Syftet med studien är att beskriva gymnasiesärskolelevers upplevelser utifrån tidigare skolgång, där de gått integrerat i grundskolan, samt synliggöra hur övergången till gymnasiesärskolan påverkar deras identitetsutveckling. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om utvecklingsstörning, styrdokument, specialpedagogiska perspektiv och identitet och delaktighet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill jag se vad eleverna upplever som framgångsfaktorer för en lyckad skolgång. Hur eleverna upplever tillhörighet och delaktighet i särskolan, och hur övergången från en skolform till en annan kan påverka identitetsutvecklingen och vad skolformen innebär för elevernas framtid. Det teoretiska ramverket består av två teorier; det sociokulturella perspektivet och teorin om stigma. Dessa valdes eftersom de tydligt kan kopplas till den sociala miljöns betydelse för lärande, och hur den sociala identiteten hos personer med utvecklingsstörning skapas. Studien är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt angreppssätt och bygger på semi-strukturerade intervjuer. I studien framkommer fyra områden som framgångsfaktorer för en lyckad individ integrerad skolgång; Den sociala miljön, lärarens kompetens, upprätthållandet av struktur och regler, samt organisationen av undervisningen. Det framkommer att den formella tillhörigheten till skolformen delar eleverna i två grupper, där upplevelserna skiljer sig åt mellan grupperna. Båda grupperna upplever fördelar med en tillrättalagd undervisning och trygghet i särskolan, men den formella tillhörigheten ses av den ena gruppen som negativt både för identiteten, självkänslan och skapar en begränsning av möjligheterna i framtiden. Genom att få möjligheten att ta del av gymnasiesärskoleelevers åsikter och perspektiv på sin skolgång, har jag fått insikten att de viktigaste frågorna för unga vuxna med utvecklingsstörning är frågor som rör tillhörighet, identitet och framtid. Dessa frågor kommer att vägleda mig i min roll som speciallärare på gymnasiesärskolan och jag hoppas att andra genom min studie kan få ta del av elevernas perspektiv och på så sätt vill jag ge elever med funktionsnedsättningar en röst i samhället. Min förhoppning är att mina insikter ska leda till att samarbetet mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan stärks och att elevers åsikter alltid respekteras och prioriteras när åtgärder för elever i behov av särskilt stöd diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer. Materialet och resultatet som genererades från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och jämfördes med tidigare forskning på området. För att den sociokulturella teorin skulle vara möjlig att använda i en analys i ämnet konflikt har kopplingar gjorts mellan denna och aktuell litteratur om konflikt. Detta resulterade i fyra grundelement som kan användas för att beskriva hur konflikter kan uppstå eller förebyggas: Mer kompetenta individer, grupp eller organisation, kommunikation samt mentala redskap. Resultatet visar att elever vill hantera konflikter själva så långt det är möjligt men då konflikterna blir allvarliga vill de vända sig till lärare. Eleverna anser att de har ansvar för att hantera sina konflikter då de själva har startat dem och vet vad som ligger bakom konflikten. Eleverna menar att lärares roll som konflikthanterare är att övervaka elever för att de ska känna sig trygga och deras ansvar är att gripa in i konflikter så fort de blir allvarliga.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om hur sju 1–3 elever ser på läsläxor utifrån ett personligt plan och ur ett samspelsperspektiv. För att fördjupa dessa kunskaper används en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Analys har skett utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av tidigare forskning kring det aktuella ämnet. Studiens resultat visar att en positiv syn verkar vara framträdande vad gäller elevers tankar kring läsläxor. Läsläxor främjar elevers läsutveckling vilket ses som positivt. Elever med stöttning och hjälp hemifrån tenderar att ha ett större intresse och motivation att genomföra läsläxor. Trots att det finns olikheter kring elevers möjlighet att få hjälp och stöd med läsläxor finns en samstämmig syn på att läsläxor är av godo.

Syftet med den här studien var att undersöka elevens och vårdnadshavarens uppfattningar om läxor. Undersökningen som är av kvantitativ karaktär är gjord med hjälp av enkäter som har delats ut till elever i årskurs 5-6 och elevernas vårdnadshavare. I enkätundersökningen deltog 36 elever och 36 vårdnadshavare. Resultatet i denna studie visade att vårdnadshavare önskar mer läxor till eleverna samtidigt som eleverna själva tycker att mängden är bra som den är. Eleverna tycker inte att läxorna som de får är svåra och de tycker oftast inte att det är kul med läxor. Eleverna har i stort sett alltid tillgång till hjälp med läxorna från vårdnadshavarna men ibland finns även hjälp från kompisar och syskon att tillgå. Tiden som investeras i läxor uppges vara 0-20 minuter både på vardagar och helger.

Den forskning som har bedrivits av utomhusundervisningen i biologi har mestadels utgått från lärarnas perspektiv. Av den anledningen fokuserar detta arbete främst på elevernas syn på utomhuspedagogik. I denna studie jämförs inomhus- respektive utomhusundervisning samt vilken undervisningsform som gynnar eleverna i två årskurs 3 klasser mest gällande inlärning av arter. I studien undersöks även betydelsen av elevernas förkunskaper och hur det kan påverka deras inlärning av arter. Vidare är syftet att belysa elevernas inställning till att undervisas utomhus relaterat till artkunskap. Studien utgår från följande frågeställningar: ● Hur påverkar inomhus- respektive utomhusundervisning elevernas inlärning av arter? ● Hur kan de kritiska aspekterna påverka elevernas inlärning av arter? ● Hur påverkar elevernas inställning och tidigare erfarenheter deras inlärning? Studien genomförs kvalitativt med fyra kvalitativa datainsamlingsmetoder nämligen tester, undervisning, observationer och intervjuer. Utifrån elevresultaten på för- och eftertestet, samt observationer kan det konstateras att undervisning med de kritiska aspekterna bidrar till ett gynnsamt lärande. Baserat på genomförda observationer påverkas elevernas inlärning på olika sätt beroende på om undervisning sker inom respektive utomhus. Utomhusvistelsen gav många nya intryck vilket resulterade i att eleverna blev distraherade, i jämförelse med inomhuslektionen där elevernas fokus på undervisningen märktes betydligt mer. Utifrån intervjuer med elever kan det konstateras att ett intresse för naturen leder till ökade lärandemöjligheter.

Att lära till entreprenör har sedan början av 2000-talet varit en central del av gymnasieskolans uppdrag (Skolverket, 2011) och som en del av kursen entreprenörskap nyttjar idag flera svenska gymnasieskolor Ung Företagsamhet (Ung Företagsamhet, 2021). UF innebär att arbeta i projektform med tydligt upplägg och många viktiga deadlines för eleverna (Ung Företagsamhet, 2021). Syftet med den här studien är att få kunskap om undervisningsaspekter som särskilt bidrar till att skapa engagemang och tillfredsställelse hos eleverna. Sex semistrukurerade intervjuer med elever som arbetar med, eller har arbetat med, UF genomförts. En tematisk innehållsanalys visar att de som främst engagemang och tillfredställelse hos eleverna var synligt lärande dvs att kunskapen blir synliggjord, konkretiserad, och att de upplever att de har nytta av den erhållna kunskapen. Detta kan skapas i undervisning genom att eleverna får använda den teoretiska kunskapen på praktiska uppgifter och aktiviteter utanför skolan, i samhället. Detta pekar på vikten av att eleverna får vetskap om vad den undervisning de får i skolan kan användas till, vilken nytta den kan ha av denna. Vidare forskning om framförallt UF och entreprenörskapskursens påverkan på elevernas vilja att starta företag, om eleverna blir mer entreprenöriella efter genomgången kurs, identifieras som viktig. Detta då det är ett av gymnasieskolans uppdrag.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar begreppet elevinflytande, vilket arbetssätt fritidspedagogerna har för att ge eleverna möjlighet till inflytande samt hur eleverna upplever deras inflytande i fritidsverksamheten.Vi har besökt tre olika skolor i tre olika kommuner. Vi har intervjuat pedagoger på varje skola, men vi har endast intervjuat elever på en av skolorna. Genom att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. I analysdelen har vi utgått ifrån begreppet makt samt socialkonstruktivistiska perspektivet. Resultaten av intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en tydlig uppfattning om vad begreppet elevinflytande innebar. Samtliga fritidsverksamheter arbetade med elevinflytande på ett liknande sätt, möten med eleverna samt förslagslåda var populärt. Eleverna är medvetna om att de har inflytande i verksamheten och får möjligheter till att påverka inom det mesta som sker på fritids.Nyckelord: elevinflytande, elevperspektiv, fritidshem, inflytande

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka som är de främst förekommandepåverkansfaktorerna, vilket inflytande de har på elevernas gymnasieval och elevernas egnainsikter om respektive faktorer. Tidigare forskning visar att faktorer som elevernasfamiljebakgrund, livshistoria och geografiska plats är betydande vid eleversbeslutsfattande i gymnasievalsprocessen. Enligt dessa studier föredrar ungdomar attdiskutera gymnasievalet med sina föräldrar och för många är det viktigt att föräldrarna ärstolta över dem. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat sex elever i årskurs nio medsyfte att studera vad elever baserar sina gymnasieval på, genom att undersöka olikapåverkansfaktorer. I undersökningen ställer vi frågor om intresse, omgivningens åsikter,uppväxt och andra faktorer som eleverna anser är viktiga. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and selfconcept, The Careership theory och Lovéns fyrstegsmodell. Resultatet visar attinformanterna till stor del påverkas av sin omgivning, bekantas erfarenheter, upplevelseroch den egna uppväxten. Hälften av informanterna går i samma spår som någonfamiljemedlem. Studiens informanter har antingen varit och skuggat eller besökt ett ellerflera olika öppet hus. Båda alternativen ansåg de som bra och avgörande i hur de slutligenfattade sina beslut.

Ur ett sociokulturellt perspektiv sker ett lärande hos människan hela tiden. Säljö (2014) styrker detta påstående genom förklaringen att människan ständigt försöker vara en del av den sociala omgivningen och på så sätt utvecklas och lär hela tiden. Denna studie fokuserar på fenomenet motiverande faktorer och situationer. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologisk ansats, var att undersöka vad som motiverar eleverna till att delta i aktiviteter. Genom semistrukturerade intervjuer har 11 informanter beskrivit vilka aktiviteter de helst ägnar sig åt när de är på fritidshemmet. De har även fått återge vad de lär sig i de olika situationerna de beskriver. Utifrån empirin har olika tänkbara faktorer som motiverar till delaktighet i aktiviteterna kategoriserats. Det framkom tre olika teman, relationer, miljö och aktiviteter, som kan vara bidragande faktorer till vad som motiverar eleverna att delta i aktivitet eller ej. Relationer till både elever och vuxna på fritidshemmet bidrar till vilka aktiviteter som eleverna/ informanterna deltar i. Miljön både inomhus och utomhus avgör vilka aktiviteter som utförs och lärandet kan skilja sig åt beroende på om det är en tillrättalagd eller oplanerad lekyta som aktiviteten genomförs på. Aktiviteterna som vilka eleverna deltar i, delas upp i planerade och oplanerade.  De faktorer som blir framträdande i valet av deltagande i aktiviteter, är det sociala samspelet med övriga elever och den situation som lockar mest till deltagande är de oplanerade aktiviteterna.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta.Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön.Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts. Så som eleverna arbetar nu gör att de känner sig gladare, tar mer ansvar, är mer motiverade och att man arbetar utifrån sina egna förutsättningar på ett friare sätt. / The purpose of this study is to follow how, the students at The Child and Recreation Programme at Selma Lagerlöf Upper secondary school in Landskrona, experience the development of their entrepreneurial skills during the introduction of entrepreneurial learning the academic year 08/09. Furthermore, I want to throw light upon the processes the students go through with this new way of working. I have chosen to carry out observations and qualitative interviews as a method to examine the students’ own perception of their development of entrepreneurial competences. The study group is composed of a class of 30 students where I have, in agreement with the teacher team, selected pupils for interviews and observations. The study group is mixed in terms of gender and other aspects, which may affect the students’ attitude towards entrepreneurial learning. This case study proves that if the students’ entrepreneurial competences are stimulated, they are able to see their own progress. It was found that the pupils preferred working according to the entrepreneurial competences rather than working the more traditional way. As a result the students feel happier, take more responsibility for their studies and are motivated to work in a freer way in harmony with their own qualities.