Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott &amp; hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är ett viktigt ämne att arbeta med och att de i de flesta fall anser sig arbeta med huvudmålen för ämnet (tagna ur LGR-11) i ämnet idrott och hälsa. Hur upplägget av hälsoarbetet skall vara råder det delade meningar om, vissa elever anser att hälsa är ett område som inte bör tillhöra idrott och hälsa ämnet utan mer hemkunskap och de naturorienterande ämnena medan vissa tycker att större del av ämnet idrott och hälsa bör innefatta hälsa. Flertalet elever är mycket aktiva och har snarlika tolkningar om vilka begrepp som omfattas i området hälsa. Rökning och Alkohol finns med i deras tolkning men ses av de flesta i undersökningen som något negativt och att kost och motion är begrepp som ses som positiva och hälsofrämjande. Slutsatsen av resultatet indikerar hur svårtolkat hälsobegreppet är för eleverna, meningen bland eleverna på skolan delas vad det gäller hälsoarbetet i skolan men att de flesta delar samma uppfattning om vad för begrepp som räknas in i deras hälsodefinition. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Vt 2012</p>

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet. Pojkar och flickor uppfattar att pojkar upptar ungefär lika mycket av talutrymmet i klassrummet. Det kan inte antas finnas någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning kring talutrymme och heller ingen skillnad mellan könen med avseende på hur de uppfattar talutrymmet i enkönade grupper. Årskurserna kan inte antas skilja sig i uppfattning kring talutrymmet de anser sig ha, däremot finns det skillnad mellan grupperna med avseende på uppfattningen om vilket kön som pratar oftast i klassrummet; i årskurs 1 anser eleverna att det oftast är flickor som pratar och i årskurs 3 anser eleverna att det oftast är pojkar som pratar.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter. Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter. Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till frågesituationens unicitet och komplexitet.

No description available.

Den svenska skolan har under historiens gång haft olika syn på bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förändringen i skolan 2012 ändrade man det svenska betygsystemet och betygsättningen började införas redan i årskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i årskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig på den sociokulturella teorin, där kommunikation och elevens bakgrund står i fokus. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att studeras: 1. Vad är elevperspektivet på bedömning för lärandet? 2. Vad är elevperspektivet på bedömning av lärandet? 3. Vilka faktorer påverkar enligt eleverna deras uppfattningar och upplevelser av bedömning? I studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frågeställningar. Tio grundskoleelever i sjätte klass intervjuades individuellt för att på bästa möjligavis kunna få en förståelse av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet för att kunna fånga upp de centrala i studien. Eleverna uppfattade att bedömningen till stor del var för deras kunskapsutveckling. Eleverna menade att bedömningen kunde främja deras lärande genom medvetenhet, delaktighet och tydlighet. Men andra uppfattningar och upplevelser om bedömning och betyg visade sig finnas, där eleverna uppfattade det som kontroll och makt. Återkoppling var ett verktyg som eleverna ansåg bäst gynna deras lärande framåt om det användes rätt medan den summativa bedömningen inte alltid var positiv eftersom att det viktiga i lärandet endast blev själva betyget istället för kunskapen. Faktorer som visade sig påverka elevperspektivet var lärarens handlingar i bedömningsprocessen och kamraternas förväntningar samt inställningar till bedömning.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever anser att de påverkas av provveckor och om eleverna tycker det är ett koncept som fungerar. I studien användes en enkätundersökning, beståendes av en kvantitativ och en kvalitativ del. Två klasser från en gymnasieskola i mellersta Sverige deltog i studien. Den kvantitativa delen av enkäten sammanställdes via hemsidan SurveyMonkey, datan exporterades sedan till Excel i form av diagram. Den kvalitativa delen av enkäten kodades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att eleverna anser att provveckor är ett koncept som fungerar bra i gymnasiet gällande betygen. Majoriteten av eleverna tycker att de presterar måttligt eller bättre på provveckorna. Eleverna har blandade åsikter gällande bibehållandet av kunskap efter provveckor. De elever som tycker att kunskaperna finns kvar efter kursen studerar generellt mer inför provveckorna. Eleverna anser att de blir stressade och får prestationsångest på grund av provveckorna som påverkar elevernas hälsa överlag. Även om hälsan påverkas så anser majoriteten eleverna att det är positivt med provveckor och de är inte intresserade av att byta gymnasium efter att ha haft konceptet i två år på sitt gymnasieprogram.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen. Andra områden så som rygg, bröstkorg och solarplexus anses också vara kopplade till stöd. Informanternas stödövningar går oftast ut på att känna muskelaktivitet någonstans i kroppen. Genom en fenomenografisk ansats har vi även kunnat ta reda på hur och på vilket sätt informanterna talade om sina uppfattningar. De flesta uppfattningarna beskrivs utifrån kroppsliga erfarenheter, i motsats till anatomiska förklaringar. Informanterna hade relativt goda uppfattningar om stöd samtidigt som de hade svårt att verbalisera sin kunskap.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet. Syftet med denna studie är att belysa hur eleverna ser på ämnet bild, vad det upplever att de gör och vad de har för användning av dessa kunskaper. Denna studie har ett elevperspektiv, där utgångspunkten för analys är det elever berättar i ord och bild om bildämnet. Den diskurs och den diskursiva identitet som kunde synliggöras hos eleverna jämfördes sedan med den diskurs och diskursiva identitet som kunde synliggöras med analys av Lgr 11.  Det är först när man vet var man står som det är möjlig att se hur man kan jobba vidare. Det som framkom i denna studie är att eleverna upplever bilden som ett hantverksämne och via bildskapande utvecklas kreativitet. Både Lgr 11 och eleverna anser att skapande utvecklar kreativitet och att detta är bra för individen. Det som skiljer dem åt är att i Lgr 11 beskrivs bildämnet som ett kommunikationsämne där analys och kunskap om bilder är lika viktig som skapande. Dessutom visar den att det digitala skapandet bör få minst lika stort utrymme som det hantverksmässiga. Eleverna anser att det är skolan som skapar ramarna för ämnet och begränsar det.