Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks också om elevers motivation i skolarbetet kan påverkas av olika former av feedback och i fall det finns några fallgropar med de samma. Här behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lärarens ansvar utifrån flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, känsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgår från en kvalitativ ansats innehållande kvalitativa intervjuer med åtta elever. Den slutsats som kan dras utifrån det resultat som framkommit är att feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmål i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gällande detta och alla är inte medvetna om hur feedback påverkar dem då de är ovana vid denna typ av reflektion. Den feedback som ges till eleverna varierar både i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever. Vad som därtill framgår är att feedback bör tydliggöras och utövas på ett mer professionellt sätt för att kunna stärka eleverna på ett gynnsamt sätt i deras pågående skolarbete. Vidare visar studien hur betydelsen av feedback kan ses som både positiv återkoppling och kritik samt att begreppet ses i samband elevernas självförtroende och självkänsla och därtill har en förmåga att påverka dessa i någon riktning vilket verkar utgöra grunden för motivationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete. Resultatet visar på ett samarbete med koncentration och engagemang för utomhuslektionen i matematik hos eleverna. Konklusionen av undersökningen är att elevernas inställning till utomhusmatematiken är positiv genom att de visar en motivation och lust att lära i ämnet matematik och de berättar även att de gärna vill ha fler lektioner utomhus.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet. En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Resultaten visade att eleverna i första hand ser proven som det främsta bedömningstillfället, men att de även blir bedömda på lektionerna, läxor och diagnoser. De hade uppfattningarna att de bedöms på antal rätt på proven, hur de går tillväga vid uträkningar på prov och uppgifter samt hur de arbetar på lektioner, vilket innefattar grad av muntlig aktivitet, flit och uppförande. Eleverna uppfattade i första hand att bedömningen sker för deras egen skull, för att de ska veta hur de ska kunna förbättras och utvecklas, men även för lärarens skull i syfte att kontrollera var eleverna ligger. Få ansåg att det var för föräldrarnas skull. För eleverna fungerar bedömning som en motivation för att prestera bättre. Bedömningen handlade, för eleverna, främst om betygen och eleverna ansåg att betygen är väsentliga för framtiden vid ansökningar till högre utbildningar och arbete.

Hur upplever eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.  Då undervisningen sker i olika ämnen förstår inte alla elever att målen från kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 uppnås för de ser inte integrationen ämnena emellan. Detta resulterar i att eleverna inte upplever någon känsla av sammanhang som är det teoretiska perspektivet i den här undersökningen.    Eleverna upplever att undervisningen som de får inom hälsa är relevant och bra men att det är för lite av den inom ämnet idrott och hälsa, de skulle uppskatta fler lektionstillfällen i veckan. Detta skulle kunna ge möjlighet till mer kunskap om hur läroplanen ser ut och vad som ingår i den, ingen av eleverna vi intervjuade hade någon aning om vad som stod i Lpo 94, men de är medvetna om att den finns.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater. Eleverna upplever dock en positiv förändring i skolan efter diagnosen. Föräldrar känner att diagnosen givit dem redskap att bättre stötta och förstå sitt barn. Det visade sig vara viktigt för barnet vad logopeden förmedlade och på så sätt påverkade logopeden barnets självbild och självförtroende.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen. Detta är en möjlig förklaring då matematik A läses i år ett och eleverna inte är vana vid den kraftigt ökade frihet de får på gymnasiet. För att underlätta övergången diskuteras vikten av ett fruktbart samarbete mellan grundskola och gymnasium, samt lärarens viktiga roll i att öka elevernas lust att lära.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever. Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna. Detta var för oss ett oväntat resultat vilket medförde att vår undersökning ändrat inriktning under arbetets gång.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv.  I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar. Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt.Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt.Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.