftade till en öppnare vård, istället för sluten institutionsvård. Människor med psykiska funktionshin-der skulle ges tillgång till samhället på samma villkor som alla andra människor. Ledord i samband med reformen var; självbestämmande och delaktighet. Frågan är hur dessa ledord kan levas upp till, och denna studie är tänkt att undersöka en del i detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur behandlingspersonal på boende för psy-kiskt funktionshindrade arbetar med emotionellt stöd. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Vilka tillvägagångssätt använder behandlingspersonal på boende för psykiskt funktionshindrade när de arbetar med emotionellt stöd? Samt vad kan det fin-nas för försvårande omständigheter att tillgodose det emotionella stödet som eventuellt ges? Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts och frågorna har utformats med hjälp av en halv-strukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades genom en begreppsdriven kod-ning. Det fördes också anteckningar i intervjuerna och de tillsammans med de utskrivna intervjuerna, gav grunden till analysen. Resultat: Studien visar att delaktighet och trygghet är nyckelbegrepp i den undersökta personalgruppen. Goda relationer genomsyrar behandlingspersonalensens utsagor och det emotionella stödet tillgodoses, genom jämställda möten, nyckelbegreppen, genom-förandeplaner och kontaktmannaskap. Försvårande omständigheter kan bestå i bristande personkemi och mottaglighet.

Under de senaste två till tre årtionden har vårdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmärksamma att pappan har en egen och självständig roll till sitt barn och i familjens liv. I följande kvalitativa studie får vi ta del av några förstagångspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berättar också om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrån såväl deras personliga som det professionella nätverket.  Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrån allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid föräldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC. Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelägna om att lära känna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln på ett självständigt sätt. Samspelet med sin partner har byggt på ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmågan att både ta aktiv del i skötsel och omsorg, men också funnits där som ett stöd till sin partner, allt utifrån barnets behov. Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrån mor-och farföräldrar och syskon när stödet har anpassats och utgått ifrån deras behov. Även stödet ifrån vänner som själva har barn har också haft stor betydelse. Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrån det professionella nätverket har varit mycket positivt, bortsett från BB-tiden där de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande. Annars beskriver papporna att personalen har vänt sig till dem lika mycket som till mammorna och att de har haft möjlighet att ställa egna frågor. Det är angeläget att personalen på BB utformar rutiner för information och omhändertagande av de nyblivna förstagångsföräldrarna under den korta tid som de idag är på BB. Likaså att personalen där uppmärksammar att ett respektfullt bemötande har stor betydelse för hur starten blir för den nyblivna familjen.

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras föräldraskap. Att bli förälder innebär en utmaning för oss alla, men för föräldrar med en utvecklingsstörning kan föräldraskapet innebära svårigheter som gör att utmaningen blir svår att klara av. Forskning har dock visat att med rätt stöd kan föräldrarna bli tillräckligt bra föräldrar. Det finns en stor kunskapsbrist på området som resulterar i fördomar och en risk att föräldrarna inte får det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i Umeå Kommun. Studien visade på både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande och stödinsatser. Trots att mödrarnas berättelser skiljde sig åt, så delade mödrarna upplevelsen av att föräldraskapet hade inneburit att det fått kämpa på egen hand, och att de fått för lite stöd från samhället. Vi tänker, att genom ökad kunskap om föräldraskap och utvecklingsstörning hos yrkesverksamma kan både bemötandet och stödet förbättras, och därmed skapas bättre förutsättningar för föräldrarna att lyckas med sitt föräldraskap.

The purpose of this study was to describe the experiences of being a family caregiver for aperson with dementia. A further aim was the inclusion criteria and data collection methods inthe studies presented, and how this may have affected the results of the studies. The methodwas a descriptive literature study with qualitative approach. Data were collected throughdatabases Cinahl and Pubmed using the words: dementia, knowledge, information, support,caregivers, coping, spouses, experiences and family caregiving. Keywords were combined indifferent ways in order to refine the search. Finally, 12 articles were selected for use in thestudy. Results were based on four sub-headings; support and information, dealing withchanges, emotions of family caregivers and dealing with everyday life. Getting rightinformation and knowledge about dementia was highly valued. Many felt frustration at thelack of support and information given by Health Care. Learning about the disease and how tocare for it in the best way possible, was for many families a way to learn to accept the disease.The authors concluded that family caregivers experience a lack of support and informationgiven from health care about what dementia might mean. Family caregivers also experience achange in the relationship with the person with dementia and how to deal with everyday life.

Många pedagoger som arbetar i förskolan kommer någon gång att möta barn som mister en nära anhörig.  Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att få i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nära anhörig. Studiens frågeställningar berör pedagogernas syn på sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag på förskolan när en nära anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien.   Utifrån förutsättningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som står i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gällande krishanteringsplaner undersöks våra frågor genom en enkätundersökning i två svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingår sex olika förskolor. I kommun 2 ingår fyra olika förskolor. Enkätundersökningen kompletteras med intervjuer som sker i båda kommunerna. De pedagoger som deltar i studien anser sig veta vem de ska kontakta om det inträffar en sorgsituation på förskolan. På de förskolor där studien äger rum, säger både förskolechefer och pedagoger att det finns en krishanteringsplan. Dessa krishanteringsplaner uppdateras enligt förskolechefer och pedagoger en gång per år. När en anhörig till ett barn i förskolan avlider är barn ofta neutrala i sådana situationer, detta då barn lever här och nu. Barn kan bli mer ledsna ibland när själva situationen eller den anhörige förs på tal, men i övrigt leker de och kan visa glädje. När det gäller ansvaret för barn som är i sorg, samt ansvaret för de pedagoger som arbetar med barn i sorg varierar svaren beroende på informantens yrkesroll. Förskolechefen menar att i denna yrkesroll ligger det pedagogiska och övergripande ansvaret medan pedagoger anser att de har ansvaret för barnen och förskolechefen för pedagogerna och verksamheten som helhet.

Bakgrund Vid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten får en stomi. För den drabbade individen kan ofta en stomioperation leda till förändrad kroppsuppfattning och negativ inställning till sitt utseende. Både det psykiska och det fysiska välbefinnandet påverkas av att ha stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vårdkvalitet.  Syfte  Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bäst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med stomioperation utifrån patientens perspektiv.  Metod  För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien.  Resultat  Resultatet från artiklarna sammanställdes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid stomioperation, patientutbildningar vid stomioperation samt Sjuksköterskans roll i stomiutbildning. Studien visade att de flesta stomipatienter är nöjda med den vård de får i samband med operationen men mindre nöjda med den pre- och postoperativa informationen. En kombination av sjuksköterskans kunskaper och färdigheter är nödvändigt för att ge lämplig information och stöd till patienterna.  Slutsats  Utförlig information, stöd och rådgivning är viktiga faktorer som påverkar patientens välmående i samband med stomioperation. I denna litteraturstudie har det framkommit att stomipatienter är i behov av praktisk information för att själva hantera stomin. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa patienterna att förstå sin nya livssituation och kunna hantera sin egenvård på ett bra sätt. Sjuksköterskan bör inte koncentera sig enbart på fysiska symptom, utan måste också se patientens tillvaro som en helhet. Utförlig information, stöd och rådgivning är viktiga faktorer som påverkar patienternas välmående vid en stomioperation.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begått självmord lämnar efter sig närstående med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida närstående till personer som begått självmord får det stöd som de önskar. Studien är baserad på en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frågeformulär med 66 deltagare. Urvalet utgår ifrån en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att 30% av deltagarna var det mer än sex år sedan självmordet skett. Nästan alla av deltagarna söktes upp eller blev erbjudna, på ett eller annat sätt, minst ett slags stöd. Majoriteten av deltagarna sökte i första hand stöd hos sin familj, släkt, vänner eller arbetskamrater. Av de närstående svarade 33% att de var nöjda med det stödet. Hälften av de närstående som fått något slags professionellt stöd upplevde att stödet var bra. Behov av att få stöd i vardagen påtalades av 29%. Studien visade sammanfattningsvis att många av deltagarna är missnöjda med det professionella stöd de erhållit. Deltagarna har ett stort behov av att uttrycka sina tankar och känslor trots att det gått lång tid sedan självmordet skett.

No description available.